Visar inlägg med etikett arbete. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett arbete. Visa alla inlägg

fredag 25 december 2020

Reflektion över 2020 och tankar inför 2021

Jag tittar på blogginlägget om 2019/2020 så har ju Returbutiken i Guldheden (gratisbutik) haft begränsat öppet pga pandemin. Dessutom ska butiken flytta då hyresvärden vill ha miljörum i lokalen. 
Jag hade som mål att lära mig mer teckenspråk och det fick jag verkligen träna på under första halvåret då jag arbetade i en grupp med döva, bland annat en döv kollega. Otroligt spännande. 
Drömmen att åka till Sydamerika har fått vänta. 
Angående bina så var det första vintern som alla tre samhällena överlevde så jag sålde en avläggare. Jag fick också ta över pappas bin, det är en historia i sig... Hade bara ETT inbrott, EFTER honungsskörd så det de stal var vinterfoder. 

Om året 2019 hade temat död har 2020 haft temat ”inställt”. Nyårsfirande för mig blev inställt. Likaså påsk. Midsommarfirande inställt då jag precis blivit feberfri från covid-19 då. Ingen resa under semestern. Att vara hundvakt har blivit inställt. Mamma Mia-konserten inställd. Julfirande inställt. Och inte har vi varit på SPA eller åkt helikopter. 
Och jobbet jag sökte startade inte i juni, inte heller i september utan jag fick längta till slutet av oktober. Min sambo har haft perioder av ”inställt” arbete och varit helt eller delvis permitterad. För lite stöd från Chalmers för att sonen ska klara distansstudierna. Trots att sonen har körkort och tog truckkort under våren fick han inget sommarjobb. 
Pappa har varken fått plats på äldreboende eller trygghetsboende (ännu). Pappa hade verkligen hoppats på att flytta in innan vintern efter att han ansökte i början på juni. Tanken var att hans ärende skulle komma upp 10/12 men det blev flyttat till mitten på januari. 

Bilen jag köpte 2019 har varit sååå många gånger på verkstan, mest garantiärenden. Till slut tröttnade vi att lämna in den på Kareby Bil för samma sak om och om igen så vi tog saken i egna händer också drog ut säkringen själva. 
Sonens cykel har blivit stulen trots tre låsta dörrar, dock samma nyckel. Hm... många cykelstölder från det cykelrummet och har inte fått någon ersättning av varken hemförsäkringen eller Bostads AB Poseidon då sonen inte hittar kvittot på cykeln eller ramnumret. 

Mål och önskemål inför 2021
Självklart önskar jag även att 2021 ska bli ett år med god hälsa, flow, trygghet, glädje, bus och skratt. Men jag vill prioritera handlingskraft, tydliga riktlinjer och struktur. Och målet att varje dag lyssna på musik fortsätter.
Ridning minst en gång, en fungerande bil, en lagad cykel...
Träning/motion: kanske på gym, eller bara långa promenader eller cykelturer. Hoppas på mycket utevistelse och ta många vackra foton. Elcykeln behöver lagas och service. Får nog bli i början på året. 
Hitta lösningar för bina, både för att minska myror men också för att minska inbrott, skadegörelse och stölder. Ska byta drottningen hos ”Runa”. Pallkrageodling vill jag fortsätta med. 
Hoppas att coronapandemin försvinner så livet, speciellt nöjeslivet blir mer normalt som restaurangbesök, resor, konserter, bio och Lisebergsbesök osv. Önskar gå på fler bröllop och dop än begravningar. 
Sammanfattningsvis önskar jag mig av 2021 tro, hopp och kärlek.

tisdag 31 december 2019

Sammanfattning av 2019 och blickar mot 2020

2019 har haft temat död... Svärmor har dött. Har inte varit utomlands i år. Det blev den ordinarie bilsemestern till Östergötland och träffade mina vänner. Men långt ifrån en ordinär vistelse då plötsligt dödfall meddelades till familjen. 

Dessutom har det hänt mycket runt min pappa,  bl.a. legat på sjukhus. Släktgården i Gatersered, Billdal, är såld. En epok är avslutad. Flera generationer av pappas släkt har bott i området. Men Paintballfabriken får nog stanna kvar. Jo vi var ju där i somras och sköt med mina bröders familjer, en riktig släktträff! 

Trots oflyt med inbrott i bikuporna invintrade jag tre samhällen och behandlade med oxalsyra. Det blev nytt rekordår med honung, över 60 kg!

Lillpojken är myndig, tränar på gym och pluggar på Chalmers. Han gick ut gymnasiet med skolans högsta närvaro, åkte cadillac hem och dagen efter körde upp för körkort och klarade det! Jag är såååå stolt! 

Äldsta sonen har ju skaffat hund och ska i början av 2020 flytta med sin sambo från Skövde till Umeå.

I all vardag är jag så glad att jag har min älskade sambo: passion, kärlek och uppskattning så året flutit på fort. Men också ett socialt liv med biodlare, pallkrageförening, grannar, fd grannar, långväga vännner och sambons vänner osv. Liseberg, konserter, föreläsningar osv. 

Har använt progesteronkräm som inte hjälpt sömnen men en massa annat tex ledvärk, håravfall, pms/humör mm. Men jag har även börjat äta hormonpreparat på licens. 

Jag har tränat lite på Omnia i början på året men sen tyckte jag det var dyrt så sonen fick fortsätta träna där och jag köpte ett träningskort på Fysiken, men har inte tränat många gånger där, några gånger på gymmet och en gång yoga.

Yrkesmässigt har det varit en orolig höst. Med nerlagda verksamheter får personal flytta. Jag var inställd på att jag var en av dem, men jag fick stanna.

Jag har skaffat pallkrage och har hjälpt till i Guldhedens Returbutik (second handbutik där allt är gratis). I början på året hjälpte jag till i ett stall i Säve innan biodlarsäsongen började. Under hösten blev jag kontaktperson igen. 

Drömmar, mål, önskemål och planer för 2020

Nu är det dags att blicka framåt, framåt mot 2020. 

En sak jag vill bli bättre på är teckenspråk. En annan dröm är att åka till Sydamerika.

Självklart vill jag att bina ska må bra under 2020. Om alla tre överlever vintern måste jag nog sälja en eller två för att kunna göra avlägggare för att minska risken för svärmar. 

Jag vill börja motionera regelbundet på något sätt, kanske långpromenader två gånger i veckan och träna core/yoga hemma(?).

Drömmen jag haft flera år (som jag har köpt litteratur för utbildning) har jag kvar eftersom jag inte läst 2019. Men jag har inte bråttom. 

2020 hoppas jag bli bra, dvs bestå av god hälsa, flow, trygghet, uppskattning, tydliga riktlinjer,  energi, passion, handlingskraft, glädje, bus och skratt, vänlighet, tålamod, tolerans, acceptans, tacksamhet, stolthet, avslappning och äventyr/resor/semester, god hälsosam mat, och en massa intressanta diskussioner med både vänner och personer som jag inte känner.
Jag hoppas jag får en god relation med grannarna som kommer flytta in under oss.

Målet att lyssna på musik dagligen vill jag fortsätta med. Självklart önskar jag att yngsta sonen klarar sin utbildning och äldsta kommer trivas i Umeå.

tisdag 18 juni 2019

Tankar här och nu

Jag skriver sällan på bloggen nu. 📃✏ Betydligt mer på Facebook. Tror visserligen inte att så många följer mig här nu för tiden så det är nog ingen som saknar mitt bloggande.

Livet rullar på alldeles för fort och lätt. ⌛ Relativt lätt iaf. Visst rullar det på FÖR fort nu för att hinna med allt på jobbet. Jag får träna mig på att säga nej, delegera och inte göra mer än vad mitt uppdrag/ansvar är.
Just nu är jag hemma och uttråkad. Min mage har krånglat. 💩 Funderar på om jag fått i mig vete i söndags. Jag har fortfarande ont i magen och lite uppblåst (men inte som igår). Idag gör det inte ont efter måltid som igår. Äta bör man, annars dör man. 🍽 Äta gör man ändå dör man. 💀 Påminner mig om att det var längesen jag var vid mormors grav. Jag är gravrättsinnehavare så jag är ansvarig för att hålla snyggt.

Efter ha varit mestadels i soffan under över ett dygn gick jag igår em ut till bina. 🐝🐝🐝 Min älskling gick med och höll mig sällskap. Jag gjorde inte så mycket. Satt och tittade på pollenbyxor och hällde ut äggskal och kaffesump medan älsklingen gick och klippte gräset. Min avelsdrottning PG har dött. Hon låg död utanför kupan för en vecka sedan. 😭

Jag satt där bar om axlarna och korta cykelbyxor. Min älskling hade jacka, jeans och rörde på sig men frös. "Jag är i den åldern" brukar jag säga. För 4-5 år sen var jag nästan lika frusen av mig. Vet inte vad jag tycker är bäst eller sämst. Frysa kanske?

Men nu funderar vi på att åka till Grekland. ✈🇬🇷 🌞Jag vill till nån mindre ö där det är friska vindar, mysiga tavernor, bra dykvatten och härliga badvatten.⛱🌬 Lägenhet eller hotell?
Kreta? Lefkas? Paros? Skiathos? Samothrake? Karpathos? Zakynthos?
Eller ska vi sikta in oss på Island?

Det är så skönt att leva med nån som har hyfsad samma energinivå. ♡ Att inte bara softa eller bara sporta. 🛏💤🏃‍♂️🏃‍♀️🏊‍♂️🏊‍♀️

Vi får väl se om vi kommer iväg. Mycket har kretsat runt min "svärmor" som behöver komma till äldreboende men det blir troligen inte förrän efter semestern.👵🏠

Vet inte om jag hade nåt vettigt att säga egentligen... Känner mig mest uttråkad.

TREVLIG MIDSOMMAR önskar jag er iaf! 🍓🍧🥂🍾🍽🌞🎶🇸🇪

måndag 14 januari 2019

Vad är egentligen okej?

Jag funderar en del på vad som är okej att skriva om sitt jobb. Visst finns det sekretess för brukare/deltagare. Men vad skyddar personalen på golvet eller chefen? Var går gränsen vid förtal? Är det skillnad om det berör person eller sak/händelse?

Vet alla hur de kan utvecklas som personal för att få högre lön? Vet du det? En sak är ju om det är baserat exempelvis på ackord, men om det bedöms efter samarbete, flexibilitet, engagemang osv som verkligen inte är konkret. Det finns kanske inte tabeller att titta i. Hur ofta blir en bedömning felaktig eller orättvis?

torsdag 15 februari 2018

Sambo

Jaha... Då har jag blivit sambo igen... Håller på att tömma lägenheten i Ytterby. Har flyttat tillbaka till Göteborg. Nytt jobb, "ny" karl och ny bostad. ETT NYTT LIV! Skrämmande och spännande. Härligt och jobbigt. Kärlek och stress. Känslosamt!

lördag 25 mars 2017

Ansvar över konsekvenser

Det finns flera tv-program om personer som inte riktigt tar ansvar och tänker på konsekvenserna av sitt handlande tex ung och bortskämd, lyxfällan, arga snickarn, skiljsmässohotellet osv. Samtidigt tycker jag det är modigt att ta tjuren vid hornen och blotta sig, våga erkänna att man har problem.

