Vad är det för skillnad på boendestöd och hemtjänst? Vad gör man på en daglig verksamhet? Och hur är det att bo granne med ett boende?

(Upputtat inlägg)

Nu när jag ska byta jobb inser jag hur lite folk vet om vad jag jobbat med/som. Jag jobbade maj 2012 - september 2014 som boendestödjare. Jag gick hem till vuxna personer med problematik och diagnos inom LSS.

Denna filmen tycker jag beskriver boendestöd betydligt mer än hemtjänst!!!!

Som boendestödjare brukar jag beskriva mitt arbete som att jag är "sparken i häcken". Jag motiverar personer till att göra saker och vara aktiva. De jag arbetat med har ett eget boende och bor inte i något äldreboende eller gruppbostad. De kan ha en lindrig utvecklingsstörning, Asperger eller en förvärvad hjärnskada efter exempelvis trafikolycka eller stroke. De har alltså något i hjärnan som gör att de har svårt att få ihop sin vardag eller hitta motivation. De flesta men inte alla kan läsa och skriva. Stödet kan vara allt från flera gånger per dag till någon gång i månaden. Det är viktigt att vi dokumenterar när det inte blir som planerat så att handläggaren kan se det och fundera på om beslutet ska ändras.
Behovet styr och det är en LSS-handläggare som bedömer VAD personen behöver stöttning med. Exempel på behov:

* strukturera vardagen: vi kan hjälpa till att skriva veckoscheman (vad som ska göras när) eller hitta hjälpmedel som påminner. Vi kan också vid behov ringa och påminna via telefon att gå till jobbet, ta medicin eller komma iväg till läkarbesök.

* måltider: planera måltider, söka recept, förenkla recept, skriva handlarlista och handla ihop, stöttning vid matlagning, prata om mathygien osv.

* Då många inte har så lång uthållighet är det viktigt att pausa ibland. Både där och då men också planera så de inte bokar upp sig för mycket utan får tid för att vila.

* Stötta vid hushållsgöromål: förklara hur man sorterar tvätt eller skriva scheman/beskrivningar, förklara hur man städar, diskar och sköter sin hygien. Påputtning vid behov.

* vardagsekonomi: sitta med när räkningar läggs in så OCR-nummer blir rätt, följa med till banken/servicebutiken som stöd, se till att räkningar vidaresänds till godmän och förvaltare osv. Vi kan också stötta dem med att få ordning och reda i skåp och pärmar.

* stöttning vid kontakter med vård, omsorg, myndighet och företag (sitta med och förklara, förbereda med att skriva upp frågor, skriva anteckningar under samtal osv). Det kan vara exempelvis i kontakt med bostadsbolag, handläggare eller andra insatser så som ledsagare, kontaktperson, habiliteringen/hjälpmedelscentral eller daglig verksamhet. Ibland är man en spindel i nätet som hjälper personen med alla kontakter, även sjukvård, speciellt om den inte har någon godman eller förvaltare.

* samtalsstöd: ventilera sina tankar, känslor mm. Det kan handla om relationer, händelser i veckan, nyheter, kändisar - ja egentligen allt. Ibland kommer det upp svåra frågor som "hur svårt är det att ha barn?" eller missbruksproblem. Då är det bättre att hänvisa till andra professioner eller broschyrer/böcker.

* bryta isolering: boendestödet har regelbundna träffar för brukarna med olika aktiviteter samt ibland utflykter. Vid högtider kan det vara teman som passar så som midsommarmiddag med sill och potatis osv.

Största skillnaden mellan att vara boendestödjare och jobba i Hemtjänsten är att i Hemtjänsten gör personalen sakerna ÅT brukaren/vårdtagaren medan boendestödjaren gör det MED personen eller motiverar personen att göra det själv. Hemtjänst är mer omvårdnad än coaching.Många som har Hemtjänst är pensionärer men det är inte ett måste.
När jag jobbade i Hemtjänsten så var detta några av uppgifterna:
* städning
* tvätt
* fixa frukost, matlagning
* duscha personen
* hjälpa till med påklädning exempelvis stödstrumpor
* byta batteri i hörapparat
* gå och handla åt personen
* se till att personen tog sin medicin
* rycka ut på trygghetslarm, exempelvis vid fallolyckor. Om personen är skadad kan Hemtjänsten ringa efter ambulans och till anhöriga om personen vill det. Om det är mindre skador och personen är inskriven i hemsjukvården kan en sjuksköterska komma och titta.

Så till daglig verksamhet.... Daglig verksamhet finns för de som är inom någon av de tre personkretsarna inom LSS (Lag 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade):
1. personer som har utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd
2. personer med stora begåvningsmässiga funktionsnedsättningar som inte går över efter en hjärnskada i vuxen ålder
3. personer med andra fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande och som finns kvar under lång tid.

Vad kan då en daglig verksamhet innebära?

* demontering
* paketering
* trädgårdsskötsel
* enklare kontorsuppgifter
* jobba i cafeteria
* jobba i secondhandbutik
* skapande verksamhet så som att sy, måla och pyssla
* det finns också "utflyttad verksamhet" då personen inte jobbar på en daglig verksamhet utan i ett företag så som dagligvaruhandel, stall, kennel osv.
* Ibland har personen större funktionsnedsättningar och då anpassas den dagliga verksamheten till vad personen kan. Det kan också vara för att personen ska bryta isolering, miljöombyte eller få en normal veckorytm (som att åka till jobbet på vardagar).

Eftersom en person trodde att jag jobbade på boende så vill jag också förklara vad ett LSS-boende är och vad man gör där.

På ett boende bor några personer som behöver hjälp flera gånger om dagen. Det kan jämföras med ett kollektiv eller en liten bostadsrättsförening där man har gemensamt ansvar för gemensamma rum men samtidigt har sin egna lägenhet. Det kan vara hjälp med alla måltider eller sköta sin hygien. Det kan också vara att man har flera diagnoser som gör att det inte räcker med besök någon gång om dagen. Det kan exempelvis vara problem med andning eller epilepsi.
Som personal ska du låta personen göra det den kan göra själv och hjälpa den med det hen inte kan göra själv. Det kan också finnas mål som att den boende ska lära sig något som att göra sin egna gröt eller ansvarsområde som att städa tvättstugan, återvinningen eller trädgården.
Som personal följer förutbestämda rutiner för att den boende ska känna trygghet och veta vad som förväntas (Kasam).
Det kan innebära också att följa veckorytm men också årsrytm. Det kan vara att fira högtider men också att på vardagar gå upp i tid och få ta det lite lugnare på helgerna.
Som personal kan man ha en viss tillsyn så det blir lämpliga kläder efter väder så den boende inte kommer frysa eller bli för varm.
Som personal på en LSS-bostad får man ibland följa med på de boendes aktiviteter så som till fotvård, ridning, läkarbesök, begravning, bröllop osv. När personalen följer med på sådant här kan det handla om att vara stöd bland annat i kommunikation, men också för att hitta rätt och vara en trygghet.
Arbetet styrs av mål som står i en genomförandeplan och i rutiner. Det kan innebära att personalen får hjälpa till med hushållet, ekonomi, medicin och hygien.
Som personal är det som att lära en ungdom att bli så självständig som möjligt - att lära sig tvätta, städa, laga mat osv efter deras egna förmåga.

För några år sedan så var det diskussioner om att det skulle byggas ett nytt LSS-boende i ett villaområde. Grannarna var oroliga: Skulle värdet på deras hus sjunka? Skulle de våga låta barnen vara ute? Vad skulle de göra om de mötte en av de boende?

