Ansvar över konsekvenser

Det finns flera tv-program om personer som inte riktigt tar ansvar och tänker på konsekvenserna av sitt handlande tex ung och bortskämd, lyxfällan, arga snickarn, skiljsmässohotellet osv. Samtidigt tycker jag det är modigt att ta tjuren vid hornen och blotta sig, våga erkänna att man har problem.

Kommunikation är inte lätt i affekt. Att försöka reda ut saker när man är känslomässigt engagerad i det med att hålla en fasad, att känna sorg, ilska, frustration, besvikelse, misslyckande... Ja hur lätt är det då att kommunicera och reda ut frågetecken? Men det kan också vara svårt att resonera klokt när man flyger på rosa moln...

Att ta tjuren vid hornen och ta tag i sitt liv är också ett ansvar för alla att träna på. Att skaffa sig ett jobb, att jobba med sin kommunikation, att få saker gjorda, att jobba mot ett (eller flera) mål osv...
Lyxfällan är ett exempel på personer som lever över sin ekonomiska förmåga. Visst kan jag tycka att jag haft ett tufft liv men jag har fått anpassa mig efter mina tillgångar.

Att ta ansvar över sin kommunikation innebär att vara så konkret och tydlug som möjligt. Du kan inte garantera hur din kommunikation tas emot och tolkas in men om du är konkret så blir det inte lika mycket missförstånd. Om du inte pratar känslor med dina vänner är det inte konstigt att de inte pratar om det med dig! Det är liksom som en spiral och det skylls på varandra. Men om du vill att dina vänner ska vara mer öppna mot dig kanske du kan vara den som börjar öppna dig. Någon måste börja för att förändra er relation och kommunikation!

Ett annat ansvarsområde kan vara sexliv. Har det någon gång hänt att en man fått betala underhåll efter en våldtäkt? Biologiskt är han fadern. Har han rätt till umgänge med sitt barn efter en våldtäkt? Och vems ansvar är det egentligen att skydda sig mot graviditet? I djurlivet parar man sig främst för att fortplanta sig. Tiken, honan, stoet, kon vill enbart para sig när hon vill/kan bli dräktig dvs vid löpning/brunst. Det är inte så med oss människor. Vi vill ha sex för att njuta. Otroligt sällan rent procentuellt för att skaffa barn tror jag. Men vem ska bära ansvaret för att skydda sig mot graviditet?

Jag har lärt en gammal hund att sitta så jag vet att det är möjligt. Jag har lärt en "gammal" man att ta ner toalocket. Men hur lär man en man att använda skydd? Om det inte räcker att jag köper in och påminner... Är det bättre att då avstå? Eller får man ta ansvar över konsekvenserna? Det finns lösningar på allt. Vissa är kanske mindre trevliga men ändå lösningar. Det gäller bara att ta ansvar och ta konsekvenserna.

Alla myndiga personer är ansvariga för sitt liv. Hur vill man leva och må? Hur vill du att ditt liv ska se ut? Vad kan du göra för att nå dina mål? Det är alltid svårt att påverka andra, både deras handlingar, tankar, känslor, drömmar, och mål. Du kan aldrig tvinga någon att älska dig men du kan göra så mycket som möjligt för att vara älskvärd. Om du vill bo i villa får du vara beredd på att större kostnader kan dyka upp. Och om du har bil. Men en bil kanske kan vara ett mer eller mindre måste om du har långt till jobbet...

Ansvar över sitt liv innebär också att ta hand om sin hälsa. Att leva sunt kan vara att hjälpa kroppen, men då krävs intresse, kunskap och engagemang. Men ibland hjälper inte det. Ibland sitter det i våra gener hur vi mår. Vi har genetiska förutsättningar att jobba med eller emot.

Att leva osunt är aldrig bra men för vissa sätter det mer spår än hos andra. Att äta kost som gör kroppen mer basisk kan vara ett sätt att långsiktigt motverka inflammationer i kroppen. Det kanske inte kan bota, men motverka. Många gnäller över en värkande och trött kropp men inte ger kroppen föutsättningar att må bra. Ta ansvar över ditt liv! Konsekvenserna får du ta oavsett om du vill eller inte.

Lyxfällandeltagare lever över sina tillgångar. Det går inte att leva lyxliv i längden utan inkomst/tillgångar. Nu har jag en bättre ekonomi än någonsin. Äntligen ska jag unna mig en resa. En resa jag drömt om i flera år. Och dessutom hoppas jag verkligen att jag får skattepengarna vid påsk. Innan har jag helt enkelt inte prioriterat utlandsresor. Har mer prioriterat att träffa släkt och vänner. Och mat på bordet.