Kommunikation är inte lätt i affekt. Att försöka reda ut saker när man är känslomässigt engagerad i det med att hålla en fasad, att känna sorg, ilska, frustration, besvikelse, misslyckande... Ja hur lätt är det då att kommunicera och reda ut frågetecken? Men det kan också vara svårt att resonera klokt när man flyger på rosa moln...

Att ta tjuren vid hornen och ta tag i sitt liv är också ett ansvar för alla att träna på. Att skaffa sig ett jobb, att jobba med sin kommunikation, att få saker gjorda, att jobba mot ett (eller flera) mål osv...
Lyxfällan är ett exempel på personer som lever över sin ekonomiska förmåga. Visst kan jag tycka att jag haft ett tufft liv men jag har fått anpassa mig efter mina tillgångar.

Att ta ansvar över sin kommunikation innebär att vara så konkret och tydlug som möjligt. Du kan inte garantera hur din kommunikation tas emot och tolkas in men om du är konkret så blir det inte lika mycket missförstånd. Om du inte pratar känslor med dina vänner är det inte konstigt att de inte pratar om det med dig! Det är liksom som en spiral och det skylls på varandra. Men om du vill att dina vänner ska vara mer öppna mot dig kanske du kan vara den som börjar öppna dig. Någon måste börja för att förändra er relation och kommunikation!

Ett annat ansvarsområde kan vara sexliv. Har det någon gång hänt att en man fått betala underhåll efter en våldtäkt? Biologiskt är han fadern. Har han rätt till umgänge med sitt barn efter en våldtäkt? Och vems ansvar är det egentligen att skydda sig mot graviditet? I djurlivet parar man sig främst för att fortplanta sig. Tiken, honan, stoet, kon vill enbart para sig när hon vill/kan bli dräktig dvs vid löpning/brunst. Det är inte så med oss människor. Vi vill ha sex för att njuta. Otroligt sällan rent procentuellt för att skaffa barn tror jag. Men vem ska bära ansvaret för att skydda sig mot graviditet?

Jag har lärt en gammal hund att sitta så jag vet att det är möjligt. Jag har lärt en "gammal" man att ta ner toalocket. Men hur lär man en man att använda skydd? Om det inte räcker att jag köper in och påminner... Är det bättre att då avstå? Eller får man ta ansvar över konsekvenserna? Det finns lösningar på allt. Vissa är kanske mindre trevliga men ändå lösningar. Det gäller bara att ta ansvar och ta konsekvenserna.

Alla myndiga personer är ansvariga för sitt liv. Hur vill man leva och må? Hur vill du att ditt liv ska se ut? Vad kan du göra för att nå dina mål? Det är alltid svårt att påverka andra, både deras handlingar, tankar, känslor, drömmar, och mål. Du kan aldrig tvinga någon att älska dig men du kan göra så mycket som möjligt för att vara älskvärd. Om du vill bo i villa får du vara beredd på att större kostnader kan dyka upp. Och om du har bil. Men en bil kanske kan vara ett mer eller mindre måste om du har långt till jobbet...

Ansvar över sitt liv innebär också att ta hand om sin hälsa. Att leva sunt kan vara att hjälpa kroppen, men då krävs intresse, kunskap och engagemang. Men ibland hjälper inte det. Ibland sitter det i våra gener hur vi mår. Vi har genetiska förutsättningar att jobba med eller emot.

Att leva osunt är aldrig bra men för vissa sätter det mer spår än hos andra. Att äta kost som gör kroppen mer basisk kan vara ett sätt att långsiktigt motverka inflammationer i kroppen. Det kanske inte kan bota, men motverka. Många gnäller över en värkande och trött kropp men inte ger kroppen föutsättningar att må bra. Ta ansvar över ditt liv! Konsekvenserna får du ta oavsett om du vill eller inte.

Lyxfällandeltagare lever över sina tillgångar. Det går inte att leva lyxliv i längden utan inkomst/tillgångar. Nu har jag en bättre ekonomi än någonsin. Äntligen ska jag unna mig en resa. En resa jag drömt om i flera år. Och dessutom hoppas jag verkligen att jag får skattepengarna vid påsk. Innan har jag helt enkelt inte prioriterat utlandsresor. Har mer prioriterat att träffa släkt och vänner. Och mat på bordet.

Under tre år sökte jag drömjobbet. Under tiden pendlade jag ca 3,5 mil. När jag jobbade på boende så kunde det ta 2,5 timmar att ta mig hem när kollektivtrafiken inte funkade. Det är lite sur tid att lägga på att åka kollektivt när det tog ca en halvtimme med bil. Då prioriterade jag helt enkelt att ha bil. När jag bytte jobb och kunde minska till ett byte tog det ner till 26 minuter från Ytterby till Mölndals station. Det var ju helt okej att pendla och det tog bara 4 minuter att promenera från stationen till jobbet. Sen flyttade jobbet. Och Västtrafik ändrade att tågen inte passade vid byte. Helt plötsligt tog det mer än en timme för mig att ta mig till jobbet.

Ända sen jag pluggade 2009-2011 så ville jag hitta drömjobbet på närmre håll. Det var min morot i skolbänken, att kunna konkurrera på arbetsmarknaden bland de jobb som jag önskade. I oktober 2014 började jag min nuvarande tjänst. Näst intill drömjobbet. Det är roligt och utmanande. Ständigt måste det fokuseras på problemlösning, hitta lösningar vid förändringar, hitta tid och struktur för att klara tjänstens uppdrag.

Vi bär ansvar för våra drömmar och mål i livet. Vad vill du göra i ditt liv? Vad kan du förändra i ditt liv för att komma dit? Vad är du beredd på att offra? Vad är du beredd på att satsa? Hur mycket får det kosta i pengar, energi och relationer?
Något jag saknar är skratten på rasterna och afterwork, men också det fria arbetet att utveckla metoder och strategier för brukarna att bli så självständiga som möjligt.

Det jag saknar mest på mitt nuvande jobb är tid till att skriva rent både instruktioner, rutiner mm. Högen växer med det som ligger efter. Tänk om jag/vi fick tid att jobba ikapp med detta. Då hade jag känt mig glad, lättad och stolt.

Jag har flera drömmar. Alla är inte realistiska mål i dagsläget. Jag bär ansvar över att forma mitt liv. Hushåll, relationer/kommunikation, jobb/ekonomi, fritid/intressen, hälsa (både mental och fysisk) ja allt går att ha mål runt men det blir inte alltid som man tänkt sig... Då är det bra att ha reservplaner.

Visst drömmer jag om saker jag inte kan uppfylla. Kanske kommer det hända, kanske inte. Men jag måste leva och må bra ändå. Jag får leva efter mina tillgångar och resurser och göra så gott jag kan för att ha ett liv jag trivs med.

HA DET GOTT DÄR UTE I CYBERRYMDEN, SPRID KÄRLEK OCH DRÖM!

torsdag 4 augusti 2016

Vad är det för skillnad på boendestöd och hemtjänst? Vad gör man på en daglig verksamhet? Och hur är det att bo granne med ett boende?

(Upputtat inlägg)

Nu när jag ska byta jobb inser jag hur lite folk vet om vad jag jobbat med/som. Jag jobbade maj 2012 - september 2014 som boendestödjare. Jag gick hem till vuxna personer med problematik och diagnos inom LSS.

Denna filmen tycker jag beskriver boendestöd betydligt mer än hemtjänst!!!!


Som boendestödjare brukar jag beskriva mitt arbete som att jag är "sparken i häcken". Jag motiverar personer till att göra saker och vara aktiva. De jag arbetat med har ett eget boende och bor inte i något äldreboende eller gruppbostad. De kan ha en lindrig utvecklingsstörning, Asperger eller en förvärvad hjärnskada efter exempelvis trafikolycka eller stroke. De har alltså något i hjärnan som gör att de har svårt att få ihop sin vardag eller hitta motivation. De flesta men inte alla kan läsa och skriva. Stödet kan vara allt från flera gånger per dag till någon gång i månaden. Det är viktigt att vi dokumenterar när det inte blir som planerat så att handläggaren kan se det och fundera på om beslutet ska ändras.
Behovet styr och det är en LSS-handläggare som bedömer VAD personen behöver stöttning med. Exempel på behov:

* strukturera vardagen: vi kan hjälpa till att skriva veckoscheman (vad som ska göras när) eller hitta hjälpmedel som påminner. Vi kan också vid behov ringa och påminna via telefon att gå till jobbet, ta medicin eller komma iväg till läkarbesök.

* måltider: planera måltider, söka recept, förenkla recept, skriva handlarlista och handla ihop, stöttning vid matlagning, prata om mathygien osv.

* Då många inte har så lång uthållighet är det viktigt att pausa ibland. Både där och då men också planera så de inte bokar upp sig för mycket utan får tid för att vila.

* Stötta vid hushållsgöromål: förklara hur man sorterar tvätt eller skriva scheman/beskrivningar, förklara hur man städar, diskar och sköter sin hygien. Påputtning vid behov.

* vardagsekonomi: sitta med när räkningar läggs in så OCR-nummer blir rätt, följa med till banken/servicebutiken som stöd, se till att räkningar vidaresänds till godmän och förvaltare osv. Vi kan också stötta dem med att få ordning och reda i skåp och pärmar.

* stöttning vid kontakter med vård, omsorg, myndighet och företag (sitta med och förklara, förbereda med att skriva upp frågor, skriva anteckningar under samtal osv). Det kan vara exempelvis i kontakt med bostadsbolag, handläggare eller andra insatser så som ledsagare, kontaktperson, habiliteringen/hjälpmedelscentral eller daglig verksamhet. Ibland är man en spindel i nätet som hjälper personen med alla kontakter, även sjukvård, speciellt om den inte har någon godman eller förvaltare.

* samtalsstöd: ventilera sina tankar, känslor mm. Det kan handla om relationer, händelser i veckan, nyheter, kändisar - ja egentligen allt. Ibland kommer det upp svåra frågor som "hur svårt är det att ha barn?" eller missbruksproblem. Då är det bättre att hänvisa till andra professioner eller broschyrer/böcker.

* bryta isolering: boendestödet har regelbundna träffar för brukarna med olika aktiviteter samt ibland utflykter. Vid högtider kan det vara teman som passar så som midsommarmiddag med sill och potatis osv.