Om du har ett hus som ligger granne med en byggnad där det finns personal dygnet runt - minskar värdet på ditt hus då?
Varför skulle de inte låta sina barn vara ute? Har de koll på att de andra grannarna inte är pedofiler eller våldtäcksmän? Vågar de sina barn ändå vara ute? Och med tanke på att jag har jobbat på ett LSS-boende så får jag nog säga att grannarna och deras barn verkligen inte visade respekt! Barnen sparkade boll bland personalens bilar och föräldrar följde sina småbarn att åka boobycar på boendets gallerdurksramper. Men vem går med sina barn och leker hos grannen utan att ens ringa på och fråga om det är okej? Och med tanke på att det är gjort av metall och bobbycarens däck är hårda så lät det som ÅSKA inne i huset. Som tur var blev nog personalen mer ilsk på det är de boende.
Vad gör de om de möter andra grannar? Går bara rakt förbi eller säger hej? Eller kanske stannar och pratar lite? De boende (och personalen) är faktiskt inte aliens!

Skulle jag vilja bo granne med en LSS-bostad då?
JA! Det är ju toppen att veta att det alltid finns personal där! De har nog bättre koll på de boende än vad andra grannar har på sina barn och ungdomar! Ja och inte är det en massa festande på helgerna och om de boende spelar en massa hög musik lär de bli tillsagda av de andra som bor där eller av personalen.

Trippelvaccin -> autism = osant??

TV4-klipp

Det är tolv år sedan den brittiske läkaren och forskaren Andrew Wakefield fick sin forskning publicerad i den ansedda tidningen the Lancet. Det gällde att barn som ges trippelvaccin, mot mässling, påssjuka och röda hund, lättare får autism. Tolv barn påstods ha fått det som biverkning av vaccinet.

Föräldrar över hela västvärlden reagerade. I Sverige minskade antalet vaccinerade barn från 97 till 88 procent.

på en studie kunde Wakefield se en korrelation mellan trippelvaccination och autism20,21. Studien visade att tidigare friska barn hade utvecklat autism efter att ha blivit vaccinerade. Inom några dagar efter vaccinationen insjuknade enligt studien åtta av tolv barn i autism, från att ha varit helt friska. Krav på att trippelvaccinationer skulle upphöra kom snabbt.

Den mycket prestigefyllda medicintidskriften The Lancet har efter åratal av uppblossande bråk bestämt sig för att ta avstånd från artikeln. Publiceringen av forskningsrönen 1998 skapade inte bara en våldsam debatt bland forskare, utan också ett starkt motstånd mot barnvaccinationer i allmänhet och mot trippelvaccineringen i synnerhet.
I korthet gick resultaten ut på att det fanns ett samband mellan trippelvaccinet (mot mässlingen, påssjuka och röda hund) och autism. Dessutom slog artikeln också fast att ett samband med mag-tarmsjukdomen Chrons sjukdom inte kunde uteslutas.

Förra året förlorade Wakefield sin läkarlegitimation i Storbritannien på grund av studien. Den brittiska socialstyrelsen, GMC, kom fram till att han "grovt åsidosatt" sin yrkesetik. Wakefield beskrivs av GMC som "oärlig" och "oansvarig". Men GMC:s beslut grundade sig inte på att rapporten skulle varit oriktig eller vilseledande utan handlade framför allt om huruvida Wakefield varit rådgivare åt advokater som representerat personer som hävdar att de skadats av vaccinering.
Wakefield är nu är verksam i USA.
I en intervju med CNN förnekar Wakefield att han förfalskat sin forskning och hävdar att sanningen finns i den bok han själv skrivit om skandalen.
— Boken är inte en lögn, studien är inte en lögn.

Wakefield själv sade till BBC att han fortfarande står fast vid sina rön.


Min son Mark föddes 1956. Det var uppenbart från födseln att det var något allvarligt fel på det här spädbarnet, trots att hans utseende var fullständigt normalt. Jag hade tagit min doktorsexamen i experimentell psykologi tre år tidigare och hade aldrig stött på ordet ”autism”. Vår barnläkare med 35 års erfarenhet hade heller aldrig hört talas om autism. Autism var ytterst sällsynt då – nu är det ytterst vanligt förekommande.

Några så kallade experter kommer att säga till er att ökningen bara speglar ökad medvetenhet om autism. Det är rent nonsens. Vilken barnläkare, lärare eller skolledare som helst med 20 års eller längre erfarenhet kan bekräfta vad studierna visar: ökningen av autism är reell, och antalet fall är stort och växer.

Kort efter det att min lärobok om autism publicerades 1964, började andra föräldrar höra av sig. Många föräldrar berättade att deras barn var normala tills de fick ett trippelvaccin –
difteri-kikhosta-stelkramp. 1965 började jag systematiskt samla uppgifter om symptomen på autism och möjliga orsaker. För 33 år sedan, 1967, började jag att särskilt fråga föräldrarna om barnets reaktion på vaccineringen mot difteri-kikhosta-stelkramp. Många svarade att hälsoförsämringen var påtaglig.

Under de allra senaste åren har Autism Research Institute översköljts av en våg av vädjanden om hjälp från föräldrar världen över – varhelst WHO:s riktlinjer om vacciner följs. Majoriteten av de här föräldrarna säger att deras barn var normala tills de fick MPR-vaccinet – ett annat trippelvaccin.

Låt mig slå hål på flera myter som sprids av dem som förnekar kopplingen autism-vacciner.

1. Man hävdar att vacciner är ofarliga, men läkare indoktrineras till att misstro påståenden om skadeverkningar, och de utbildas inte i att känna igen negativa reaktioner, och det krävs inte att de rapporterar sådana. Mellan 90 % och 99 % av de olyckliga incidenterna som rapporteras till läkare rapporteras aldrig vidare av de här läkarna till det oerhört slappa, statliga incidentregistret Vaccine Adverse Event Reporting System – VAERS.

2. Man säger att den misstänkta kopplingen mellan MPR-vaccinering och autism har vederlagts av en studie utförd av Brent Taylor och hans kollegor i London, publicerad i fjol i The Lancet. Taylors studie har allvarliga brister på många sätt. Det har påpekats i ett antal insändare i The Lancet samt många ytterligare brev om saken som har publicerats på Internet. Studien utsattes för kraftig attack vid ett möte nyligen i British Statistical Society. Jag har forskat på heltid under hela mitt yrkesliv, i nästan 50 år, och jag bad med respekt dr Taylor om en kopia av hans data, så att jag skulle kunna göra en ny analys. Han förvägrade mig det här normala tillmötesgåendet akademiker emellan, och jag har därefter skrivit en anmodan till The Lancets redaktör att en oberoende kommitté ska ombedas granska dr Taylors statistiska metoder. Jag anmodade The Lancet att dra tillbaka hans uppsats, ifall han åter vägrade.

3. Man säger att autism har en stor genetisk komponent, och därför måste vacciner spela ytterst liten roll, om ens någon, i att orsaka autism. Min bok Infantile Autism, publicerad 1964, var det första systematiska försöket att tydligt visa på beläggen för att genetiska
faktorer kan bidra till att orsaka autism, så jag är sannerligen inte emot den tanken.
Gener kan dock långt ifrån svara för den enorma ökningen av fallen av autism. Den är mellan 250 % och 500 % i olika områden. Jag kan tillägga att vi nyss har granskat samtliga senare tids genetiska studier inför nästa utgåva av Autism Research Review International för vilken jag är redaktör. Resultaten är uppseendeväckande oöverensstämmande. Den bästa gissningen är att åtminstone 20 olika gener kan ha att göra med orsaken till autism, och att ingen skulle spela någon betydande roll. Genterapi ligger årtionden in i framtiden och kan kanske aldrig bli verklighet.