Under tre år sökte jag drömjobbet. Under tiden pendlade jag ca 3,5 mil. När jag jobbade på boende så kunde det ta 2,5 timmar att ta mig hem när kollektivtrafiken inte funkade. Det är lite sur tid att lägga på att åka kollektivt när det tog ca en halvtimme med bil. Då prioriterade jag helt enkelt att ha bil. När jag bytte jobb och kunde minska till ett byte tog det ner till 26 minuter från Ytterby till Mölndals station. Det var ju helt okej att pendla och det tog bara 4 minuter att promenera från stationen till jobbet. Sen flyttade jobbet. Och Västtrafik ändrade att tågen inte passade vid byte. Helt plötsligt tog det mer än en timme för mig att ta mig till jobbet.

Ända sen jag pluggade 2009-2011 så ville jag hitta drömjobbet på närmre håll. Det var min morot i skolbänken, att kunna konkurrera på arbetsmarknaden bland de jobb som jag önskade. I oktober 2014 började jag min nuvarande tjänst. Näst intill drömjobbet. Det är roligt och utmanande. Ständigt måste det fokuseras på problemlösning, hitta lösningar vid förändringar, hitta tid och struktur för att klara tjänstens uppdrag.

Vi bär ansvar för våra drömmar och mål i livet. Vad vill du göra i ditt liv? Vad kan du förändra i ditt liv för att komma dit? Vad är du beredd på att offra? Vad är du beredd på att satsa? Hur mycket får det kosta i pengar, energi och relationer?
Något jag saknar är skratten på rasterna och afterwork, men också det fria arbetet att utveckla metoder och strategier för brukarna att bli så självständiga som möjligt.

Det jag saknar mest på mitt nuvande jobb är tid till att skriva rent både instruktioner, rutiner mm. Högen växer med det som ligger efter. Tänk om jag/vi fick tid att jobba ikapp med detta. Då hade jag känt mig glad, lättad och stolt.

Jag har flera drömmar. Alla är inte realistiska mål i dagsläget. Jag bär ansvar över att forma mitt liv. Hushåll, relationer/kommunikation, jobb/ekonomi, fritid/intressen, hälsa (både mental och fysisk) ja allt går att ha mål runt men det blir inte alltid som man tänkt sig... Då är det bra att ha reservplaner.

Visst drömmer jag om saker jag inte kan uppfylla. Kanske kommer det hända, kanske inte. Men jag måste leva och må bra ändå. Jag får leva efter mina tillgångar och resurser och göra så gott jag kan för att ha ett liv jag trivs med.

HA DET GOTT DÄR UTE I CYBERRYMDEN, SPRID KÄRLEK OCH DRÖM!

Jag är relativt billig

Jag dricker hellre vatten än läsk. Delvis för att jag tycker läsk är så sött. Visserligen gillar jag smaksatt vatten som Vitaminwell och liknade och de kostar ju lika mycket som läsk... Men jag föredrar nog helst kallt vatten i de flesta fall. Citronvatten älskar jag också!
Jag vill inte ha fikabröd. Delvis för att magen oftast pajar av vete. Morotstavar uppskattar jag faktiskt mer! Och det är betydligt billigare!

Jag dricker hellre vatten än kaffe. I julas var första gången min son såg mig dricka kaffe. Jag dricker otroligt måttligt med kaffe, en halv kopp räcker i en halvtimme! Föredrar som sagt vatten och INTE kolsyrat!
Jag kräver inte att bli bjuden på krogen. Jag kan betala för mig själv. När jag går ut och äter så äter jag det som låter godast. Jag älskar att äta fisk på restaurang. Tycker att restauranger är så bra på att tillaga just fisk. Men en mör filé eller en saftig stek är inte så dumt det heller. Men en sallad på Mc Donalds funkar med även om jag tycker att salladerna på pizzerior är godare (kan visserligen växla otroligt mycket från pizzeria till pizzeria).

Jag går eller cyklar hellre än tar bil någon km om jag inte ska ta något som är svårt att bära. Och taxi tar jag så gott som ALDRIG. Det har väl hänt en gång på de senaste 6-7 åren. Men för mig funkar det för det mesta att åka kollektivt om jag ska längre än en halvmil. Då jag saknar bil mest är på sommaren för att åka och bada. Det är sällan som jag kräver att bli körd hitan och ditan också även om jag kan bli körd.
Jag sitter hellre och tittar på film hemma hos någon än på bio. Delvis för att kunna pausa och sträcka på benen och gå på toa, hänga tvätt eller bara röra på sig lite. Man blir inte heller utskälld om man pratar samtidigt förhoppningsvis. ;-) Och du behöver inte ha extra kanaler för grundutbudet räcker gott för mig. Eller film... Jag föredrar faktiskt kanaler med reklam, då blir det naturliga pauser.