Största skillnaden mellan att vara boendestödjare och jobba i Hemtjänsten är att i Hemtjänsten gör personalen sakerna ÅT brukaren/vårdtagaren medan boendestödjaren gör det MED personen eller motiverar personen att göra det själv. Hemtjänst är mer omvårdnad än coaching.Många som har Hemtjänst är pensionärer men det är inte ett måste.
När jag jobbade i Hemtjänsten så var detta några av uppgifterna:
* städning
* tvätt
* fixa frukost, matlagning
* duscha personen
* hjälpa till med påklädning exempelvis stödstrumpor
* byta batteri i hörapparat
* gå och handla åt personen
* se till att personen tog sin medicin
* rycka ut på trygghetslarm, exempelvis vid fallolyckor. Om personen är skadad kan Hemtjänsten ringa efter ambulans och till anhöriga om personen vill det. Om det är mindre skador och personen är inskriven i hemsjukvården kan en sjuksköterska komma och titta.

Så till daglig verksamhet.... Daglig verksamhet finns för de som är inom någon av de tre personkretsarna inom LSS (Lag 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade):
1. personer som har utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd
2. personer med stora begåvningsmässiga funktionsnedsättningar som inte går över efter en hjärnskada i vuxen ålder
3. personer med andra fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande och som finns kvar under lång tid.


Vad kan då en daglig verksamhet innebära?

* demontering
* paketering
* trädgårdsskötsel
* enklare kontorsuppgifter
* jobba i cafeteria
* jobba i secondhandbutik
* skapande verksamhet så som att sy, måla och pyssla
* det finns också "utflyttad verksamhet" då personen inte jobbar på en daglig verksamhet utan i ett företag så som dagligvaruhandel, stall, kennel osv.
* Ibland har personen större funktionsnedsättningar och då anpassas den dagliga verksamheten till vad personen kan. Det kan också vara för att personen ska bryta isolering, miljöombyte eller få en normal veckorytm (som att åka till jobbet på vardagar).

Eftersom en person trodde att jag jobbade på boende så vill jag också förklara vad ett LSS-boende är och vad man gör där.

På ett boende bor några personer som behöver hjälp flera gånger om dagen. Det kan jämföras med ett kollektiv eller en liten bostadsrättsförening där man har gemensamt ansvar för gemensamma rum men samtidigt har sin egna lägenhet. Det kan vara hjälp med alla måltider eller sköta sin hygien. Det kan också vara att man har flera diagnoser som gör att det inte räcker med besök någon gång om dagen. Det kan exempelvis vara problem med andning eller epilepsi.
Som personal ska du låta personen göra det den kan göra själv och hjälpa den med det hen inte kan göra själv. Det kan också finnas mål som att den boende ska lära sig något som att göra sin egna gröt eller ansvarsområde som att städa tvättstugan, återvinningen eller trädgården.
Som personal följer förutbestämda rutiner för att den boende ska känna trygghet och veta vad som förväntas (Kasam).
Det kan innebära också att följa veckorytm men också årsrytm. Det kan vara att fira högtider men också att på vardagar gå upp i tid och få ta det lite lugnare på helgerna.
Som personal kan man ha en viss tillsyn så det blir lämpliga kläder efter väder så den boende inte kommer frysa eller bli för varm.
Som personal på en LSS-bostad får man ibland följa med på de boendes aktiviteter så som till fotvård, ridning, läkarbesök, begravning, bröllop osv. När personalen följer med på sådant här kan det handla om att vara stöd bland annat i kommunikation, men också för att hitta rätt och vara en trygghet.
Arbetet styrs av mål som står i en genomförandeplan och i rutiner. Det kan innebära att personalen får hjälpa till med hushållet, ekonomi, medicin och hygien.
Som personal är det som att lära en ungdom att bli så självständig som möjligt - att lära sig tvätta, städa, laga mat osv efter deras egna förmåga.
För några år sedan så var det diskussioner om att det skulle byggas ett nytt LSS-boende i ett villaområde. Grannarna var oroliga: Skulle värdet på deras hus sjunka? Skulle de våga låta barnen vara ute? Vad skulle de göra om de mötte en av de boende?

Om du har ett hus som ligger granne med en byggnad där det finns personal dygnet runt - minskar värdet på ditt hus då?
Varför skulle de inte låta sina barn vara ute? Har de koll på att de andra grannarna inte är pedofiler eller våldtäcksmän? Vågar de sina barn ändå vara ute? Och med tanke på att jag har jobbat på ett LSS-boende så får jag nog säga att grannarna och deras barn verkligen inte visade respekt! Barnen sparkade boll bland personalens bilar och föräldrar följde sina småbarn att åka boobycar på boendets gallerdurksramper. Men vem går med sina barn och leker hos grannen utan att ens ringa på och fråga om det är okej? Och med tanke på att det är gjort av metall och bobbycarens däck är hårda så lät det som ÅSKA inne i huset. Som tur var blev nog personalen mer ilsk på det är de boende.
Vad gör de om de möter andra grannar? Går bara rakt förbi eller säger hej? Eller kanske stannar och pratar lite? De boende (och personalen) är faktiskt inte aliens!

Skulle jag vilja bo granne med en LSS-bostad då?
JA! Det är ju toppen att veta att det alltid finns personal där! De har nog bättre koll på de boende än vad andra grannar har på sina barn och ungdomar! Ja och inte är det en massa festande på helgerna och om de boende spelar en massa hög musik lär de bli tillsagda av de andra som bor där eller av personalen.

måndag 18 juli 2016

Överkänslighet, överexalteringar, "HSP"

Jag är med i en grupp på Facebook där en skrev en fråga om "HSP-barn". Jag visste inte vad detta innebar så jag fick helt enkelt läsa på...

* Du noterar fler subtiliteter än andra, din hjärna bearbetar all information mer på djupet.
* Du blir lätt överstimulerad, du lägger märke till så mycket och har svårt att filtrera både sensoriska (smak, lukt, syn, hörsel och känsel) och emotionella intryck. Du blir lätt överstimulerad och behöver regelbunden vila.
* Du har svårt att sätta gränser. Du är extra mottaglig för sensoriska intryck men också för emotionella. Du kan alltså känna av stämningar och andra människors behov. Du har också en välutvecklad empati: Inte nog med att du har förmågan att sätta dig in i hur andra mår, deras tillstånd kan få dig att känna dig på samma vis själv!

Högkänsliga kommer att till olika grad känna igen sig i en eller flera av dem: psykomotorisk, sensorisk, intellektuell, imaginell (föreställnings-) och känslomässig. Enligt Dabrowski är dessa ÖE alltså medfödda och förankrade i nervsystemet, vilket innebär en ökad mottaglighet för yttre stimuli. Han kallade dem "en tragisk gåva", eftersom individer med en särdeles utvecklad medfödd känslighet (vad vi kallar högkänslighet) upplever allting i livet med större intensitet och är benägna att ha återkommande och svåra kriser. Livet för en person med ÖE är varken lätt eller lugnt - den som har förmågan att uppleva extremt höga toppar kommer också att uppleva extremt djupa dalar; tillvaron kan jämföras med att åka berg-och-dal-bana (otroligt kreativa personer kan knappast undgå många inre konflikter och stresskänslor, men det är just däri kreativiteten ligger).

Dessa människor upplever vardagen otroligt intensivt och genomlever livets lyckostunder och sorger på ett mycket djupare sätt än andra.

Överexalteringar (ÖE) och neuroser är ett resultat av de inre konflikter som uppstår när en särbegåvad individ försöker anpassa sig till det dagliga livet – detsamma som att få en fyrkantig kloss att passa in i ett runt hål! För Dabrowski är det nödvändigt med inre konflikter för att kunna nå ett högre stadium i personlighetsutvecklingen. Han menade att människor med vissa intensiteter eller ÖE upplever särdeles djupa inre konflikter och att de felaktigt betraktas som störda och deras drag som ”överdrivna” när de i själva verket är födda med en större ”utvecklingspotential”.


söndag 3 januari 2016

Sammanfattning av 2015

VARNING FÖR LÅNGT INLÄGG!

2015 har avslutats och 2016 har börjat... Har funderat ett tag på detta inlägg... Att sammanställa 2015 som jag gjorde med förra årsskiftet...
Vad av mina önskningar vid förra årsskiftet har slagit in? Under nyåret har jag mest varig hemma med temp som åker berg och dalbana... växlar mellan att frysa (under 36) och tycka att kroppen är en bastu (37-38). Försöker få i mig ordentligt med vätska men också tänka på att få i mig näring. Försöker få min kropp att kurera mig så fort som möjligt med ingefära, gurkmeja mm. Jag hoppas att jag är tillbaka på måndag!

Visst händer det att jag går till jobbet när jag inte är tiptop. Jag jobbade med ryggskott i fyra dagar efter semestern. Tre besök hos naprapat, ett besök hos sjukgymnast och dagligen rygggymnastig... Ja det tog ett tag att bli tiptop igen så då fick jag vara på en annan verksamhet. Det är intressant att bli insatt i andra verksamheter men samtidgt känner jag att jag gör mer nytta på de verksamheter där jag har extra ansvar, där min kompetens används mer.

Det har hänt en del på jobbet, verksamheter har flyttat och jag har fått nytt uppdrag. En verksamhet som iaf nu verkar gå åt rätt håll. I somras jobbade jag även på andra verksamheter och det var förstås spännande! Ett ställe tyckte jag hade ett bra planeringssystem och ett annat hade bra spelregler. Något som var extra kul var att jag träffade på nya ägaren till en av mina uppfödningar (shetlandsponny)! Det var mitt tredje föl undan mitt första shetlandssto (som jag hade i 12 år).

Något jag VERKLIGEN uppskattar med nya jobbet är att SLIPPA Västtrafik och kunna cykla till jobbet. Ja nästan varje dag jag cyklar förbi stationen så är jag tacksam för att slippa höra: ”Pling plong, Västtrafik informerar...” och jag kan även på vintern få lite dagsljus när jag tar mig hem. Och jag har fått se så många soluppgångar och solnedgångar när jag cyklat till och från jobbet och det är något som jag njutit av när himlen skiftat i rosa och orange.

Något annat som var roligt var att jag hade en praktikant som gick bredvid mig. Hon studerade till stödpedagog på distans (Partille) men jag hade träffat henne innan. Det var underbart att ha en riktig idéspruta bredvid sig. Men sen får man se lite realistiskt på det också. Vad är realistiskt att kunna uteckla? Vad kan vi ta fram för pedagogiska hjälpmedel med så lite medel som möjligt?

Ibland saknar jag mitt förra jobb, främst gemenskapen på lunchrasten men också alla afterwork! Men också till viss del av arbetet, synen på utveckling, oavsett vart det bar. Då och då fanns det luckor då man kunde jobba ikapp. Och det var alltid nära till skratt och uppskattning. Som tur är så blir jag fortfarande inbjuden till deras afterwork så det har jag varit på två stycken, Liseberg och Åby Travbana.