4. Man hävdar att autism inträffar naturligt vid cirka 18 månaders ålder då MPR-vaccinet brukar ges. Därför är sambandet en ren slump och inte orsaksmässig. Men att autism uppkommer vid 18 månader är en utveckling som skett på senare tid. Autism med början vid 18 månader steg mycket kraftigt i mitten av 1980-talet då MPR-vaccinet fick en bred användning. En slump? Knappast! (Se diagram nedan.)

Autism är inte den enda allvarliga kroniska sjukdom som har fått epidemiska proportioner samtidigt som antalet (mycket lönsamma) vacciner snabbt har ökat. Nu får barn 33 vacciner innan de börjar skolan – en enorm ökning. Vaccinerna innehåller inte bara levande virus, men även mycket stora mängder ytterst giftiga ämnen som kvicksilver, aluminium och formaldehyd. Kan det här vara orsaken till vågen av autism, ADHD, astma, ledgångsreumatism, Crohns sjukdom, lupus och andra kroniska sjukdomar?

Autism är en medfödd åkomma men visar sig ofta inte förrän barnet är lite äldre. Om man nu inte är en uppmärksam förälder och börjar fundera över varför man fått ett sådant snällt barn som helst vill sova och som inte påkallar uppmärksamhet ens när det är hungrigt. Man kan också märka en viss lindrig slapphet i muskulaturen och en sen motorisk utveckling. Det skiljer sig lite från fall till fall och är inte lätt att upptäcka.

Givetvis finns det alltid i fall med autism genetiska faktorer men mor och farföräldrar och föräldrar har ju genom åren utsatts för miljöpåverkan. De som vill hävda att vaccinet direkt skulle ge autism hänvisar till att vissa stammar och folkgrupper aldrig uppvisar symtom på autism. Men det är ju också grupper som utsätts för minimal miljöpåverkan. Amishfolket är en sådan grupp. De vaccinerar inte sina barn men trots att de lever i USA utsätts de för mindre miljöpåverkan då de lever i slutna samhällen på gammeldags sätt utan maskiner och gifter.

Men detta gäller endast vaccin utan tiomersal.

Lancet rapporterna visar inte helt fel eftersom tiomersal ingår i de utländska barnvaccinerna. Tidigare också i de svenska men det är numera förbjudet. Från Indien rapporteras av fyra indiska småflickor avlidit strax efter vaccination mot mässling. Tiomersal ger skador och den enda uppgift den egentligen har är som konserveringsmedel. Det för att man ska kunna lagra större mängder längre tid och inte behöva göra sig av med vaccin som blivit för gammalt. Vi ser nu hur fallen av sömnsjuka drabbat ett stort antal barn efter svinfluensavaccinet som innehöll tiomersal. Från det nya svininfluensavaccinet är det borttaget. Det visar på att myndigheterna gett ett visst erkännande att tiomersal ger oönskade bieffekter. Här i Sverige förekom dödsfall i samband med vaccineringen och små barn drabbades av kramper, en del unga människor av förlamningar. Men avstå inte från trippelvaccinet. Det ger ett livsviktigt skydd. Inte heller det nya influensavaccinet innehåller tiomersal och riskgrupperna borde därför låta vaccinera sig.

Orsak till autism..?

Januari 2011 lyssnade jag på ett föredrag där föredragshållaren påstod att anledningen till autism är en skada på främre delen av hjärnan.

Men jag har för mig att jag har läst att det ligger i någon kromosom... hm... Själv så funderar jag på om Asperger nedärvs rececivt och kan ligga dolt i flera generationer och komemr inte fram förrän båda föräldrarna är anlagsbärare och att just deras gen nedärvs. Eller är det ett dominant anlag som räcker att ena föräldern nedärver till barnet?

Olika vetenskapliga studier visar entydigt att ASS har biologiska grundorsaker. Sannolikt leder dessa genetiska faktorer, i samband med utlösande miljöfaktorer, till avvikelser i centrala nervsystemet, vilket i sin tur leder till olika kognitiva problem som minskad social medvetenhet och handlingsplanering och ett ökat fokus på detaljer. Forskarna tror idag att det finns mellan 20 och 50 olika riskgener för autism, där det kanske räcker med ett visst antal gener för att man ska bli sjuk.
- Det finns också andra områden inom genomet som man misstänker har samband med autism, bland annat på kromosom 2, 7 och 16, liksom det sannolikt även finns specifika pathways av betydelse för autism, säger Sven Bölte.
- Vi vet egentligen inte om det handlar om en sjukdom eller i stället om en extrem personlighet. Det kan vara gener som många av oss bär på, men där man blir autist om man kommer över en viss gräns.
Forskning har gjorts på så kallade copy number variants (CNV), ett segment i DNA som motsvarar mellan 10 000 och fem miljoner baspar, så kallade SNPs. Resultaten visar att en skada på de gener som ligger inom vissa områden kan ha betydelse för synaptisk utveckling och neuronal konnektivitet, det vill säga för kommunikationen mellan nervceller. Man vet idag att cirka 20 procent av alla autister har en skada eller ett bortfall inom en CNV.

I Sverige föds årligen cirka 100 barn med autism, varav de flesta är pojkar.

Fem år av genetisk forskning har lett till ett genombrott som forskarna hoppas kommer att leda till bättre behandlingsmetoder mot autism. Ett internationellt konsortium, Autism Genome Project (AGP), där kanadensiska forskare har spelat en ledande roll, har upptäckt en del i hjärnan som innehåller gener som är involverade i autism. Upptäckten har lett till ett tillskott på 26,7 miljoner Kanadadollar inför den andra forskningsfasen.
Genom att använda denna den hittills största genförteckningen kunde forskarna visa ett tidigare oidentifierat område med bland annat kromosom 11 och neurexin 1, en medlem i en genfamilj, som tros vara viktig i kontakten och kommunikationen mellan neuroner. Dessa gener kan ha ett nära samband med de bakomliggande orsakerna till autistiska sjukdomar.

Att de för Aspergers syndromet betydelsefulla generna finns i den korta armen av kromosom nummer tre bekräftas av undersökningen. Däremot kan ingen ännu säga exakt vilken gen det handlar om.
– Resultatet får ligga till grund för andra forskare som tittar mera noggrant på saken.
I autismforskningen har man använt sig av ett släktträd bestående av 20 familjer härstammande från Mellersta Finland.
– Vi utgick i från att vi skulle finna gemensamma genetiska faktorer som kunde orsaka sjukdomen men hittade inga sådana i släktträdet. Varje familj hade helt egna genetiska mutationer eller variationer som förorsakar autism.