Kläder köper jag helst på rea. Som min Desigualjacka. Åh vad jag gillar den! Ja även min förra mönstrade jacka älskar jag men den börjar falla isär efter ha blivit använd varje dag under vår och höst i några år.
Bland det roligaste jag vet är att spela sällskapsspel. Det behöver inte heller kosta nåt. Men det ger så mycket glädje och gemenskap! Och för avslappning går det bra att ro ut på sjön och fiska lite eller att lösa lite korsord. Massage är underbart men inget jag prioriterar. Ett tag så la jag några tusen på akupunktur. Det mådde jag bra av! Men det var ju jag som bekostade det själv...

Ja semester då... Där rinner det ut en massa pengar. Jag älskar hotellfrukostar så det är viktigt om jag ska kalla det för semester och inte bara logi. Och hyra stuga, hyrbil, bränsle osv är inte särskilt billigt i Sverige. Jag funderar på att bergsvandra på Madeira. Det skulle vara mysigt. Eller billuffa i Norge och titta på alla vackra fjordar. Men jag skulle också vilja åka och hälsa på mina kusiner i Brasilien. Australien är också något som jag skulle vilja besöka som Ayers Rock och kanske klappa en känguru. Men jag nöjer mig även med att bo i en stuga i Värmland och bara sitta och lyssna på hur vågorna kluckar mot bryggan.

Men att bjuda ut mig eller att bjuda hem mig, ja då uppskattar jag vatten allra mest! Vanligt hederligt kranvatten. Ja jag är relativt billig i drift om man ser det så...

5 september... många tankar...

För 15 år sedan så var min mage stenhård! Jag hade väntat i flera veckor på att den skulle bli mjukare... Jag sprang i trappor och åt en massa konstigt som skulle sätta igång det... Jag kände inte att sammandragningarna släppte något sedan 20-21-tiden... Magen var stenhård! Jag gick och väntade på att vattnet skulle gå. Det hade det ju gjort första gången... Väskan hade varit packad länge. Hade hört att andra förlossningen kunde gå fortare än första (då gick vattnet 20:20 och Daniel föddes 22:08)... Kortare tid än två timmar var svårt att ens hinna in... Men nu gick inte vattnet. Magen var bara stenhård. Senaste veckan hade jag fått åka in varje dag för att kolla moderkakan och fostervattnet. Om bara en halv vecka skulle jag sättas igång...

´ Men magen var så hård.. STENHÅRD... Sammandragningarna släppte inte... Jag ringde in till Mölndal. Jag kunde komma in så skulle de mäta sammandragningarna... Jag hade tre gånger mer än gränsvärdet så jag skrevs in. Vattnet hade fortfarande inte gått. Hjärtslagen på "Blurp" tolkades som om Blurp sov, vilket var olämpligt under förlossningen. Husmorsknepet var att suga på en isbit. Jag fick en mugg med isbitar som jag knaprade i mig och fick frossa! Jag gick för att ta mig en värmande dusch. När jag satte mig på toastolen efteråt satte värkarna igång! VÄLKOMMEN TILL VÄRLDEN KATARINA MADELEINE... Det var så många som trodde att du var en tjej när du låg i min mage... Så även jag... Du var ju ingen Katarina Madeleine utan en KILLE!! 55 cm och 4 kg! Ja du kom inte i stl 52... Du var utan tilltalsnamn i flera månader. På apotekskortet stod det "GB" (=gossebarnet)... GRATTIS PÅ 15-ÅRSDAGEN MIN KÄRA SON!!

Jag tror jag ska tolka det positivt att jag nu kunnat vända och vrida på mig i sängen de två senaste nätterna.
Det kanske är en struntsak jämfört med situationen i Syrien... det går inte att jämföra! Här pendlar jag mellan säng, gåband, soffa och pysselbord och gnäller. Det är nog många som skulle vara glada om de hade NÅGOT av det. Garderoberna är fulla med kläder som jag inte använder. Kyl och frys är fulla med mat. Jag har ett skåp med mediciner, vitaminer och sårvård. Jag har tv, dator, telefon, element, badkar, rinnande vatten, tvättmaskin, symaskin, regnkläder, goretexskor, familj och vänner. Jag har arbete, bin, barn osv ändå känner jag att jag saknar flera saker som bil, villa, hund, mamma, Henriks farmor osv. Henrik brukade få brev av sin farmor när han fyllde år och hade namnsdag, ja även annars med. Min mamma gick bort 2002 men fortfarande saknar jag henne, speciellt vid högtider.