Själv försökte jag samla ihop folk till ett afterwork en helg i april och skjuta paintball. Ingen av mina nuvarande kollegor hängde på. Jag tycker det är lite synd. Jag tyckte det var verkligen otroligt roligt och vill göra det igen. Men är det någon idé att ens fråga mina nuvarande kollegor? Nästa gång är det kanske annorlunda. Då kanske jag inte längre får rabatt. Återstår att se... Mina nuvarande kollegor verkar tycka mer om afterwork där man bara går ut och äter och dricker. Ett undantag är ju faktiskt att jag med några kollegor (dock ej från samma verksamhet) gick Blodomloppet i Slottskogen. Det var mysigt och skönt att röra på sig efter arbetsdag med möte.

Jag har haft en lugnare mage sen jag bytte jobb men jag har också kämpat med den. Levern har jag inte kännt av så mycket sen jag bytte jobb. Men jag har mer regelbundna måltider nu. Frukost vid 6-tiden, mellanmål vid 9-10-tiden, lunch någon gång 11:30-13:30 (ibland närmare 14) och mellanmål på eftermiddagen vid 15-tiden och sen middag hemma. Annat var det på förra jobbet...

Jag håller på att utesluta vete så mycket det går. Ibland syndar jag men då får jag skylla mig själv. Oftast blir jag otroligt trött, magen uppblåst och tempen stiger när jag ätit vete, även om det varit glutenfritt. Jag vill också minska så mycket som möjligt på socker och stärkelse och hellre använda frukt och honung som sötningsmedel. Jag har under 2015 minskat på E330 (citronsyra, framställd på kemisk väg) och druckit mer citronvatten.

I december 2014 sattes en hormonspiral in efter att jag varit utan i flera månader. Jag köpte den som julklapp till mig själv efter ha haft hemsk pms. Men kan inte påstå att det hjälpt så mycket. Känner fortfarande av pms men har sällan blödningar. Fick tipset av en kollega att testa Female Balnce Forte som faktiskt hjälpt mig. Egentligen ska man nog äta den dagligen men jag tar dem bara i samband med pms. Den innehåller mest majs vilket jag tycker är konstigt. Ibland är jag känslig för majs så jag var skeptisk. Men som sagt så har det hjälpt mig.

Träna i Kungälv (där jag tränat tidigare) kursade och jag tränade inte på flera månader. Men jag tränade nån gång på Friskis och Svettis i somras. Men nu i december köpte jag träningskort där och var där en gång i december. Jag älskar lugna yogapass. Jag sover så gott efter det. Jag saknar easylinen som var på Träna... Men en liten tröst var att när jag var på yogan så var en annan från Träna där så vi får väl se om vi ses igen.

2014 köpte jag en cykel till sonen och 2015 var det dags för att köpa ny till mig. Den gamla krånglade så mycket med växlarna så tillslut tröttnade jag. Det blev inte alls en sån modell som jag tänkt mig men men... Jag får väl säga att jag är nöjd ändå även om min son har betydligt fler växlar. Nu hoppas jag bara att kommunen skyndar på arbetet med att bygga cykelbana mellan Ytterby och Marstrand. 2025 sägs det vara färdigt så jag får väl vänta tio år till innan vi kan cykla och bada. Apropå att bada så blev det inget dopp vid midsommar, vilket det brukar bli. Vädret denna sommar är inte var det borde. Nästan samma temperatur vid midsommar som i december (ca 10 plusgrader)! Det var inte förrän i augusti som jag tog premiärdoppet!

Två gånger har jag varit ute på ridtur, en gång hos Nordritt i Svartedalen på nordsvensken Borka och en gång på korsningen Mary Lou hos stuteri Jika utanför Lilla Edet. Försökte även få med kollegor på ritten i Svartedalen men det var åtminstone två kollegor från förra jobbet som hängde på. Hästarna på Nordritt var helt underbara men sadlarna var lite väl hårda och efter någon timme kändes träsmaken i baken... Då var det nog lite mysigare hos stuteri Jika.
Jag har väl lagt chipmärkningen av hästar på hyllan. Gjorde det bara chipmärkning på en under 2015 och nu blir det mer och mer krav på speciella blanketter mm som ändras då och då och jag gör inte slut på de gamla så för mig blir det inte lönsamt längre. Men chipavläsare är användbar till att läsa av chip på katter och hundar med och det har ju faktiskt hänt att jag gjort.
Vi har varit hundvakter några gånger. Delvis för taxarna men också för svenska lapphunden med matte när mattens föräldrar var bortresta. Vi besökte My Dog på Svenska mässan i januari.

Under början på året gick jag biodlarkurs. I maj åkte jag och lämnade sarg, botten och tak till en ”uppfödare” så jag kunde köpa en avläggare med årsdrottning. Jag har blivit en ”binörd”! Hade hoppas på att kunna hämta avläggaren efter midsommarfirandet men så blev det inte. Det tog ända till 27/7 tills jag hämtade Queen Elisabritt och hennes döttrar. Någon gång i veckan besökte jag dem sen för att fortsätta stödutfodra dem med sockervatten. Därför kan jag inte kalla det för honung det vi fick ut av de två ramarna som vi tog.
Min son var oftast med när jag var i kupan. Han gick oftast i shorts och T-shirt (bara ta lite ”norsk bihandske”, bittermandelolja, på sig) så jag kan nog kalla mina buckfastbin för snälla. Jag har också gått utan skyddskläder en del tex när jag bara ska utfodra dem men om jag ska flytta på ramar brukar jag ha biodlaroverall och handskar på mig. Under 2016 blir min första skörd av ”egen” honung förhoppningsvis.
Jag var med på årsmötet och blev vald till webmaster/hemsideansvarig. Nu har Södra Inlands Biodlarförening nyss bytt hemsida så det är en del jobb för mig. Särskilt när den nya är mer som en blogg än en hemsida. Hur ändrar man det?? Föreningen har också flyttat från Rollsbo till Kareby, något som är väldigt negativt för mig som tyckte det var perfekt att cykla till Rollsbo.

Jag har inte gjort så mycket kaffefilterrosor under året mer än hemma hos en kollega med hennes barn. Men jag har gjort en del pärlplattor. Gjort en del för att ha ofanpå glas som ”lock” på sommaren så det inte kommer i flygfän. Vissa gjorde jag hål i för sugrör. Till jul gjorde jag även fyra julgrupper med hyacinter. En ställde jag på mormors grav.

Det har inte blivit så många ”bäverhjärnor” i år heller. Balkongen var full av växter i somras men det var ju så kallt så allt blev så sent. Passifloran blommade aldrig och tomatplantorna blommade på hösten så det blev ju inga tomater. Under hösten/vintern har flera novemberkaktusar blommat och orchidéerna började blomma i december, men har blommat flera gånger under året. Jag har fått en växt av ”svärmor” och den har jag delat på flera gånger för att den växer så den kakar. Dricket mycket vatten gör den också. Hjärtan på tråd har jag också fått dela på. Och min exmake har fått en del växter till sitt hus. Ja även en kollega har fått en del växter... I december planterade jag om julstjärnan som jag haft i flera år. Efter det föll bladen av. Vet inte vad jag gjorde för fel. Jag använde vanlig blomsterjord. Vill den ha uppblandad?? I höstas planterade jag krokuslökar i landet nära bikupan. Hoppas de får nytta av dem till våren så de inte ruttnar bort om det inte blir någon riktig vinter...

I somras bytte jag mobil... JAAAA jag har svikit min knapptelefon. Det blev en Samsung. Jag har kvar 3 som operatör. Har förhandlat ner priset men jag funderar på att byta operatör men i så fall vill jag byta hemmasurfen också. Nu har jag en router hemma men också en sticka som jag kan ha när jag tar med mig laptopen någonstans. I december gick abonnemanget igenom, det jag skrev på i JULI! Jag undrar vad som tagit sån tid... Frågat i flera månader vad det är som dröjt men inte fått något vettigt svar. Jag är hyfsat nöjd med min nya telefon. Tar okej kort, kanske inte så bra i motljus, men okej... Funkar bättre att surfa på än min gamla. MEN det hörs lite dåligt i ”luren”...

När Ale Vikingagård hade vikingadagar så lurade jag med mig en kollega och hennes barn. Det var roligt! Skulle vara roligt med fler sånna här jippon. Ja jag lurade min särbo och son till att äta middag med en annan kollega och hennes vänner på Fars Hatt också. Ha ha ha... Ja de överlevde båda två. Min son skötte sig alldeles utmärkt och tog faktiskt lite plats vilket jag inte är van vid. Innan midsommar så gjorde en kollega mig fin. Jag testade extra ögonfransar. Kände mig jättefin men väldigt opraktiskt och jag fyllde inte på dem.

Jag har även fått äääääran att äntligen få gå på bio med särbons vänner. Tänk att det skulle ta sex år innan jag skulle få hänga på! Jag har också varit hemma hos en av dem och skulle gärna umgås mer med dem men det verkar vara något som min särbo inte känner sig bekväm med. Ja att umgås rent allmänt är inte riktigt hans grej... Det bästa är att sitta tyst i en biosalong.

På mors dag sprang jag på en kusin på Frölunda Torg och vi bestämde att vi skulle gå på Liseberg någon gång i sommar så det gjorde vi... Åkte en massa! Det var i slutet av min semester.
En annan kusin jag under året fått kontakt med är en av mina kusiner i Brasilien. Han släktforskar främst om släktnamnet Gillner, som kommer från Gillberga socken/församling i Eskilstuna. Släktforskningen har gått vidare lite granna men inte så mycket. Har inte lagt så mycket krut på det. Men jag har köpt en bok som handlar om min mammas släkt. Det är en del kändisar i den som jag bloggat om tidigare, bland annat Cat Stevens som har en svensk mamma. Den hade jag med mig för att visa för mammas kusin när jag och min son där på kalas.

Sommaren var inte som vanligt... Inte bara att jag inte doppade mig under midsommar utan även att det inte blev dem tradiotionella bilsemestern med sonen. Hans farmor gick bort i början på sommaren och första dagen på sommarlovet åkte vi till Linköping för att gå på begravning. Som vanligt fick vi logi hos våra vänner utanför Väderstad. Under semestern med särbon åkte vi till Stockholm. Gick till Bågar och Pilar, slottet, skattkammaren, hovstallet, Kaknästornet, Skansen, Wasamuseet och en underbar butik som hette Sol och Måne där jag köpte två plagg. Vi bodde på ett hotell en bit från Frihamnen så det gick att gå till Djurgården. Jag älskar verkligen hotellfrukostar, ja frukost på sängen på helgerna med. Det jag uppskattade mest var nog Kaknästornet. Där satt jag och njöt av musiken, goda maten och utsikten. Synd att det inte är gratis att åka upp i det...

Yngsta sonen går nu i nian. Det innebär att han i början på 2016 ska söka gymnasieskola. Han var inne på Tekniska programmet eller El och Energi men efter Gymnasiedagarna på Svenska Mässan bestämde han sig för att läsa Teknisk för att ha chans att plugga på Chalmers. Sen tycker han att det är roligare med innovation och utveckling än service av maskiner. Det finns 14 gymnasieskolor i ”närheten” (Göteborg, Kungälv och Stenungsund) som har tekniska programmet. Under 2015 besökte vi 9 st tror jag. Ett gymnasium var riktigt dålig tyckte vi båda.