De bakomliggande genetiska mekanismerna tros vara komplexa då man ej har kunnat se typiska nedärvningsmönster för sjukdomar till följd av monogena defekter. Vidare talar resultat från flera familje- och tvillingstudier emot möjligheten att en enda gendefekt ligger till grund för utveckling av autism då upprepningsrisken är betydligt lägre än förväntad för nedärvning av en enda gendefekt (Pickles et al 1995). Många studier talar därmed för att multipla gener i interaktion med varandra förmodligen styr den genetiska komplexiteten som ligger till grund för autismspektrumstörningar(Risch et al 1999). Den starka genetiska effekten som har påvisats genom ffa tvillingstudier har lett forskargrupper till att gå vidare med s k kopplings- och associationsstudier för att identifiera riskgener. Flera intressanta fynd baseras på kandidatgenstudier men hittills har dessa varit svåra att upprepa (Cook et al 1997; Wassink et al 2001; Wassink et al 2002; Robinson et al 2001; Jamain et al 2002). Flera ”genome wide” kopplingsstudier med analyser av kromosomregioner har föreslagit att områden på flera olika kromosomer som kan innehålla en eller fler gener av betydelse för uppkomst av autism och autismspektrumstörningar, men de faktiska generna har ej ännu identifierats (se review Muhle and Rapin 2004). Familjestudier visar att i familjer med en individ med ett autismspektrumtillstånd så är upprepningsrisken mellan 2 % och 8 %. Detta är många gånger högre än populationsrisken och indikerar att autism kan ansamlas i vissa familjer (Chakrabarti och Fombonne 2001, Chudley et al 1998, Gillberg och Coleman 2000). Flera studier har också visat problem inom kommunikation, sociala egenskaper och stereotypa beteenden hos nära släktingar till individer med autism. I en brittisk studie visar Bolton et al att 20 % av första gradens släktingar till individer med autism också har en autismspektrumstörning eller uppvisar mildare sociala och kognitiva problem (Bolton et al. 1994). Ensamma ger dessa fynd ingen förklaring för uppkomst av autism.

Starkare bevis för genetiska orsaker som grund till autism kommer från tvilling studier.Identiska tvillingar (eller monozygota tvillingar) kommer från samma befruktade ägg och är därmed genetiskt identiska. Icke identiska tvillingar (eller dizygota tvillingar) utvecklas från två olika befruktade ägg och är därmed, i genetiska termer, lika lika som syskon och delar hälften av generna. I tvillingstudier jämför forskare monozygota och dizygota tvillingar där minst en har en funktionsnedsättning, t ex ett autismspektrumtillstånd, och kan därmed påvisa hur stor andel beror på ärftliga faktorer. Den första tvillingstudien om autism publicerades av Rimland 1964. I sin studie rapporterade Rimland 11 monozygota tvillingpar konkordanta för autism. Han noterade också att graden av autism inte var alltid lika allvarlig inom samma tvillingpar och väckte därmed frågan om modifierande faktorer.
Senare tvillingstudier visar att konkordansen hos monozygotiska tvillingar är mycket högre än hos dizygotiska tvillingar (Folstein och Rutter 1977). Dessa fynd har verifierats i flera studier (Steffenburg et al 1989, Bailey et al 1995) och man är idag överens att den ärftliga komponenten, heritabiliteten, är så hög som 90 %. Även om detta är extremt högt så är det inte 100 %, dvs någonting utöver gener har också betydelse. Det är tydligt att orsaken till autism är multifaktoriell. Forskare är överens att i de flesta fall mer än en gen inblandad och kanske så många som 10-15.

Om genetiska faktorer var helt och hållet avgörande för uppkomst av autism skulle heritabiliteten vara 100 % och inte 90 % som upprepade tvilling studier har visat. Detta innebär att miljöfaktorer inte helt och hållet kan förkastas i deras betydelse för uppkomst av autism.
Rapporter från Storbritannien om möjliga associationer mellan mässling vaccin och autism (Wakefield 1999) har orsakat stor oro bland föräldrar och har lett till att vaccina-tioner har minskat trots flera rapporter som starkt talar emot denna koppling (Fombonne och Chakrabarti 2001, Kastner och Gellin 2000, Taylor et al 1999). Flera andra miljöfaktorer som påverkar uppkomsten av autism, t ex pre- eller perinatala virusinfektioner som Rubella, hemofilus influensa och CMV, har beskrivits. Likaså har kvicksilver i konserveringsmedel i vaccinationer föreslagits (Verstraeten et al 2003).
Intrauterin exponering av läkemedel (t ex Valproat mot epilepsi) samt perinatala komplikationer är två andra miljöfaktorer som man visat har kopplingar till autism, men ingen enskild faktor har kunnat bekräftas i kontrollerade studier (Wing och Potter 2002).

Uppskattningsvis har ca 10 % av individer med autismspektrumtillstånd en påvisbar
kromosomavvikelse (Gillberg och Wahlström 1984, Ritvo et al 1990, Fombonne et al 1997, Konstantareas och Homatidis 1999, Wassink et al 2001b) se listning nedan. Dessa
innefattar till synes balanserade och obalanserade translokationer, inversioner, ring
kromosomer, mikrodeletioner, mikroduplikationer och markör kromosomer. Utöver dessa
finns det exempel av monogena sjukdomar där autism kan finnas som symtom. Några
exempel på kända kromosomavvikelser/syndrom associerade med autism diskuteras
nedan.
Syndrom där en subgrupp av patienter som möter kriterier för autism har
beskrivits:
Angelman syndrom
CATCH 22
Charge asssociation
15q11-q13 duplikation syndrom
Cornelia de Lange syndrom
Down syndrom
Dystrofia Myotonika
Fragil X syndrom
Neurofibromatosis 1
Noonan syndrom
Retts syndrom
Rubenstein –Taybi syndrom
Smith-Magenis syndrom
Sotos syndrom
Tuberös skleros
Turner syndrom
Williams syndrom

Whole genome wide scans har kunnat identifiera intressanta områden inom genomet men
studierna har varit svåra att upprepa. Svårigheterna tros bero på:
1. Heterogeniteten inom och mellan studerade populationer
2. Hypotesen att flera gener måste samverka för att autism ska uppstå och effekten av
varje enskild gen är liten.
3. Än så länge okända s k epigenetiska effekter.

Autism är, då det inte är förknippat med ett känt syndrom, oftast inte direkt nedärvt utan flera gener är troligtvis inblandade och det existerar interaktioner mellan generna samt även mellan gener och oidentifierade miljörisk faktorer. Mellan 5 och 10 % av individer med autism har en kromosomförändring eller enmutation i en gen som underliggande orsak.

I familjer med två eller fler affekterade barn ökar upprepningsrisken till ca 35 %. Det finns även könsskillnader. Manliga syskon till individer med autism har en 7 % risk för autism och ytterligare 7 % risk för en mildare autism spektrum störning. Kvinnliga syskon till individer med autism löper 1 % risk för autism.
Om man sammanställer alla publicerade vetenskapliga studier med patienter som möter kriterier för autismspektrumtillstånd så har kromosomala förändringar eller genmutationer kunnat visas i samtliga kromosomer (Lauritsen et al 1999, Gillberg och Coleman 2000). Det är därmed osannolikt att man kommer att kunna hitta en kromosom som bär genen som är ansvarig för autism. Detta är mycket likt situationen vid andra komplexa sjukdomar som t ex obesitas. Avsaknad av upprepade fynd i flera studier indikerar existensen av multipla gener som är viktiga för uppkomsten av autism och forskare tror idag att kanske fler än 15 gener är av betydelse.

Men det sägs också att personer kan få autistiska drag av Tiomersal....
En nyligen utförd studie avslöjar att små mängder av tiomersal i vacciner har ett samband med patologiska förändringar av hjärnan som återfinns i autistiska tillstånd (ASD, autistic spektrum disorder). Studien som gjordes av forskarna Paul King, David Geier och Mark Geier från Maryland i USA, publicerades i tidskriften Toxicology & Environmental Toxicology [1] i juli 2009. Genom att vaccinera nervceller med mycket små mängder tiomersal (en kemisk förening som innehåller 49 procent kvicksilver) och andra metallsammansättningar (aluminiumsulfat, blyacetat, metylkvicksilverhydroxid och kvicksilverklorid), i den mängd ett spädbarn eller ett barn skulle få i sig via ett vaccin, fann man att tiomersal var överlägset det giftigaste ämnet.
Bland cellskadorna fanns mitokondrisk skada, minskad oxidant-reduktion, celldegenerering och celldöd. Cellskadorna liknade dem som återfinns i cellstudier på autistiska barn. Ett urintest utfördes på personer med autism. Kvicksilverförgiftning hade ett nära samband med det autistiska tillståndets allvarlighetsgrad.