Pengar är inte oviktigt... Men hälsan är viktigast!

... men för mig är hälsa viktigare! Att må bra handlar egentligen inte om att vara frisk och ha det bra. Hur man mår är hur man känner sig. Det är en känsla och inte ett faktum. Det är ungefär som KASAM, känslan av sammanhang. Hur mycket får hälsa kosta? Blir vi lyckligare och gladare med god hälsa?

HÄLSA, SJUKLIGHET, DÖDLIGHET, LEVNADSVANOR; RISKFAKTORER OCH SKYDDSFAKTORER...

Att ha hälsa handlar inte om att vara frisk eller sjuk. Det handlar om hur vi balanserar livets utmaningar. Att vara frisk eller sjuk är inte ett konstant tillstånd. Därför är det bra att bli medveten om att jag kan påverka hur jag mår. Vet jag inte hur jag ska göra – då kan jag få hjälp. Vare sig man är frisk eller sjuk är det idé att ha en relation till sin hälsa.

Se vad som gör att man mår bra. En person som upplever livet meningsfullt, begriplig och hanterbart mår ofta bättre och håller sig ofta friskare än den som inte mår bra.

Hälsa är att må bra - och att ha tillräckligt med resurser för att klarar av vardagens krav - och förverkliga sina personliga mål. Flera faktorer har visat sig påverka din psykiska hälsa: Bra Kost och näring samt aktiv Fysisk träning påverkar hur du mår och indirekt ditt psyke, detta är vetenskapligt belagt! Sjukdomar påverkar även ditt psyke. Depressioner är nästan dubbelt så vanligt hos kvinnor än män, varför? dålig sömn, stress, obalans i hormonsystemet påverkar även vår personlighet, exempelvis dopamin och serotonin är två viktiga hormoner för vårt välbefinnande. Din personlighet påverkar även hur du mår! Din personliga läggning, dina gener, även sociala faktorer är med och formar din personlighet. Du har en personlighet men du kan även förändra din personlighet, den utvecklas hela tiden, beroende på dina erfarenheter och hur du väljer att interagera med din omgivning!

Våra matvanor och vår livsstil påverkar vår hälsa. Med bra mat och motion kan vi förebygga många sjukdomar, bli piggare, gladare och få ett sundare liv med bättre hälsa. De val Du gör idag påverkar Dig både på lång och kort sikt. Även små förändringar i vardagen kan ge stora hälsovinster!

Hälsa kan betyda olika saker för olika personer. För många betyder hälsa att vara frisk och att må bra. Hälsan påverkas av många saker. Din hälsa påverkas till exempel av om du trivs med de människor du har omkring dig och tycker ditt liv har en mening. Din hälsa påverkas också av ditt arbete, vad du äter, stress, sömn, rökning, alkohol och droger. Samhället runt omkring dig betyder mycket för din hälsa. Hur du bor, vilket arbete du har och om du känner dig som en del av samhället påverkar också din hälsa.

God hälsa är att ha ett överskott på energi i förhållande till vardagens krav. Hälsa är också förmågan att skapa och upprätthålla relationer med andra människor, förmågan att uppleva och uttrycka känslor samt förmågan att reflektera.

Hälsa är att må bra - och att ha tillräckligt med resurser för att klara vardagens krav - och att förverkliga sin personliga mål.
Förutsättningar för hälsa innebär att personen som omvårdas/vårdas ska vara självständig och oberoende, så långt det är möjligt, samt uppleva hälsa.

här är sju vanliga ursäkter till att inte träna... ;-)

Jag orkar inte.
Det är tråkigt.
Jag har inte tid.
Det är för jobbigt.
Det är för dyrt.
Jag har ingen motivation.
Jag vet inte hur man gör.

Bästa abonnemanget?

1. Bredband med minst 110.000 MB per månad med bra hastighet. Vad är mest prisvärt och stabilt?
2. Vad är bäst och mest prisvärt mobilabb per månad för 600 sms, 50 mms, surf ca 110 MG surf och ca 10 samtal på ca 30 minuter totalt.
3. Nästa abb är så gott som bara surf: 6.000 MG surf men också ca 50 sms i månaden. Max 10 samtal på någon minut per styck. Vad rekommenderar du?