I september fyllde sonen 15 år. Han ville fortsätta med ”tradiotionen” att ha kalas hos Kungälvs Bågskytte på Bilgatan i Rollsbo. Denna gång var det poängpromenad med bara frågor om honom. Det gladde mig att det var hans kontaktperson var den som faktiskt hade flest rätt! Även i år bjöd han in alla sina klasskamrater. Det är lite hektiskt men med lite hjälp så går det runt.

En stor förändring är att min exmake köpt hus på Orust så sonen har varit där några gånger. Första gångerna var det bara lördag-söndag men efter jul var han där flera dagar (fyra) i rad. Trodde han skulle stanna över nyår men han ville hem på nyårsafton så det var bara att åka och hämta honom. På väg hem lunchade vi i Stenungsund.
Sonen har höjt sina betyg. Det är bra men han har också uttalat oro för att betygen inte räcker, men det gör det till de flesta av de val som han bestämt sig för om man går efter förra årets intagningspoäng. Ja det är väl i så fall hans förstahandsval som kan vara tveksamt. Där kanske han kan komma in som reserv. Han har nu B i slöjd. C i engelska, matte och fysik. Ja han är ju godkänd i alla ämnen så han borde komma in, om inte på sitt förstaval så på sitt andraval.

Julafton firade vi hos särbons bror, fyra generationer. Lite sorgligt att det inte var hos min särbos föräldrar men min särbos mamma har mest varit på sjukhus under december, stackarn. Men hon var med på julafton. Mysigt som vanligt och intressanta diskussioner. I år om religion. Ja det är ett ämne som följt mig genom året då jag diskuterat detta med både kollega och en kusin. På juldagen åkte vi och firade jul hos min lillebror och åt en massa god julmat. Jag hade med Janssons frestelse och läsk. Som vanligt blev det en massa Jansson över.

Äldsta sonen kom annandagen. Det är inte så ofta vi ser honom eftersom han pluggar till psykologisk coach på Skövde Högskola. Av honom fick jag den finaste julklappen! Ett ljus stöpt i ett apelsinskal! Som han och hans flickvän gjort. Jag fick även en sjal. Av min särbo fick jag ett presentkort på Desigual. Och av min pappa och exmake pengar in på mitt konto. Köpte en bänkdiskmaskin, något som både jag och sonen uppskattat. Var det i år jag köpte tvättmaskinen????

Under 2015 har jag fått ett nytt favoritprogram – Bachelor och Bachelorette, främst den amerikanska men har väl följt den svenska en del också. Jag tycker att Rebecka var rätt tjej att ”vinna” Per. I melodiefestivalen var det Måns som vann men animerade gubbar. Och han vann hela rubbet! Det innebär att 2016 ska Eurovision Song Contest vara i Sverige. Tycker också att årets ”Så mycket bättre” har varit riktigt bra med personliga tolkningar av andra artisters låtar. Ja en del har fått kritik men det tycker jag har varit bra för all reklam är bra reklam. På mobilen gillar jag ”quizkampen” börjar närma mig 50% vinster. Det är 20 olika ämnen och alla har jag 33-66% rätt i... Men vissa bättre än andra. Jag är usel på sport!

Ja... Det var 2015... Adjö med det och VÄLKOMMEN 2016!

torsdag 5 november 2015

ICF - användbart för alla!

ICF, Gunnar Kyléns begåvningsnivåer och helhetssyn är något som jag tycker varit användbart i bedömning av vad personer kan och inte kan. Den sista praktikplatsen som jag var på under min utbildning använde sig otroligt mycket av ICF!! Det finns även en "kortversion" av ICF...
ICF och ICF-CY kan användas som kliniskt verktyg vid bedömning av behov, vid arbetsbedömningar, rehabilitering och habilitering. De kan också användas som socialpolitiskt verktyg vid planering av social trygghet och ersättningssystem. Man kan också registrera en persons hälsa eller hälsorelaterade tillstånd genom att välja koder som exempelvis anger omfattningen eller graden av funktionstillstånd eller funktionshinder. Man kan även ange i vilken utsträckning en omgivningsfaktor är underlättande eller hindrande.

Beskrivningar enligt ICF [2] av funktionstillstånd och funktionshinder sker utan koppling till specifikt sjukdomstillstånd, varför ICF kan användas utan att man tagit ställning till om sjukdom föreligger eller ej. Den skall dock ses i ett hälsosammanhang i vid bemärkelse. En viktig skillnad mot den tidigare ICIDH [1] är också att ICF använder neutrala termer. Detta innebär att det blir möjligt att beskriva inte bara brister och negativa avvikelser utan även normaltillstånd liksom tillgångar och resurser. Genom att omgivnings- och personfaktorer ingår i systemet kan både deras negativa och deras positiva påverkan på funktion, aktivitet och delaktighet tydliggöras mer specifikt.

måndag 19 oktober 2015

Det behövs föredömen som vägleder och "uppfostrar" ungdomar. Det har alltid behövts regler för att tillhöra en grupp!

Jag har aldrig blivit visiterad av polisen. Jag har aldrig blivit frågad om jag har planerat flytta utomlands när jag sökt jobb.

Jag tittade på "Debatt" på SVT i maj 2013. Mirja var en underbar "tant"! Hon tyckte att barn under 15 ska vara hemma efter 21 och de äldre ungdomarna hemma efter 22. Ja det skulle kanske stoppa en hel del kriminalitet! Men ungdomarna har problem att se någon framtid. De har inte jobb eller inte skola att gå till. De blir fascister, kommunister, nazister osv. 40% av de ungdomar 20-25 år är arbetslösa och vuxenutbildningen har halverats.

Vilka satsningar är viktigt för invånarna i förorterna? Är en bredare väg mycket värd i ett område där invånarna inte har råd att ha bil? Är nedskärningar av fritidsgårdar ett bra sätt att "satsa" på förorten? Hur ska frustrerade ungdomare vägledas och guidas till att bli goda samhällsmedborgare? Det fanns få invandrare/personer med utländskt påbrå när jag växte upp i Billdal MEN det fanns och det var personer som anpassat sig till svenska regler och normer.

Det krävs föredömen som guidar/vägleder ungdomarna till att bli goda samhällsmedborgare, mer närvaro i vardagen! Politiker som bygger större vägar och poliser som skjuter hjälper inte frustrationen!

Låt dem höja sin KASAM (känsla av sammanhang)

Känsla Av SAMmanhang (KASAM) är ett begrepp som myntades av Aaron Antonovsky (1923-1994). Han var professor i medicinsk sociologi vid Ben Gurion University of the Negev, Beersheba, Israel och studerade 1970 hur kvinnor från olika etniska grupper anpassade sig till klimakteriet och fann då att en del av gruppen judiska kvinnor som överlevt koncentrationslägren trots alla umbäranden förmått bevara sin hälsa. Fynden resulterade i frågeställningen om vad det är som gör att människor blir och förblir friska, dvs. de hälsobringande faktorernas ursprung. Antonovsky menade att en individ aldrig är antingen helt frisk eller helt sjuk utan att vi hela tiden rör oss mellan de två polerna frisk och sjuk. Enl. Antonovsky är det graden KASAM som ligger till grund för var vi befinner oss mellan dessa poler.

Begriplighet: Förutsägbarhet, begriplighet och struktur dvs att man tycker både inre och yttre stimuli under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga.
Hanterbarhet: Upplevelse av sina påverkansmöjligheter. Avser i vilken grad man litar på sin förmåga att göra de resurser tillgängliga, inre såväl som yttre, som krävs för att möta alla livshändelser så som tillgänglighet till begriplighet.
Meningsfullhet: Förmågan att se alla situationer, även krav- och problemfyllda. Livets utmaningar är värda att investera sitt engagemang.

Om B-poängen är lägre än 35 tyder det på att den vardagliga livssituationen är mer komplex än man för tillfället har intellektuell ork att klara av, eller att man har språkliga och/eller sociala svårigheter i sin nuvarande miljö. Ibland orsakas svag B av alltför många negativa och oroande tankar, oförmåga att själv styra sina reaktioner, dåligt självförtroende. Svag B indikerar svag intern ’locus of control’
Låga poäng på H (under 35) indikerar tillitsbrist och resurssvaghet i förhållande till vardagens krav. Kan stå för både otillräcklig kompetens, dålig ekonomi, bristande samhörighet eller att man blivit överrumplad av livets komplexitet när jobb, familj, ekonomi mm ställer större krav än man för närvarande mäktar med. Självförtroende är en aspekt av H, dvs förmågan att tro sig om att kunna påverka och vara stark.
Om det är M som är svagt (under 30), tyder det på bristande engagemang i de vardagliga situationer som man befinner sig i. Då bör man satsa på att utveckla sin perspektivförmåga och oftare försätta sig i situationer som man tycker om. Låga poäng kan också bero på depression och emotionell utmattning.

Gör det uppdelade testet HÄR! (när jag gjorde testet 2014 fick jag B 58, H 60 och M 52, totalt 170) Över 160 är en stark KASAM, och under 120 en svag (mer än 190 och under 70 bör föranleda misstanke om feltolkade instruktioner eller bristande uppriktighet i svaret)

Gör ett annat KASAM-test här! (Min kasam hamnade på 72, medelvärde i övre delen.)

Den närmsta diskriminering är att jag har blivit frågad om jag har planer på att skaffa eller om jag har barn när jag sökt jobb. En gång var jag först på en ordinär anställningsintervju och sedan en annan gång som introduktion till arbetet när jag fick information om hur jag skulle arbeta och blev presenterad för övrig personal. Sen kom den gyllene frågan. Jag hade redan barn men hade även barnomsorg. Inom en vecka fick jag brev om att jag inte var intressant. Hur kan jag helt plötsligt vara ointressant när jag varit där TVÅ gånger!? Visst har jag lätt för att lägga ihop ett plus ett... Men inte brände jag mer bilar eller kastade sten på polisen..

Sen så TRODDE jag att jag blev diskriminerad av Bostads AB Poseidon när de sa att det inte fanns några lediga lägenheter även om det fanns, men sen fick jag höra att även andra fick samma bemötande. Jag behövde höra att jag inte var ensam om att få den behandlingen! Det handlade inte om att jag var ensamstående mamma. Det var bara jag som tolkade det så. Men jag uppskattade inte att hon ljög mig rakt upp i ansiktet. De ljög för alla, oavsett vem man var... inom en vecka fick jag flera lägenhetsförslag där minst en stått tom ett tag! En tackade jag nej till pga planlösningen. En annan pga att det var mörkt och stank urin i trappuppgången. Den tredje (som stod tom) blev det. Visst behövde den renoveras lite men det var bara att välja ut tapeter...