Senare hittade jag en blogg som det skrev om att somaliska mödrar i Sverige får högre procent barn med autism än "helsvenska" mödrar och funderingar runt D-vitaminets betydelse.

Det är ju sen gammalt att somaliska föräldrar i sverige oftare än andra får barn med autism. Prevalensen i Stockholm brukar anges till 0,2 % för autism, men för barn med somaliska föräldrar är prevalensen tre gånger högre. Weird, varför? För att testa en möjlig förklaring har Fernell et al (2010) gjort en liten studie, rolig men med vissa brister:
En bra grej med mörk hud är att man inte får hudcancer. En dålig grej är att det blir svårare att göra D-vitamin. Det där sista märks inte värst mycket, man får rätt lätt det solljus som krävs ändå, givet att man exponerar lite hud så det finns nåt att jobba med. Fernells hypotes är att det är just detta som de somaliska mammorna inte gör: deras D-vitaminbrist blir så grav att de stackars ungarna får skador under graviditeten.

Kosten har stor betydelse - ADHD, autism, gallsten

Mycket talar för att kosten har stor betydelse vid ADHD och autism. Många prövar med stor framgång olika dieter och forskningsstudier ger stöd för effekter på vissa grupper. Spekulationerna har varit många angående förekomst av autism i USA respektive Italien, men när genforskare och näringsforskare samarbetade fann de tydliga samband till hög konsumtion av majssirap i USA – ett livsmedel som knappast alls konsumeras i Italien.

LCHF.se hittade 145 personer som hade haft problem med gallsten före de började med LCHF. Av dessa ansåg hela 68% att problemen helt hade försvunnit med LCHF-kosten. 17% att problemen med gallsten minskat men fanns kvar. 12% ansåg att problemen inte påverkats och 3% att problemen ökat efter LCHF-kost omläggningen.

Asperger syndrom

Under semestern 2012 fick min son diagnosen... Min son har Asperger syndrom. Ingen nyhet för jag har "vetat" det sen 2010... Han har dessutom minnesproblematik... Och DET är betydligt jobbigare än Aspergerproblematiken, åtminstone i skolarbetet... Fram till hösten 2011 har han klarat att gå i en vanlig klass i en vanlig skola... Sedan hösten 2011 har det blivit svårare. Skolan ställer högre krav på eget arbete och planering samtidigt som det är mindre struktur och stöd. Svåraste ämnet är svenska då det ställs mer och högre krav på att skriva fria texter. Min son kan svara på konkreta frågor men har helt klart svårt för öppna frågor och uppsatsskrivning. Det blir svårare och svårare ju högre klasser han går i... Mer eget arbete och mer och mer att skapa sin egna struktur.

Autism och kosten?

På SVT Debatt diskuterades igår frågan om en mjölk- och glutenfri kost kan hjälpa barn med autism. Sigrid Katzler är ordförande i föreningen BAN! (Behandla Autism Nu) som arbetar för att vidga synen på orsaker till autism och behandlingsmetoder för autism.
Jag är jätteglad att SVT lyfter upp den här frågan, säger Sigrid. Däremot vänder jag mig mot att det flera gånger påstods att det inte finns någon forskning som stödjer hypotesen att dietförändringar kan hjälpa de här barnen. Den mest omfattande studien som jag känner till på det här området publicerades för ca ett år sedan. 72 barn följdes under två års tid, och resultatet visar tydliga förbättringar hos de barn som följde dieten jämfört med kontrollgruppen.

Kan autism förvärras av mjölk och gluten?
Diet som utesluter mjölk och/eller gluten har visat sig ge en tydlig symtomlindring hos barn med autism. Neurozyms peptidanalys kan därför vara användbar vid autism och ADHD, men också vid andra psykiska besvär och vid misstanke på proteinintolerans, särskilt i kombination med magtarmsymtom. Många autister reagerar särskilt kraftig på dessa ämnen och autistiska barn kan uppleva stark bättring vid sträng diet. Detta kan visa sej i at dom blir mer sociala och mer intresserade i att kommunisera.
Det handlar alltså inte att BOTA autism eller annan neuropsykiatrisk funktionsnedsättning utan att minska symtomen!


Klicka här för att läsa om tips på kost. Vad som kan vara positivt respektive negativt när det gäller kost. De säger att kasein (finns i mjölk, ost, yougurt, grädde, vassle osv), gluten (särskilt i vete, havre är bättre), Soja, glutamat och aspartam ska undvikas.

Många har funderingar runt autism. Bland annat denna blogg som funderar både på mjölk, gluten och kvicksilver (i vaccin). Men även FLUOR hängs ut som en bov i dramat: Flour är ett nervgift! Visste du det? Flour användes av nazisterna i koncentrationslägren för att dämpa och göra fångarna sävligare...

Men är det någon nyhet??? Redan 2008 skrevs det om det... En teori om kost och autism är att en del barn med autism kan ha en genetisk avvikelse som gör att de inte korrekt bryter ner proteiner i tarmen. Detta skulle då leda till restprodukter transporteras via blodet till hjärnan och där orsakar störningar. Restprodukter efter gluten och kasein kanske då skulle påverka hjärnan särskilt negativt. I så fall ska man kunna få en lindring av symptomen genom att utesluta mat med gluten och kasein. Gluten finns i många mjölsorter medan kasein finns i mjölk.Enskilda föräldrar kan uppleva att de sett en förbättring av dessa förändringar.

I denna artikel från 2007 skrivs det också om gluten och kasein som bovar. Men det står också om att barn med autism lider brist på sekretin. Detta hormon har betydelse för matsmältningen. Det kan också ha andra effekter som att påverka hjärnans funktion.

Men på flera platser hittar jag även information om jästsvampar i tarmen kommer ut i tarmen på personer som har autism. I tarmen har vi även jästsvampar (tex candidasvampar) som är helt naturliga men om tarmfloran är ur balans, så kan dessa föröka sig och sprida sig, både genom tarmens slemhinna (vid läckande tarm) och upp till magsäcken och lokalt i tarmen. Candida kan vara upphov till sjukdomar som IBS, allergiska reaktioner, kronsikt trötthetssyndrom, humörsvängningar (eftersom svampen lever på socker), fibromyalgi, yrsel, autism, schizofreni, reumatism och MS med flera.

En onormal ökning av peptider i urinen (hyper-peptiduria) beror troligen på genetiska, epigenetiska (miljömässiga) eller toxiska effekter på nyckelenzymer vid nedbrytningen av peptider. Bioaktiva peptider (t ex opioida peptider) ökar i urinen hos patienter med schizofreni, depression, autism och ADHD. Det är viktigt att betona att dessa åkommor beror på intolerans mot proteiner och inte på allergi, och orsakas av ackumulation av små proteinfragment eller peptider. Det återstår mycket arbete inom detta område, både klinisk forskning, metodutveckling och förbättringar av mätning av peptider i urin. Av särskilt intresse är peptider som har ursprung i vete (gluten) och mjölk (kasein), men också peptider kopplade till återupptag av serotonin är av stort intresse, eftersom dessa peptider är kopplade till ett impulsivt uppträdande, vilket ju ofta är ett av symtomen vid ADHD. Peptiden IAG inkluderas också eftersom denna peptid är kopplad till läckande tarm (intestinal permeabilitet) och hittas ofta i samband med autism. IAG som betyder Indolyl-3-acryloylglycine är en markör i urinen som förknippas med autism (eller: autism spectrum disorders).