Sen till nästa fråga... MOBIL! Jag tar mycket kort. Jag vill surfa. Jag vill ha tangenter. Jag vill kunna skriva med vantar/handskar på.
Jag har inte hittat den perfekta men jag ser fördelar och nackdelar med de mobiler som jag haft:

A) Sony Ericson
fördelar: Bästa kameran jag haft. Lätt att ta av skalet men inte för lätt. Bra tangenter.
nackdelar: Kan inte surfa på den.

B) Nokia 300 red
fördelar: Har touch/push-screen som funkar även om jag har vantar. Har tangenter. Kan laddas med två olika sorters laddare. Kan surfas på sajter mm som inte kräver alltför mycket.
nackdelar: Baksidan (skalet) ramlar av lätt. Halvbra kamera. Kan inte surfa på Västtrafiks hemsida. Tar lång tid på Nordeas hemsida. Blogga går inget vidare.

C) IPhone 4
fördelar: Bra att surfa med.
nackdelar: Inga tangenter. Halvbra kamera. Kan inte skrivas på med tjocka vantar/handskar.

Idag kom deklarationen!!!!!

- Just nu arbetar 64 handläggare. Du har nu plats 167 i kön. Beräknad kötid 31 minuter.
*Suck* Jag är nog inte ensam om att fått deklarationsblanketten och har frågor! ;-)
Jag är väldigt nöjd med att jag får skatt tillbaka. Det kommer sitta gott!!!! Det ska bland annat sparas till sonens dator som han önskar sig när han fyller 15 år.

Internationella Kvinnodagen 8 mars #lönheladagen!

8 mars kl 15:56 kommer tusentals människor att skriva detta på Facebook, Instagram och/eller Twitter: "Efter kl 15:56 jobbar kvinnor gratis. Varje dag. Dags för #lönheladagen!"
Det arbete som kvinnor gör, eller som utförs i sektorer och branscher där de flesta är kvinnor, värderas lägre än det arbete som män gör.

Gör livet enklare!

Ett lättare liv innebär inte ett liv utan kriser. Att ha en partner som är otrogen, bli kränkt, få sitt hjärta krossat, bli av med sina materiella ägodelar är lika vanligt idag som det alltid har varit.

Vi kan använda tankens kraft för att få mer pengar och ägodelar, men kanske vore det en bättre att öva att "släppa taget"? Öva oss så vi tydligt ser att allting är förgängligt.

Relationer vi går in i kommer förändras i grunden eller ta slut. Alla ägodelar vi köper kommer vi bli av med. Vi vet att pengar inte är allt och ändå reagerar så många så kraftfullt när dom till exempel får mindre pengar varje månad. Vi vet alla att vi ska dö en vacker dag och ändå kommer det beskedet alltid som en chock.

Chock eller andra kraftfulla reaktioner kommer från att vi har undermedvetna föreställningar:
-jag kommer leva tills jag blir gammal (jag har rätt till det)
-pengar ger trygghet och lycka

Träna dig att se vad som ger äkta lycka. Häng inte upp dig vid ägodelar eller pengar. Öva tacksamhet för det du har.

En livslång övning med garanterat resultat.

Jag har drömmar, mål, önskemål och planer för 2015!

* Jag vill fortsätta ta kort på naturen.
* Jag vill få lite starkare mag- och armmuskler.
* Jag ska fortsätta att i största möjliga mån gå och cykla till och från jobbet!
* En bättre cykel borde jag fixa...
* Att fortsätta gå ner i vikt. Målet att komma under 70 kg står kvar.
* Jag önskar ett år med 6 mer än 3 gånger i månaden.
* Jag önskar att jag kan leva sunt och kan vara ett gott föredöme både när det gäller kollegor, vänner och familj.
* Jag önskar goda levervärden.
* Jag vill undvika sötsaker.
* Jag vill dricka mycket citronvatten, dricka grönt eller örtte och äta mycket grape, särskilt till frukost.
* Jag vill fortsätta träna men när årskortet går ut ska jag byta gym till något som jag har närmre till och där någon vän tränar. Att min "coach" har slutat på Träna har väl en liten inverkan också... Men jag önskar henne lycka både i arbetslivet och privat!
* Jag önskar att min Mirena fungerar bra (som min förra).
* Jag vill vara in inspirationskälla till struktureringsarbete.
* Jag vill bli bättre på ritprat.
* Jag har ett annat litet löjligt mål - dricka minst en matsked kaffe i veckan... ;-)
* Jag vill sticka ut på ridtur minst en gång under 2015.
* Jag vill vara hundvakt minst tre gånger under 2015.
* Jag vill måla om hela vardagsrummet.
* Jag vill fortsätta pyssla... kanske med kaffefilterblommor och glasburkar eller något annat...
* Jag vill resa på semestern, mer än bara till Östergötland.
* Jag önskar mig en sommarsemester med mycket bad och sol!
* Eftersom hyran ska höjas så hoppas jag att även lönen höjs... ;-)
* Ja det är väl dags att skaffa mig ny mobil. Men jag har önskemål som jag än så långe inte hittat i EN mobil...
* Jag hoppas att 2015 blir fylld med god hälsosam mat, mycket glädje och en massa intressanta diskussioner med både vänner och personer som jag inte känner.