Jag tror att dessa ungdomar som bränner bilar och förstör har lågt KASAM. Dvs känner inte att livet har innehåll och att det spelar ingen roll vad de gör. De känner inte uppskattning när de gör något bra och deras liv är för ostrukturerat. De känner sig orättvist behandlade och får inte utlopp för känslor eller förmågor. Ungdomarna söker grupptillhörighet som en god arbetsplats skulle ge, någon som sätter upp tydliga regler och normer om hur de ska leva. Men också samtalspartner...

Låt ungdomarna vara kreativa på annat sätt! Låt deras frustration komma ut på annat sätt - skriva (brev till politiker, skriva tal, skriva dikter, skriva böcker), måla, skulptera, bygga, programmera osv! Låt dem känna att de kan prestera något bra, något som inte är kriminellt! Låt deras självförtroende växa och se ur ett salutogent synsätt innan det är för sent...

Se till resurserna och det positiva i en människas liv och arbeta utifrån dem för att uppnå en så god hälsosituation som möjligt för var och en.

Ett salutogent synsätt kan alltså inne bära förbättrad hälsa och välbefinnande hos personen genom att stärka begripligheten, hanterbarheten och meningsfullheten i livet. Ju starkare KASAM och ju bättre hälsa en människa har desto bättre förmåga har han/hon att hantera problemsituationer.

I ett salutogent perspektiv försöker man identifiera och arbeta med faktorer som kan bidra till att bevara och främja hälsa. Dessa så kallade frisk- och skyddsfaktorer finns både på individnivå och på grupp- och samhällsnivå. Fokus ligger på hälsans ursprung och på vad som stöder hälsa snarare än på det sjuka (patogenes).

Ungdomarna vet ganska väl vilka brister de har, vad de inte kan. Däremot är de inte alltid medvetna om sina olika talanger, förmågor och vilket stöd som finns omkring dem. Detta kan göra att självbilden inte är så positiv vilket i sin tur leder till att ungdomarna agerar utifrån denna självbild, med en negativ förväntan både på sig själv och på omgivningen.

lördag 26 september 2015

Treserva

Den webbaserade utbildningen lanserades i Karlstad kommun och blev snabbt populär bland medarbetarna på kommunen som tyckte att utbildningen höll en bra balans mellan illustrerade scenarion och simuleringar i systemet.
- Efter att 400 av våra anställda gått igenom kurserna kände vi att kurserna höll så pass bra att vi vill ge övriga kommuner möjlighet att ta del av utbildningen, säger Alf Nilsson IT-samordnare på Karlstad kommun.
Ett flertal kommuner var redan när projekt började intresserade av utbildningen och hittills har ett flertal kommuner nappat på erbjudandet bland annat Gävle, Härjedalen och Gotland. Genom att samarbeta kring samma utbildningslösning får kommunerna möjlighet att diskutera erfarenheter och förbättra uppläget ytterligare, även priset kan pressas då man samsas om samma utbildning.


Med hjälp av surfplattor och smartphones kan det bli möjligt för hemtjänsten att ha viktig information om omsorgstagarna lättillgänglig var de än befinner sig. Just nu testar 30 undersköterskor inom hemtjänsten i Tuve hemtjänstområde en app kopplad till Treserva (som är Göteborgs Stads system för social dokumentation) som innebär att undersköterskorna kan läsa genomförandeplaner och direkt skriva in daganteckningar, som är noteringar om när något avviker, istället för med papper och penna..

Det dagliga arbetet i Treserva fungerar utan koppling till MS Office om man använder Documenta (allmänna dokument) med undantag för de som ska ta ut rapporter och användarna på familjerätten som måste ha MS Office då vi levererar officiella blanketter i Word tillsammans med Treserva.
Slutsats: Treserva fungerar inte med OpenOffice


Exempel på dokumentationsmallar

Att skriva genomförandeplan i Treserva...

ICF i Treserva

Avvikelsehantering i avvikelsemodulen i Treserva

Treserva användarförenings hemsida

tisdag 1 september 2015

Förnya ditt tankesätt!

Flyt i livet har inget med tur att göra...
Utan man kan skapa det själv!


Att ha flyt i livet är något som alla upplevt - vid någon tidpunkt.
De flesta under en kortare period och några få under en längre.
Och alla vill troligen uppleva det igen. Men då längre och oftare.
När man upplevt en tid med flyt så säger man ibland att man haft tur.
Men är det det?
Eller är det något som man kan skapa själv?

Enligt Tomas Enhager, föreläsare i mental träning
och personlig utveckling, coach samt skribent,
är flyt ett systematiskt sätt att vara eller bete sig på.
Och om man upplever det eller inte beror på hur nervsystemet fungerar.
Flyt kommer, enligt honom, inifrån och det är något som man kan skapa själv.
http://forelasarbyran.blogspot.com/
http://tomasenhager.blogspot.com/
http://www.kjellenhager.se/

Tomas Enhager blev klasslärare 1978.
De senaste nio åren har han skrivit under rubriken
Personlig coach i tidningen Må Bra:
http://www.mabra.com/Default____15644.aspx?cid=1135
http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/vikt/article160341.ab
http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article130516.ab
http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article243832.ab


Redan 1979 började han coacha idrottare
och föreläsa om personlig utveckling på företag.
Han fann att det inte var många som hade svar på sådant han lärde ut:
* hur man växer som människa
* hur man motiverar sit själv
* hur man vårdar relationer
* hur man skapar personlig integritet
* hur man får sin empati att växa
* hur man hanterar stress
* hur man vet vad man vill - och hur man ska nå dit

Och ännu färre personer verkade veta hur man skapar flyt i livet.

Tomas Enhager har nu kommit fram till att
det finns två distinkta vägar för att få flyt i livet.
En Yttre och en inre väg.
Den yttre handlar om att organisera och strukturera sitt liv.
Den inre om att skapa en situation, i sig själv, som med hjälp av
tankar, känslor och attityder som gör att sannorlikheten ökar
att nervsystemet verkligen ska växla upp till det vi kallar flyt.

MOTSATSEN kan man läsa på Bodil Malmstens blogg Finistère...

Genetik, miljöpåverkan, orsak och verkan,
hur blir en människa smart nog att fatta livsavgörande och bra beslut?
Att fatta usla beslut behöver inte betyda att man är dum,
enligt The Chronicle Review.
Men det beror kanske ändå på nivån på de usla besluten?
Det måste väl finnas en tröskel för hur usla beslut en människa kan fatta
och ändå betraktas som acceptabelt intelligent?
Och hur långt i livet kan man skylla sina usla beslut på arv och miljö?

måndag 3 augusti 2015

För vissa duger man aldrig, för vissa duger man alltid

En mycket intressant semestervecka har passerat. En vecka med mycket glädje och trevligt sällskap! Det är så roligt att hålla kontakten med mina fd kollegor! Mina fd kollegor verkar sakna mig även om det börjar närma sig ett år sen som jag lämnade dem. Jag tar det verkligen som en komplimang att de fortfarande bjuder in mig till deras afterwork och att jag kan hitta på aktiviteter med dem. Ja om det inte var så långt att pendla och så oregelbundna arbetstider så skulle jag gärna arbeta kvar. Men oj vilken träningsvärk jag fick efter två timmars ridtur! Fyra dagar senare är jag fortfarande lite stel men jag försöker hålla mig rörlig och stretchar och rör på mig för att bli rörligare.

Och hämtat min efterlängtade avläggare med Buckfast har jag också gjort. Jag är flera gånger i veckan och fyller på sockerlösning för att inte riskera att de drar ur larver utan att samhället växer så mycket som möjligt. Jag var också hemma hos en kurskamrat och tjötade för att hämta ett varroagaller som jag la på botten i kupan i söndags.

Att inte duga och räcka till för vissa känns aldrig bra och jag vet inte om de vet om hur mycket det sårar. Jag tycker att alla är värda att älskas! Alla behöver kärlek och omtanke men på olika sätt. Det går inte alltid att ge kärlek på samma sätt till en person med Asperger som till en med Down syndrom exempelvis. Men det viktigaste tycker jag är att anpassa sig till situationen! Men är alla redo att ändra sig själv och att anpassa sig till någon annan för att få kärlek? Hur lätt är det att passa in i den fyrkantiga lådan med förväntningar? Och är alla förväntningar så viktiga att gå efter? Hur viktigt är det för dig att personer runt omkring följer mallen? Går det att älska någon som sticker ut? Vad är det värsta som kan hända? Utan att satsa vinner man sällan. Utan att försöka kommer man ingen vart. Hur jobbigt är det att vara ihop med någon som inte följer mallen? Att inte vilja vara social men andra, att inte vilja träna eller tänka på att undvika socker? Och hur viktigt är det att ha någon att "visa upp" för vänner och släkt? Och skäms du för din partner om denna gör bort sig eller får hen stå för det själv?

Själv så känner jag inte att jag får ta ansvar över någon annans beteende, jo möjligen mina barns i så fall, men en vuxen människa får stå för sina egna handlingar. Visst önskar jag att jag gjorde mer sociala saker med mina pojkvän. Jag fick mer eller mindre hota honom för att få med honom på min väninnas bröllop (som han faktiskt också "kände"). En gång om året är han med på mina släktträffar, när min yngsta son har sitt kalas, men han följer aldrig med till pappa eller mina bröder vilket jag saknar. Inte ens vid julen är vi som en familj. Men samtidigt så är vi ju inte en sambofamilj utan "bara" särbo. När vi ska på semesterresa ligger det nästan alltid på mig att planera, kolla upp, ordna och boka. Ja han delar kostnaderna men tar sällan något ansvar. Hans exekutiva funktioner är helt enkelt inte det bästa. Men han är snäll, lugn, tolerant och accepterande. Men osocial.

Denna sommaren är annorlunda. Min yngsta sons båda farföräldrar är båda borta. Vår egna bilsemester har utgått ifrån att hälsa på farmor och göra något ihop med henne och sen även hälsa på vänner på vägen. Det är bra träning för min son att se hur det är i andra familjer. Behöver jag säga att min särbo ALDRIG varit med på dessa resor? ;-) Men kan jag kräva det av honom? Är jag inte då lika elak som de som kräver att någon ska vara någon annan än vad han är? Samtidigt så tycker jag att personlig utveckling handlar om att utsätta sig för det som man känner sig ovan vid. Man blir sällan bättre på det som man aldrig tränar på!

Ibland känner jag att jag inte duger... Jo kanske duger men inte räcker till och har de egenskaper som andra förväntar sig av mig.
Ibland känner jag att jag inte får chansen att visa heller för den delen. Det gäller både yrkeslivet och privatlivet. Ska jag ta mer plats? Samtidigt så vill jag att alla ska få ta sin egna plats och jag vill inte alltid vara den i centrum. Jag har inget emot att stå inför folk och prata, har aldrig haft rädsla för detta. Mina barn verkar inte heller ha svårt för detta vilket jag tycker är toppen!