Min son hade en period vid 1,5-års åldern då hans mage inte fungerade men blev lugnare när mjölken togs bort. Kan känslighet för mjölk och/eller gluten kopplas ihop till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i huvudtaget?

Kost har en stor betydelse för hälsan. Det påstår MÅNGA!
Kost mot Alzheimers
Undvik: Över-/undervikt, metionin, mejeriprodukter med hög fetthalt (innehåller mättat fett), rött kött, kött från inre organ, smör.
ÄT MER: A-, D- och B12-vitamin, betakaroten, nötter, fet fisk, kyckling, frukt, bär och grönsaker, salladsdressing. Motionera! Koffein?
Minska ADHD-problematik
Undvik: sura drycker, färgämnen (azo-färger), koffein, socker, choklad, vete, snabba kolhydrater och alkohol.
ÄT MER: Fet fisk (Omega 3)! Zink? Järn?
Bli av med inflammationer
Undvik: kaffe, gluten, rött kött, omega 6.
ÄT MER: grönt te, fiskolja, gurkmeja, ingefära, betakaroten, aloe vera.
Stoppa förkylningar
Undvik: stress, avsvällande nässpray, alkohol, opiater och opioder.
ÄT MER: ägg, varm/kall dryck, kamomill, C-vitamin, zink, helig basilika, vitlök, fläderbär, honung, grönt te, frukt, bär och grönskaer. Nässköljning.
Mot tjocktarmscancer
Undvik: ??
ÄT MER: fet fisk/Omega 3, B6 och riboflavin, fibrer och mycket frukt och grönsaker, grönt te, gurkmeja. Mjölk?
Motverka prostatacancer
Undvik: mejeriprodukter, kött och fett från landlevande djur (innehåller mer mättat fett) och särskilt rött kött, kost med högt GI.
ÄT MER: grönt te, rött te (rooibos), zink, E- och D-vitamin, selen, pektin från frukt, fiksolja, broccoli och blomkål, granatäpple, ingefära, gurkmeja, linfrö, lykopen (i tomater), brysselkål och soja.
Undvika stressmage
Unvik: stora portioner, oregelbundna mattider, stillasittande och brist på motion, antibiotika, alkohol.
ÄT MER: syrade grönsaker, små portioner oftare, nyttiga bakterier och probiotika, psylliumfrön (grodbladsfrön), linfrö, katrinplommon, kiwi, gurkmeja, kamomill och ingefära. Yoga och qi-gong!
Förbättra den kognitiva förmågan
Undvik: bly,
MER: blåbär, omega 3/fet fisk/fiskolja, ägg, soja, kyckling, sockerbeta. MOTION!
Rätt kost för hjärnan
Undvik: mättat fett och transfetter, energidrycker, mycket fett.
Mer av: Motion och gingko-biloba, fetfisk eller kosttillskott med fiskolja, olivolja, nötter och frön, protein/ägg, ost, lever och njure, solrosfrön, jordnötter och lever (kolin), C- och B-vitamin, grönt och svart te, choklad, frukt och grönsaker(bananer, avokado, rädisor, äpple, broccoli), bär (blåbär, jordgubbar), kamomill, passionsblomma och gurkmeja, selen, kalcium, natrium, mangan, zink, magnesium, järn och kalium.

Kan autism botas?

Vissa former av autism, orsakade av genförändringar, kan behandlas. Ungefär 20 procent får i dag veta att de har genförändringar, men den andelen ökar hela tiden. Nästa år är det sannolikt 25 procent, tror Christopher Gillberg, som är professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Göteborgs universitet. Han och andra autismforskare har nyligen skrivit om detta i tidskriften Nature medicine och på fredag presenterar forskaren Thomas Bourgeron de nya rönen vid Gillbergcentrum i Göteborg.

Genförändringarna leder till att olika proteiner i hjärnan inte fungerar som de ska. Förenklat kan man säga att proteinernas felfunktion stör nervcellerna i hjärnan, hindrar signalerna i hjärnan från att gå fram ordentligt. Att reparera en genförändring är svårt. Därför inriktar sig forskarna på att hitta medel som rättar till det genförändringen ställer med, som proteinernas felfunktion.

Studier på möss har visat att autismsymtomen kan försvinna både hos unga och vuxna om den felaktiga proteinfunktionen behandlas. Forskarna har sett samma effekt hos människor. Christopher Gillberg själv kunde först knappt tro att det var sant.
– Att få se vuxna med autism, bli totalt förändrade i normaliserad riktning, med sina egna ögon! Det är helt unikt. Vi har inte vågat tänka det tidigare, men nu törs vi tro att vi kan bota vissa former av autism.

Boktips

Handbok för tankspridda : Tips, tricks och vittnesmål
Få det gjort! : svart bälte i vardagseffektivitet
Den översvämmade hjärnan : en bok om arbetsminne, IQ och den stigande informationsfloden
101 sätt att trimma hjärnan

Glöm inte minnet : du minns mera än du tror
Hjärnpiller : en resa i universums mest fantastiska organ
Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?
Livet är inte så tokigt om man beaktar alternativet

Tvångssyndrom : Orsaker och behandling i beteendeterapeutiskt perspektiv
Konstruktivt tänkande : "det förflutna kan analyseras, framtiden måste utformas"
Följ ditt hjärta : sju nycklar till självförverkligande

Det är bra att fråga... : om aspergers syndrom och högfunktionerande autism
Hästpojken : en fars kamp för att hjälpa sin son
Handbok för psykon : leva med ADHD och bipolär sjukdom
Prins Annorlunda
Mr Tourette och jag

Grabben i kuvösen bredvid
Ett CP-bra liv
Etiketter ska man sätta på julklappar : inte på människor

Spökflickan
Rävungen
Burpojken
Skymningsbarn
Vackra barn
Bara barnet
Andras Ungar
Den mekaniska katten
Solrosskogen
Tigerungen

Social fobi : att känna sig granskad och bortgjord
Befriad från ångest : så övervinner du oro och panikkänslor och tar makten över ditt liv
Känn ingen oro!
Det finns hopp!
Vunnet och försvunnet : om rytmen i livet
Angelägenheter : finn ditt autentiska jag

Ett annat liv : att våga vara medmänniska i kris och sorg
Gråta har sin tid : tankar om sorg
När sorgen värker
En liten bok om sorg & saknad

Landa mjukt! : lär dig hantera vardagens stress och se framåt med mental träning
Vägar till välmående : ta dig ur stress, nedstämdhet och depression
Konsten att hantera stress och möta förändringar
Hantera stress : öka ditt lugn och prestera mer
Hantera din stress : med kognitiv beteendeterapi
Väcka lust : att hantera stress
En stressig dag
Tid av kaos : om utbrändhet och vägen tillbaka
Effektiv stresshantering : på en timme
Vad vore livet utan stress? : om nödvändig och onödig stress och dess konsekvenser
Lär dig hantera stress
Sluta Stressa : En Bok Om Att Bryta Mönster Och Skaffa Nya Vanor
Slow : lev livet långsamt
Yttre tryck och inre vila
Smart och lat : stressdoktorns bästa råd till alla tokstressade
Körskola för livet