Nu ser jag fram emot att fira ett nyår som välkomnar 2015... Ett roligare nyår än förra...

Sammanfattning 2014

Sista dagen på året... och dags att sammanfatta det år som gått...

* Yngsta sonen firade sin födelsedag genom att bjuda ALLA sina klasskamrater (plus då de vanliga släkt och närmaste vänner)... Det krävde att jag fick planera lite mer och söka hjälp utanför familjen. Ja ett stort tack för alla som hjälpte till med både mat, bågskytte och frågesport! Och det var kul att min son själv var så aktiv både i förberedelserna men också instruktioner. Ett extra tack till Eva som hjälpte till just denna dag!!!!
* Att jag bytt jobb och arbetsgivare är ju en stor händelse med allt som det innebär.
* En höst full av taxvalpmys!
* Genomgått en skrämmande operation.
* Jag var med i KM i bågskytte... Beroende på hur man räknade klasserna... men jag ansåg mig bli tvåa i klassen för vuxna kvinnor i barebow (recurve)...
* Jag såg någon slags dykänder i en sjö i Mölndal när vi var där och badade med en vän. De var inte helt olika Vigghona men inga knallgula ögon och jag tror inte den hade så ljus näbb... I teckningen var den inte långt ifrån Australiensk dykand men hade inte vitt på näbben. Men enligt en mer kunnig person var det nog bara knipa eller möjligen vigg...
* Att jag började träna på gym var ju också en stor händelse under 2014!
* Jag besökte mormors grav och rapporterade till min farbror (bor i Brasilien)... Sen har jag funderat på hur graven ska kunna göras finare utan underhåll...
* Under Kungälvscruisingen fick vi åka med Morgan och hans fina vita Cadillac!
* Jag och gubben var på min väninnas bröllop 5 april. Jag fick mer eller mindre ställa ultimatum för att få med gubben... Ja för att inte tala om min besvikelse över hur "vi firade" vår 5-årsdag 25e maj! *suck* BESVIKELSE att inte göra mer som par som vi gör...
* Mer glädje var det den 27 mars då jag faktiskt vann en plånbok på en frågesport! En plånbok som jag använt hela resterande året!
* Har besökt både Eurohorse och MyDog...

Jag läste även sammanfattning av 2013 och jag kan ju jämföra med den sammanfattningen...