Men i den gångna veckan har jag fått förfrågan om jag vill återuppta ett uppdrag som jag haft tidigare. Just för att jag är bättre än den som nu har uppdraget! Ja jag utför uppdraget bättre till och med nu när jag inte har det än den som har uppdraget. Det är smickrande att få erbjudandet samtidigt som jag är irriterad på personen som inte sköter sitt uppdrag! Hur man med att ta emot betalning för ett uppdrag som man inte sköter? Det var just därför jag avsa mig uppdraget - jag ansåg mig att inte kunna sköta uppdraget på den nivå som överenskommelsen säger. Nu har jag mer tid för uppdraget och att få FÖRFRÅGAN ser jag just som att jag alltid duger. Ja... Det brukar vara så att jag är just den som de vill ha. Det är jag som har bakgrundsinformationen och kunskap. Det är jag som har den personlighet som behövs. Ja, helt enkelt just dem som alltid duger för uppdraget!

I fredags var det marknad i Kungälv, den så kallade Vikingamarknaden (som inte alls har något med vikingar att göra)... Att bara gå runt och strosa och titta på folk tycker jag är underbart även om det blir en del tjöt också. Det var främst tre säljare som jag tjötade extra mycket med. Den första resulterade i att jag förhoppningsvis sänkt min månadskostnad för telefon ca 150 kr per månad. Jag fick två Samsung Galaxy ACE och en Samsung GT-S5610. GT:n och ena galaxyn kommer jag försöka sälja. Vet du någon som vill ha?

Den andra säljaren var en kille som sålde kläder. Han sa att han trodde jag var 25 år... Ja ja... smicker kommer man långt med... Men inte så långt som han ville med mig - han drömde om 10 barn och tyvärr var jag tvungen att göra honom besviken - jag vill inte skaffa fler barn och inte var jag ledig heller. Jag tycker att jag gjort mitt på den fronten. Det krävs nog någon otrolig charmknutte för att få mig att skaffa fler barn! Det var inte så längesen som jag nästan hamnade i den situationen, anledningen till att jag har hemligt nummer. De som känner mig väl vet vad som hände.

Tredje säljaren var en man som sålde bakverk. Vi började prata om bin så det var ju lite kul. Det är alltid kul att träffa någon som visar intresse för samtalsämnen. Jag vet på ett tidigare jobb som jag jobbat på som vikarie, det var hemskt! Det spelare mer roll om VEM som sa något än VAD som sades. Det var innegäng och de andra hälsade man knappt på och för att inte tala om hur det snackades skit om de som inte var där. Det kunde vara om någon som inte passade i att sola i bikini, något som inte alls hade med jobbet att göra! Sånt gör mig bara förbannad! Den personen som jag tyckte var mest intressant var en person som vikarierade intensivt under några månader för att sen cykla flera månader genom Europa! Vilken otroligt fascinerande person! Men följde ju inte ramen och passade inte i innelådan så det blev ju skitsnack bakom ryggen.

Ibland måste man välja bort personer i sitt liv. Ibland blir man bortvald. Det är inte alltid man själv kan styra vem som försvinner. Hur mycket ska man ta åt sig? Hur mycket ska man köra sitt egna race? Jag tror att man både kan lyckas och misslyckas som en social kameleont. Jag tror att det är bra att anpassa sig men utan att mista sin personlighet! Många ser mig som en spelevink men jag bär mycket bitterhet, sorg och frustration inom mig. Jag har inte ens samma samtalsämnen på nuvarande jobbet som förra. Jag är inte den samma när jag är hos min pojkväns föräldrar som när jag är hos min släkt... Jag har olika roller, vilket är självklart. Men få har sett alla mina roller. På vissa platser är jag väldigt allvarlig. En sån plats är i stallet när jag hade hästar. De som sett mig skoja och busa kan nog lätt se skillnad på mig hur "sträng" och hård jag blev när jag var i stallet. Jag var den som styrde och ställde och det var ju jag som ansvarade för att hästarna skulle må bra. Det var mitt ansvar!

Hur hanterar man att bli bortvald? Själv brukar jag fokusera på att inse att jag har det bra, bättre än så många andra. Ibland hjälper det mig att träffa någon som har det sämre än vad jag har för att vara nöjd med det jag har. Ibland är jag så glad att så många tycker om mig. Ibland önskar jag att ALLA älskar mig och då tar jag mig vatten över huvudet. Det har hänt flera gånger att jag blivit jämförd med andra, tex fd flickvänner eller helt enkelt någon annan som de gillar, beundrar eller attraheras av. Men jag är inte samma person! Och hur mycket jag än förändrar mig så kan jag inte älskas av alla, det är bara att inse. Vissa drömmer om mig, vissa inte. Vissa trivs i mitt sällskap men attraheras inte av mig. Vissa attraheras av mig men trivs inte med att vara social med mig. Ibland kan det vara lönsamt att anpassa sig, ibland är det ingen idé för du duger inte ändå.

Sen finns kategorin som TROR att de vill ha dig men som bara är så desperat. Tjatar, smickrar, hotar, uppvaktar, tigger och ber för att få dig för att senare jämföra dig med andra för att det egentligen inte var dig han ville ha utan NÅGON. Jag tror inte det håller i längden om man inte tycker om personligheten hos personen man är ihop med. Visst kan det hålla några år. Att få något man saknar för stunden. Men om man inte trivs med att göra saker ihop så tror jag inte det blir ett förhållande som håller i längden. Så det är nog viktigt att lära sig att uppskatta varandra även om man inte gillar varandras alla egenheter. Bara acceptera, tolerera och träna på tålamodet.

Drömvision...

Jag har visioner om mitt drömarbete. Jag skrev om det i ett inlägg från maj 2014:
Tänk vad kul det hade varit om någon kom fram till mig på bussen eller tåget och sa: - Hej! Vi skulle behöva en Aktiveringspedagog. Du får den lön du vill ha och du får de arbetstider du vill ha. Det är okej att ha hund på jobbet och du får gott om tid till dokumentation och utarbeta pedagogiska hjälpmedel och liknade. Du jobbar främst bara vardagar och du får redan i år fem veckors betald semester. Självklart får du en kurs i Treserva men också coaching när du behöver. Vi har gott samarbete med andra verksamheter och vi ser utveckling som något positivt. Vi uppmuntrar och stöttar varandra som kollegor och vi har regelbundna afterworkträffar med olika aktiviteter som självklart är frivilliga, men de flesta brukar komma och ha roligt. Vi tycker att det är viktigt att ha roligt på jobbet och att trivas och vi ger varandra feedback för att utvecklas ännu mer. Vi vill att alla kollegor ska synas och växa. Detta synsätt återspeglas också i arbetet med brukarna. Vi vill att de ska kunna lära sig nya saker även om det tar tid, ja kanske år, men vi har tydliga mål och syften med allt vi gör. Vi har fasta rutiner men inget är statiskt utan går att ändra på både i stort och smått. Nå är du intresserad?

Jag har kommit en bit på väg - jag har regelbundna arbetstider på dagtid vardagar som jag önskat länge. Dessutom kan jag cykla till jobbet som både gör att jag vaknar ordentligt men också får en härlig vardagsmotion. Ja jag cyklade en hel del även under vintern. Men det är en del kvar att jobba med när det gäller visionen.

söndag 12 april 2015

Kalas, kalas, kalas och kalas... massor av kalas i april!!!

Jag är lite besviken på mig själv för att jag inte kommit iväg till gymmet sedan 22/3! Men jag har visserligen tränat lite hemma... Lite magträning innan jag gått upp och lite planka. Ja och sen har jag ju cyklat till och från jobbet. Och jag hittar mina utmaningar med att orka cykla i uppförsbackarna också. ;-)

Det känns som helgerna är för få... eller för korta... 28/3 kalas, under påsken målat bikupor och i lördags var det TVÅ kalas! Först 12:00 och nästa 16:00! Idag har jag varit helt slut! Sov middag efter lunchen! Min särbo väckte mig tjugo i fyra... Egentligen hade jag planerat att träffa en kollega men efter att jag vurpade med cykeln i fredags så tyckte jag att varken bowling eller promenad ute i skogen var så lockande och hon fick också annat att göra... Så jag passade på att viiiila!

Och på lördag 18/4 är det dags för nästa "kalas"... Det ska vara i mina uppväxttrakter! :-) Något jag verkligen ser fram emot! Och helgen därefter är det kalas hos min mammas kusin... och helgen därefter är det kalas hos min lillebror! Ja ni fattar nog... EN HIMLA MASSA KALAS!!!

14-16 april är det Leva & Fungeramässan. Jag hade funderingar på att gå men jag vet inte om jag prioriterar det just nu... Jag måste få tid att ta det lugnt också... och jag prioritera nog bikunskap högre än mässan nu även om den brukar vara verkligen inspirerande!!!

Jag har köpt en bok... Boken heter “Min gammelmorfar Lundstedt o hans familj”, skriven av P J Behrn och handlar om min morfars släkt. Frans Oskar Lundstedt var min morfars morfar och levde 1852-1936. Mamma och pappa står omnämnda (i släktträdet) men det står mer om Jan Scherman, Sissela Kyle, Cat Stevens/Yusuf Islam och mammas kusiner tvillingarna Barbro Sörman och Ulla Lesslie. Ulla och Barbros mamma (mammas faster) har jag ett svagt minne av. Jag intervjuade henne om något världskrig för ett skolarbete! Hon hade varit med om både första och andra världskriget... Boken kom på tal även på kalaset igår eftermiddag. Jag tror att minst en kommer beställa boken...

Näääääe! Dags för sängen... Har idag "installerat" en egen lampa till min pojkvän. Jag fick ändå ta ner den från vardagsrummet där jag håller på att måla om... GOD NATT alla mina vänner och även ni jag inte känner!

söndag 29 mars 2015

Sammanfattning senaste tiden (slutet på mars)

Börjar här och nu... Läste nyss på fronter om min sons kommande prov i sex och samlevnad:
Kunskapskrav: Sex Samlevnad Sid 212 – 231 , 234 och 336 – 339
Du skall kunna berätta och ha synpunkter om:
- Olika sorters sexualitet.
- Könsorganens uppbyggnad och funktion
- Puberteten
- Menstruation
- Att ha sex
- Preventivmetoder
- Könssjukdomar, aids
- Abort
- Hormoner kroppens budbärare; där skall du framförallt läsa om Hypofysen, Adrenalin, Insulin, Könshormoner och om doping.
Diverse viktiga begrepp: Kärlek, jämställdhet, heterosexuell, homosexuell, bisexuell, lesbisk, transvestit, pornografi, prostitution, trafficking, blottare, våldtäkt, incest, omskärelse. Abort.
Planera, genomföra och utvärdera en laboration


Planera, genomföra och utvärdera en laboration?????