Att ta sig upp när man är nere : hjälp till självhjälp vid depressioner
Var är fjärilarna?
Ensamma hjärtan och hemlösa hundar
Drunkna inte i dina känslor : en överlevnadsbok för sensitivt begåvade
När det hettar till
Healingkoden : sex minuter för att läka orsaken till dina problem med hälsa
Är du lycklig nu? : 10 sätt att leva ett lyckligt liv
Gör en sak annorlunda : Tio enkla sätt att förändra ditt liv
Lycka : så blir du glad
Själförsvar : lycka och att lyckas

Det biologiska ledarskapet
Salutogent ledarskap : för hälsosam framgång
Skapa din framtid! - En handbok inom ledarskap och personlig utveckling
Egonaut: Ledarskap och kaos
Lycka på jobbet : en handbok i konsten att finna mening i arbetet
Kränkta människor samarbetar inte

Du leder
Självkänsla nu! : din personliga coach visar hur
Mera självkänsla!
Mia Törnbloms samlade tankar om självkänsla
Så dumt!
En härlig bok
Att växa genom möten
Att välja glädje : en bok om att få ett bättre liv

Det du önskar kan du få : ett experiment med tankens kraft
Snubbla på lyckan : varför din hjärna sätter krokben för dig
Lyckligare : den största belöningen i ditt liv

Konsten att vara snäll
Medmänniskor
Vägar till visdom

Bli stressfri : motion mot stress
30 minuters Yoga : för bättre balans och styrka i livet
5-minuters meditation : konsten att varva ned
Bli en vinnare med kognitiv coaching
Hälsa som yrke: alla trendyrken inom kost och träning : personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsulent -och mycket mer
Klara, färdiga, gå

Medicinsk Motbok : för myndigare medborgare
hälsobranschen - kvacksalveri och mördande reklam
Forskare klargör myter om maten
Kosttillskott för idrott
Huskurer
Ät lätt och rätt

Ät vad du är : handbok för nutidsmänniskan
Ät dig frisk - En steg-för-steg guide
Ät rätt, lev längre : en uppslagsbok
Ät bättre : råd och recept för runda barn
Bra mat för alla : mat vid diabetes och hjärtsjukdom
Matrevolutionen : ät dig frisk med riktig mat
Allt om Omega 3 : vitaminet från havet : hur du kan skydda hjärtat, lederna och huden, stimulera hjärnan och öka fettförbränningen

Ät dig ner i vikt : praktisk viktminskning för feta män och runda kvinnor
Sockerbomben : bli fri från ditt sockerberoende
LCHF for the next generation : vad de borde lärt dig i skolan om mat
Baka med LCHF : klassiska bakverk till fika och fest utan socker och gluten
Nytt liv med riktig mat : frisk med LCHF

Föreläsningar med Pedagogisktperspektiv

Luleå, Stockholm, Trollhättan, Göteborg mm inom neuropsykiatri.

Mötesplats Funktionshinder 2-3 april 2014 i Göteborg

Nu är det dags!
Inspiration och utbyte av kunskap och erfarenheter — nu större än någonsin!
Nu är det dags igen, för sjätte gången i ordningen!
Vi ska lära av varandra, inspirera till nytt tänkande och nya perspektiv samt stärka kompetensen och knyta nya kontakter.
Hela Eriksbergshallen kommer att fyllas med utställningar, seminarier och speakers corner.
Utställningsdelen är gratis och öppen för allmänheten.

Byt kost så blir du av med autism!

Rasism, rädsla, näthat och okunskap

De vackraste hästar som finns är nog araber men jag tycker inte de är charmiga. Ja jag är "rasistisk", jag erkänner. Jag gillar lugna och trygga hästar som inte flyger i luften om det fladdrar förbi ett löv. Jag föredrar tröga kallblod (och ponnyer av kallblodstyp). Det finns säkert araber med det temperamentet med men jag har bara inte träffat på dem... Ja jag har ju träffat heta och hispiga kallblod med, men de är ofta lite lugnare. Jag ser mer till individen: araber, muslimer, fd jugoslaver, polacker, ryssar? Vad spelar etniska ursprunget för roll? Jag tycker etik och moral är viktigare, var hjärtat sitter och hur de agerar.

Jag har faktiskt haft hästar jag inte helt hundra gillat... Jag har skaffat hästar som jag trott att jag skulle gilla för att de hade rätt färg eller för att de hade rätt stam. Men vad hjälpte det? Utställningsmeriter kan imponera men när det gäller att umgås och samarbeta med dem är det sällan det som spelar roll. Visst kan bakgrund, utbildning och härstamning ha en viss roll för att pass till viss hantering, särskilt i högre tävlingsklasser. Vissa stammar är kända för att vara "hetare" och andra "lugnare". Vissa har bra gångarter som också är bra vid användning och exteriören är också delvis genetisk. Alla passar inte till allt. Men det är lite lustigt att de "fulaste" är snällare ibland... Beror det på ödmjukhet? Kan en häst vara ödmjuk?

Jag gillar att tävla men jag är en god "förlorare" om jag tycker det är rättvist. Jag ställde gärna ut min FULASTE häst. Hemma satt vi och gissade poäng och trodde att vi skulle komma sist. Jag ville att han skulle få liter erfarenhet även om jag visste att domaren inte gillade den typen. Men jag visade ändå. Domaren bad mig komma och jag gick fram till honom och han förklarade att hästen ju är i växtfas och att han tyvärr inte kunde ge högre poäng. Men han fick ETT POÄNG MER än vad vi trott. Vi var JÄTTEGLADA!!!! Men snällare häst får man leta efter. Han fick ett uppdrag en gång som jag inte tror att någon av de andra hingstarna skulle klara av... Han gick på, av och på igen på en båt. Några andra hingstar vägrade nämligen gå till båten och han stod redan lastad. Den som var ansvarig frågade om någon hade en snäll häst som skulle gå att ta av och på igen. Jag räckte upp handen direkt. (INGEN ANNAN GJORDE DET, inte ens han själv som också hade hingstar där). Det gick galant! Min hingst klarade det galant utan några som helst problem (från hans sida)...

En gång ställde jag ut ett diplomsto. Jag hade vissa förväntningar på att hon skulle få guld. Men vilken besvikelse när hon inte fick det! Då var jag en gnutta av dålig "förlorare"... Jag köpte henne för hon hade rätt färg, meriter och stam. Men hon var inte av det temperament som jag egentligen gillade... Delvis handlade det om att hon inte var utbildad, men också "personlighet" så som rang. Hon hackade på de svaga. Det gjorde inte att jag gillade henne mer direkt. Det av hennes föl som växte upp hos mig var likadan, han var tuff att hantera och hackade på de ranglåga. Ändå skulle hon som människa kanske ses som mer lyckad och fin...

Häromdagen såg jag lite på Kulturkanalen angående näthat. De visade flera försvarsord som "men det är ju sant" eller "om inte jag säger det gör någon annan det" eller "men hen måste ju får reda på det annars går ju hen i ovisshet". Måste det hackas på andra? Vad vinns på det? Blir den en god tjänst eller en björntjänst? Gör det nytta? Vad spelar det för roll om någon väljer att ha en profilbild på sin Facebook som någon annan tycker är ful? Och vad är fult? Är rumpnissar fula? Själv tycker jag de är otroligt söta med sina småkroppar och uppnäsor... Kanske inte några skönheter men ändå charmiga!