* Jag jobbade vidare på mitt jobb som boendestödjare till i slutet på september. Jag trivdes otroligt bra med både arbetsuppgifter och kollegor men arbetstiderna och pendlingen söööög! Att vi bytte lokal till en som låg betydligt längre från pendelstationen så sög det ännu mer... När jag under sommaren sökte jobb så blev jag överlycklig när jag kom till intervju till en verksamhet som jag drömt om att hamna på!!! Med ett cykelväg på 8 minuter!!! Nu hamnade jag ju inte just där men ändå... Det tar 12-17 minuter att cykla till jobbet eller ca 40 minuter att gå. Det är underbart att gå förbi stationen och höra "pling plong, Västtrafik informerar: Tåget med avgångstid XX:XX är försenat!"... Jag är så underbart lättad över att slippa detta!
* Att slippa bråka med bil har också varit skönt även om jag blivit irriterad på särbons krånglande bilar... :-P
* Jag och särbon fortsatte att titta på hus och var även på banken och fick lånelöfte. Men allt var visst ett skämt från hans sida, han ville inte alls köpa hus! Blandade känslor. Både ilska och lättnad.
* Min Acer lever fortfarande... ;-)
* Jag har inte unnat mig akupunktur någon gång men att träna är ett sätt att bli lite mer hälsosam.
* Sonens cykel såldes på hans klass loppis och vi köpte en ny till honom. OTROLIG skillnad på cykelturerna - nu är det han som cyklar ifrån mig i uppförsbackarna! Ja min gamla skruttcykel får hänga med ett tag till...
* Abstinensen efter hästar/ridning blir allt större. Har funderat på om jag ska börja rida igen. Jag vill hitta någon lugn skogsmulle som jag kan rida ut med... någon att komma ut i skogen med bara någon gång då och då... Men samtidigt så vet jag inte om jag prioriterar tiden och ekonomin som det kräver...
* Vi var även på Liseberg med familjen från Väderstad. Testade att åka attraktioner vi normalt inte åker... blir så när småbarn är med.... ;-)
* Jag har dragit ner på odlingen av "bäverhjärnor" (avocadoplantor). I år har jag satsat mer på citrusfrukter som citron, apelsin, grape och qumquat. Nu har jag två chiliplantor eftersom jag fick en när jag slutade förra jobbet. Till slut fick jag reda på att "gåtorna" var passionsfruktsplantor!! Ja innan de fick sina karaktäristiska tredelade blad. Och min vinbärsbuske fick flytta till Väderstad...
* Bilsemestern blev till familjen utanför Väderstad, Linköping och Gränna. Hade tänkt hyra bil men efter mycket om och men blev det att vi lånade min särbos bil men jag ångrade mig så nästa år får det nog bli hyrbil! Vi hjälpte till med kalasförberedelser hos familjen i Väderstad. Det blev inte så mycket aktiviteter i Linköping. Åldern tar ut sin rätt... Ja sjukdomar också för den delen...
* Ja sen åkte jag sonen och en vän till Danmark över dagen. Min särbo skulle åkt med men stannade hemma trots att jag hämtat ut biljetter och betalat osv... *sur Karin*
* Firade midsommar som vanligt med plocka blommor till midsommarstång, lek, grillning, god mat och härligt sällskap. Ja samma gäng som vi firade julafton med...
* Min yngsta son började åttan. Lite tufft i svenskan med att skriva fri text... Skolan fick göra åtgärdsplan.
* Min son har fått testa bolltäcke och jag tror han somnar lite lättare på kvällarna med det...
* En besvikelse som min son har haft är att han varken fått födelsedagspresent eller julklapp av sin far detta året heller... Nu hoppas han att pappa kan vara med att sponsra en ny dator... Återstår att se när han dyker upp. Vet inte nr vi sågs senast...

Känslor under 2014: en del frustration, en hel del besvikelse, mycket lugn och ro. Jag tror att 2014 har varit lite lugnare än 2013 rent känslomässigt.

När jag går igenom förra årets tankar om det kommande året - 2014 - ja då ser jag ju att mycket faktiskt slagit in!
* Jag har fått utvecklas, som det alltid är när man byter jobb. Jag har fått möta motgångar och vissa har löst sig. Visst har jag fått en del feedback men önskar mer!!!
* Jag önskade också att båda mina barn skulle utvecklas på ett positivt sätt och det måste jag väl säga att det gått bra.
* Min äldsta son vidareutbildar sig! :-)
* Min yngsta son har inte haft en enda låsning trots en del jobbiga samtal! Han har klarat skolarbetet med godkända betyg, ja vissa ämnen är han riktigt duktig i!!
* Min yngsta son har verkligen blivit mer och mer självständig för varje kvartal som gått! En sak som varit bra är nog att han under några månader hade ledsagare. Då var han "tvungen" att våga åka utan mig! Nu har han kontaktperson och det är något som jag hoppas är utvecklande för honom, särskilt kommunikativt!
* Mitt nya jobb är verkligen ett stimulerande arbete. Däremot skulle jag önska att få lite mer tid till administrativa sysslor.
* Sexlivet har blivit bättre.
* Byte av jobbet gjorde nog både att jag fick mer ork men också mindre mardrömmar, mer sammanhängande sömn osv.
* Tack vare delvis att jag började träna känner jag mig sundare. Under halvåret april till oktober gick jag från 82 kg till 75 kg och med ett midjemått på 107 cm till 98. Att gått ner 7 kg var verkligen glädjande, för inte tala om midjemåttet! Men jag tror också att nya jobbet med mer fasta rutiner med både sömn och måltider hjälper min kropp att känna sig sundare.
* Att komma igång med teckning och målning har jag inte gjort så mycket även om det blivit två akvarellmålningar (första på Göteborgs Kulturkalas) men däremot andra skapande som kaffefilterrosor och glasburkar.
* Jag borde fortfarande rensa ut ORDENTLIGT i garderoberna och förråden. Har börjat en del med barnkläder nere i källarn. Verkligen skönt att bli av med en del grejer...
* Genom att byta jobb har jag även skapat nya bekantskaper. Många olika samtalsämnen och de verkar inte vara rädda för kommunikation och öppenhet.
* Firat underbar midsommar och jul i goda vänners sällskap!
* Att mina vänner lever hyfsade liv som de kan vara nöjda med är svårare att påverka. Jag tänker på en vän som suttit ensam vid jul...
* Funderar fortfarande på att börja rida igen. Men de bekanta i närheten som haft hästar har inte kvar någon. Och prioriterar jag verkligen det ekonomiskt och tidsmässigt?
* Jag drömmer om det perfekta huset, men det kommer nog stanna som en dröm...
* Jag har inte vunnit några stora mängder pengar. Men kul har det varit ändå! ;-) Rent ekonomiskt så har det ju blivit lite bättre eftersom jag inte längre pendlar.
* Lärarjouren gjorde INTE om samma misstag i år! HURRA!
* Jag vill upplevas som kunnig, glädjespridare och snäll och få andra att fundera, analyser och vara öppna för andras tankesätt. Detta är ett önskemål som jag vill ska följa mig i hela mitt liv.
* 2014 har innehållit lättnad, glädje, trygghet, skratt, förklaringar, promenader, cykelturer osv. Men jag har även känt smärta, besvikelse och irritation så visst har jag fått uppleva en massa olika känslor!