Hem och ställa om alla klockor. Mobilen ställde jag om redan i morse, lika så min pojkväns klockradio. Och fixa middag... Det blev lövbiff idag. Jag hade morot, paprika, brie och kollegans underbart goda inlagda vitlöksklyftor. Mums! Skönt att sitta en stund efter gått med ”högklackat”... även om jag förberedde mina fötter med tigerbalsam innan. Jag vill inte på hälsporre igen så tigerbalsam och lite fotmassage även efter är skönt.

Vid lunchtid var vi på IKEA Bäckebol. Min pojkvän skulle köpa stora temuggar och galgar. Hm... På en söndag på en lönehelg? Ja ja... det var ganska fullt på parkeringen, men det kändes inte så otroligt mycket folk inne på IKEA. Visserligen ganska fullt i restaurangen då vi var där vid 13-tiden. Jag fick gå och leta efter bord under tiden killarna ställde sig i kön.
Jag hittade också två saker som jag ville ha. Ena hittade min son och jag var såååååå glad för det han hittade kostade 29 kr och jag såg något liknade som också skulle fungera för 149 kr så det var verkligen duktigt av honom att hitta det! :-) Det andra jag hittade var en sak som jag tänkte ta med mig till jobbet. Det kostade bara 9 kr så det var inte heller någon förmögenhet.

Igår kväll tittade jag ut vid ”Earth Hour” men inte var det mörkt i området. Jag hade släkt alla lamporna hos min pojkvän, ja jag behöll mörkret även när jag gick på toaletten så jag trevade mig fram... och han har ju en takkrona med stearinljus så den tände han så det blev ju inte helt mörkt ändå. Men hemma i min egna lägenhet så lyste det. Jag har timer i köket till lamporna i fönstret och i vardagsrummet har jag lampor som lyser på mina små citrusväxter.

Igår var vi på eftermiddagen på kalas. Det bjöds på smörgåsar med en massa goda pålägg, bland annat en vit otroligt krämig ost med mild vitlökssmak! Och efterrätten var ett kapitel för sig – en lastbil i GLASS! Jag lyckades bli osams med både födelsedagsbarnet och hennes lillebror... Att tjalla kan ibland vara lönsamt, men om man själv började? Min mamma frågade alltid "Och vad gjorde du då?" när vi kom gråtande och sa att något av syskonen varit dum... Jag fick påminna lillebror att om han busade med mig så busade jag tillbaka! Ja då slutade han faktiskt! På förra årets kalas så vann jag frågesporten! Så även i år!!! Ändå var den otroligt svår i år och jag chansade på alla åtta frågorna förutom en! Och jag och en annan vann på fyra rätta svar så det blev en utslagsfråga där jag kom närmast och vann första pris! :-)

Innan kalaset var vi iväg till Backaplan för att köpa present. Vi hamnade på flera ställen – Chili där de faktiskt hade löpare (dukar) som hette ”Karin”.. ;-) Sonen hittade faktiskt gamingstolar av märket som han gillar – DXRacer.. Modellen Monza kostade 2290 kr precis som modellen Silverstone. Modellen Mantorp var i tyg och min son tyckte den var skön. Den kostar 1990 kr. Men favoriten är modellen King och med nackkudden.

Vi delade på oss när det var dags för lunch. Min pojkvän ville äta på Burger King. Jag ville äta på Paprika. Min son fick välja och valde faktiskt Paprika vilket imponerade på mig! Vi båda åt kycklingsallad men med olika tillbehör och innehåll. Vi satt och pratade om näringsinnehåll som vitaminer, fett och protein, skillnaden på fettlösliga och vattenlösninga vitaminer, mättnadskänsla osv.

Innan vi åkte till Backaplan åkte vi till Bikompaniet då jag ville testa overall och handskar. De hade ett startpaket som även innehöll skrapa, borste och pust. Jag går på en biodlarkurs och vi har börjat göra lite praktiska saker som att bygga LN-ramar (LN är storlek som betyder lågnormal) och fick spika, nita, tråda och vaxa dem. Ja även göra en ”drönarram” som inte har vaxkakor i sig. Vi i kursen håller på att gå ihop och sambeställa kupmaterial men inte kläder så det var därför jag ville åka dit. Startpaketet fick jag i för tidig födelsedagspresent av min pojkvän! <3 Passade på att köpa pollenfälla också.

Under fredagkvällen var jag trött. Jag kände huvudvärk under eftermiddagen på jobbet och det höll i sig under kvällen trots att jag drack ordentligt. Oftast när jag får huvudvärk så är det pga vätskebrist under dagen. Men jag trodde inte det berodde på det... Ja då är det så gott som bara vid feber som jag har huvudvärk men det blev inte så att jag tog tempen hos min pojkvän. Men jag somnade tidigt.

Trots huvudvärken så satt jag och räknade på offerterna på bikupematerialet... Det svåraste var väl vaxet då det stod ett belopp, som för mig inte var logiskt, men eftersom resterande material var baserat på 14 kupor så tog jag priset och delade på 14. Har ingen aning om det stämde... Och varje person är bra om de har två uppsättningar för man vet aldrig om det är några bin som vill svärma (flytta hemifrån) vilket de gör om det blir för trångt eller om drottningen sticker hemifrån.
Torsdagen var det lååångt telefonsamtal! 21:39-23:23... det är många minuter biprat!!!!! *suck* TUR att det åtminstone var den trevligaste av de tre kursledarna... Men alldeles för sent! Min sömn har varit lite si och så och jag har drömt oroligt ett par nätter nu... vaknat flera gånger på morgonen från tvåtiden och framåt. Behöver kanske ta lite extra magnesium nu. Dessutom PMS, men inte så stark som tidigare månader så antingen fungerar hormonspiralen bättre eller så är det Femal Balance Forte som funkar...

Under torsdagen lånade jag bil och åkte hem till min storebror. Visserligen var han inte hemma men resten av familjen. Jag hade beställt kläder av dottern. Det blev prat om både hundar och hästar/ridning och sen åkte jag och sonen vidare till Bäckebol, åt middag och gick i butiker. Det var nog första gången (för oss båda) som vi var i möbelbutiken Mio där. Coop sålde 4 st 40 literssäckar björkved för 149 kr. Är inte det billigt?

Dagarna bara runnit iväg... som vanligt! Men det har varit färre dagar som jag cyklat till och från jobbet även om tisdagen var så. Ja det är då jag ska till biodlarkursen så... Men det har blivit så mycket förändringar med jobbet nu så det är lite konstigt med kursen... det var perfekt förut när jag hade möte till 17:00 och kursen började 18:00 men nu så... Ja jag behöver inte stressa iaf. Jag cyklade först till bågskytteföreningen och pussade lite på pojkvännen. Vi ses inte så ofta nu för tiden. Lite tur i oturen då han varit väldigt förkyld på sistone. Jag hade packat ner borrmaskin och hammare inför dagens biodlarkurs i föreningslokalen.

Jo förresten... Jag tänkte dra ihop en massa folk att skjuta/spela paintball lördag 18 april. Är du intresserad så kontakta mig!

Måndag 23 mars SNÖADE det på morgonen så jag samåkte med en kollega. Efter jobbet åkte vi till Ica Maxi. De hade erbjudande på proteinbars (SWEBAR)... Och jag köpte några som jag och sonen provsmakade... Jag tyckte de smakade otroligt sött! Inte konstigt - 38% SOCKER!!! I varje bar var det 19-21 gram socker. Det var 15-18 gram protein i varje... Hm... det är BETYDLIGT nyttigare att äta lite ägg eller nötter!!!! Jag jämförde med Nutrilettbars... Premium Dark innehåller 13 gram socker per bar och 14 gram protein och Smooth Caramel 11 gram socker och 13 gram protein. Jag kan inte låta bli att tycka att Nutriettbars verkar vara aningen nyttigare även om de innehåller mindre protein...

När jag kom hem planterade jag i en av mina självsådda passionsfrukter i samma kruka som gammal planta som är köpt. Får se om jag får dem att blomma i sommar! De klättrar så fint på balkongen! Det är lite jobbigt att plocka ner dem på hösten när passionsblommorna vuxit så mycket.
På söndagen åkte vi till min pojkväns föräldrar och pratade om bin... Väl hemma pratade jag i över en timme med min mammas kusin! Mest om släktforskning.
På lördagen stack jag till träningen... Jag fick hela easylinegruppen att sjunga för ledaren som fyllde 45 år idag. Smiley smile Hon har en fascinerande musklad kropp! Inte trodde jag att hon var äldre än vad jag är! Jag har tränat alldeles för lite på sistone och jag har stått stilla i både midejmått och vikt ett tag nu. För att jag ska gå ner verkar jag behöva träna tre dagar i veckan, eller åtminstone två. Men en i easylinegruppen kom fram till mig efteråt och sa att hon tyckte att jag hade gått ner i vikt. Jo sedan 2011 har jag ju gjort det... Vad skönt det är med att prata med en förstående människa! Vi pratade om lärare, inkontinens, cellförändringar/livmoderhalscancer, pms, preventivmedel, klimakteriet, förklimakteriet, hormonell obalans, förlossningar osv. Behöver jag säga att det var en kvinna?
Ja just det... Jag har fått en plakett för att jag hamnade på pallplats på KM i bågskytte... :-) Fick plaketten under veckan... Under fredagskvällen så satt jag och tecknade och kollade på Godzilla tillsammans med sonen... Jag börjar känna att det är för mycket gråa hårstrån i mitt hår... dags att färga...

söndag 8 mars 2015

Glädjeämnen

Det finns så mycket som jag blir glad för...

* När jag får hundra pussar av min pojkvän.
* När pojkvännen tackar för att jag tvättat.
* När pojkvännen vill gå och shoppa med mig.
* När pojkvännen köper saker som är riktade till mig eller min son.
* När min pojkvän, vänner eller kollegor ler eller skrattar år mina dumheter.
* När min son visar upp sina kreationer.
* När sonen hjälper till.
* När sonen ber om lov för något jag tycker är självklart.
* När sonen kommer med förslag, idéer och initiativ.
* När jag eller sonen leker med hundar.
* När jag, mina barn eller vänner vinner på lotteri, även om det är en strunt sak som ingen vill ha.
* När folk bjuder på sig själva utan att behöva dricka alkohol.
* När jag ser andra lyckliga människor.
* När någon TAR EMOT hjälp. När jag kan hjälpa till.
* När folk skrattar eller ler.
* När andra är pigga, glada och friska.
* När jag får frågor som jag behöver tänka på.
* När jag kan förmedla "varor" eller tjänster.
* När någon vill skämma bort mig eller uppvakta mig.
* När jag, mina åsikter och idéer uppmuntras och uppskattas.
* Bus! :-D (oavsett om det är jag eller någon annan gör dem)
* När jag är pigg, glad och frisk.
* När jag har vattenkrig med vänner och barn.
* När jag går på auktion.
* När jag gör fynd.
* När jag åker hoj.
* När jag får en vänskaplig kram.