Många är rädda för det som de inte vet så mycket om.. Muslimer, personer med autism osv... Träslöjdsläraren jag hade i låg/mellanstadiet uttalade sig positivt till att det skulle vara ett boende för (fd?) missbrukare i närheten. Hans staket runt tomten blev nerbränt! Var det missbrukare, personer som bor på LSS-boende, muslimer eller de rika och fina som inte accepterade att det skulle ha ett missbruksboende i närheten? Jag har inte svaret men jag kan ju bara gissa... Jag är uppvuxen i finfina Billdal. Där få personer med invandrarbakgrund eller annan etnisk bakgrund än svensk bodde. Kände jag mig trygg där? Jag tänkte nog inte på det då men det var en del inbrott... och cyklar blev stulna även där och det eldades i skolor och det mobbades. Var jag lycklig där? Hm... Det har vissa likheter med när jag bodde på gården i Hällingsjö. Rent fasadmässigt såg det nog ut som jag var lycklig och hade det bra, men jag kände mig ensam och levde mest för hästarna...

Sen det där med okunskap. Jag tycker det är fel att kalla det psykiskt funktionsnedsättning då det ofta handlar om kognitiv! Det är väl ingen som protesterar om en som fått stroke köper huset bredvid? Varför ska det vara skillnad på ett LSS-boende? Personer som bor där kanske har ett annat slags tänkande med att anklaga dem för att vara våldtäktsmän eller brottslingar är fel! De har i dagens samhälle ofta blivit uppfostrade av sina föräldrar. De kan alltså vara lika goda medborgare som vilken svensson som helst! Om inte bättre då de har personal som reagerar om de kommer hem i tid eller inte, de har ofta dagliga verksamheter som också har koll. Vad gör dem då till brottslingar??? Att de har en skada i hjärnan och/eller resten av kroppen?

"Dessa mentalt nedsatta personer är inte en trygg omgivning för varken oss eller våra barn och grannar. Det finns flera fall i vårt kära avlånga land där sådana individer har handlat efter sin mentala nedsättning vilket har lett till att oskyldiga människor har skadats eller mördats". "Hur skulle dessa psykiskt nedsatta personer reagera om de träffade oss okända människor på gatan?" "Vi ber er att med hjärtat tänka efter riktigt noga innan ni godkänner ett LSS-boende i ett så fint villaområde med dagis och äldreboende i närheten." "Om detta går igenom och ni väljer att bygga detta LSS-boende precis intill vår tomt, så har vi absolut planer på att sälja och rör oss vidare mot ett riktigt villaområde." "Vi har jobbat och slitit hårt i hela våra liv för att till slut kunna uppfylla våra drömmar om att kunna äga ett boende i ett fridfullt område... ...där våra barn kan gå på dagis och skola och växa upp i en fridfull och trygg miljö utan kontraster som förvirrar områdets och barnens framtid." "Vi kommer inte att våga ha våra barn lekande utomhus om inte vi är med dem, för vi vågar inte att riskera att någon av dessa (stackars) mentalt störda ungdomar (som behöver all hjälp som dem kan få, detta kan dem få däremot någon annanstans) skulle göra något som dem inte kan styra över så som att gud förbjude kidnappa, våldföra sig på barn i området vilket har hänt och händer fortfarande olyckligtvis." "Jag vill inte ha detta i vårt område pga att det skapar osäkerhet för mina barn när mentalt störda ungdomar/vuxna lever sida vid sida med barnen. Det finns flera fall runtom i Sverige där dessa mentalt nedsatta personerna som har lyckats ta sig ut från boendet utan någon tillsyn och träffat på någon människa ute som sedan har lett till överfall/dödsfall!" "Ett LSS boende är nästintill en anstalt/rehabilteringshem för mentalt nedsatta som behöver vård och tillsyn dygnet runt som bör placeras med ett säkert avstånd från villaområde." "Jag och min fru har satsat våran livsinvestering för ett tryggt och säkert område att uppfostra våra barn i. Det här har kommit som en riktig kalldusch för oss. Det känns lite som att Ni inte vill ha kvar barnfamiljer i glasberga, för att om detta går igenom kommer vi utan tvekan att flytta från området."

Jag kan inte påstå att jag är rädd för det jag inte tycker om... eller det jag inte vet nåt om. Jag är villig att testa. Skulle jag vilja bo granne med ett LSS-boende? Varför skulle jag inte vilja det? (gör jag näst intill nu). Skulle jag vilja bo granne med en muslim? Varför skulle jag inte vilja det? (Det kanske jag gör nu, vad vet jag?). Jag tycker det är MER tryggt att bo i bostadsområde med grannar än utan. Jag har ju provat både och... Var är jag mest trygg? Ja det är nog enkelt - med grannar! Men samtidigt är det mindre irritation på grannar om de inte ligger så nära... förresten tar jag nog tillbaka det. Jag uppskattade inte bilarna som körde så fort förbi gården när jag hade lösa hundar, höns och barn. Jag tyckte grannen var besvärlig som tyckte att mina hästar inte fick skita vid vägkanten samtidigt som det spreds gödsel på hans åkrar som stank ända till oss i två veckor!

Det jag har märkt av mest av där jag bor nu är barnfamiljer som springer hårt i golvet, grannen som spelar piano på kvällen, grannen som grillar på eftermiddagarna, grannen som hoppar hopprep osv. Vill jag flytta pga dem? Nä. Jag har valt att bo i ett bostadsområde med en massa grannar i samma hus. Skulle jag vilja bosätta mig i ett område utan barn eller det spelas musik? Troligen inte. När jag bodde i Hällingsjö så var det lite för glest kändes det ibland. Särskilt om jag var ensam hemma. Tänk om huset brann upp eller om jag ramlade och slog i huvudet och svimmade! Ingen skulle reagerat i första taget. Vill jag bo så igen? Kanske... Det har sin charm men "tryggt" kallar jag det inte...

Jag tycker det är ett PLUS att bo nära en verksamhet med dygnetruntpersonal... Om min granne i Hällingsjö hade haft det kanske han inte fått inbrott! För mig känns det som en trygghet med grannar. Jag tycker att grannar ska visa hänsyn. Visst uppskattar jag inte om någon kör bobbycar på loftgången. Jag tycker inte om grannar som står och grälar där heller mitt i natten. Mest för att det hörs in till mitt sovrum. Men att svenssonfamiljen grillar på fredag- och lördagkvällar har jag vant mig vid. Första gångerna rusade jag runt i lägenheten och undrade var det brann nånstans... ;-) Nu går jag bara till balkongen och kollar ut och då har de oftast precis tänt grillen. Då stänger jag dörren och vädringsluckan åt det hållet... Jag anmäler inte heller ylande eller skällande hundar om det är dagtid. Även om jag tycker att "svensson" borde ta sitt ansvar i ett bostadsområde.

Nä tacka vet jag acceptans, tolerans och ansvar! Oavsett ålder, kön, sexuell läggning, religion, etnicitet, funktionsnedsättningar osv!

Föreläsning "Omsorg utan våld".

Efter 100-tals föreläsningar runt om i Sverige ger Elisabeth föreläsning "Omsorg utan våld" i höst! Under föreläsningen berättar Elisabeth om när hennes son bands fast på en kontorsstol av inkompetent personal. Hon berättar också hur man alltid- oavsett om personen är utåtagerande eller inte - kan bemöta en individ med autism på ett positivt sätt!
Elisabeth är journalist men driver sedan 10 år tillbaka en privat daglig verksamhet och korttids för personer med autism. Hon är också författare till boken "Omsorg utan våld. Konsten att möta människor med autism" Elisabeth`s bok säljs på plats och du får den signerad!

Mölnlycke Råda Församlingshem 11 september kl 13-16

Pris Personal 480:- exkl. moms. Boka 5 från din arbetsplats och betala för 4.
Pris för anhöriga till personer med NPF 380:- exkl. moms.