Respekt och acceptans

Vi är alla olika och unika men ändå lika...(?)
Vill alla bli behandlade och bemötta som du själv vill bli bemött?

NEJ!

Det är viktigt att bemöta som den du möter vill bli bemött, INTE så som DU vill bli bemött! En person från Angered möter en från Hovås. De kommunicerar på olika sätt med både sin röst (tonläge, volym, tempo), sitt ordval, kläder, mimik och kroppspråk. Är det "bra" att bemöta en från Angered på samma sätt som man bemöter en från Hovås? Bemöter du en 4-åring, 25-åring, en 50-åring och en 85-åring på samma sätt som du själv vill bli bemött?

Att ställa en kvinna i bikini bredvid en bil är förnedrande, men är det inte förnedrande att sätta profeten Muhammed som en rondellhund när religionen inte tillåter att avbilda sin gud/profet? Är det okej att Vilks trampat på religionen? Bör man inte visa respekt och hänsyn till religiösa personer eller skrifter? Hör det inte till svenskt hyfs? ”Konst” och yttrandefrihet i all ära, men var är respekten? Det mesta provocerar alltid någon. Man kan ifrågasätta syftet och det konstruktiva i att publicera en sådan teckning. Man kan tycka det är fel att provocera en hel folkgrupp i samhället. En publicering av en sådan teckning är att ställa diskussionen yttrandefrihet på sin spets. Vart går egentligen gränsen? Jag tycker att man får stå sitt kast om man provocerar! Man kan inte yttra allt, men alla tänkbara åsikter ska kunna yttras, men man får ta konsekvenserna! När är ironi och satir okej respektive respektlöst? Om en person utnyttjar detta för att provocera, få publicering, bli känd och tjäna en massa pengar på det, är det okej? Alla konstnärer, artister och liknade lever på att få sålt sina alster och få publicering. Bidrar förolämpningar av det allra heligaste till ett bättre stadium för alla människor???

Traditionellt räknar varken judendomen eller kristendomen Muhammed som profet. Dante avbildade i Inferno Muhammed som en "söndrare av religionen" som därför evigt pinas i helvetet. Detta torde vara en ganska ackurat bild av hur Muhammed har betraktats under många århundraden bland judar och kristna. Under 1900-talet bildades emellertid långsamt en annan uppfattning, grundad på större objektivitet och mera exakt forskning. Även om den folkliga uppfattningen av Muhammed fortfarande bär spår av den gamla nidbilden från korstågens tid tenderar mera belästa västerlänningar till att uppfatta honom som en genial härförare och stor politiker, samt också en av världshistoriens största religiösa gestalter. Kristna kämpar fortfarande med frågan om huruvida Muhammed kan anses vara talrör för samme Gud som enligt dem sände Jesus, Messias. Det har framförts att hans budskap i själva verket är ett gammaltestamentligt budskap av rättfärdighet och besinnande av den kommande domen. Enligt denna uppfattning, som bland annat den ortodoxe teologen och filosofen Olivier Clément har förespråkat, skulle Muhammed "andligt talat" komma före Kristus, i en del av världen som behövde en gammaltestamentlig profet, fast han kronologisk talat kom efter honom. Han skulle då kunna uppfattas av kristna som en profet som påminner om domen och om Jesu återkomst. De flesta är dock av uppfattningen antingen att inspirationen kom från annat håll eller att islam är en straffdom över kristendomen.
Bahaier hävdar att Muhammed är en i raden av de "stora själar" som Gud utser till gudsuppenbarelser. Dessa gudomliga uppenbarare framställer Guds vilja för mänskligheten när denna nått ett nytt mognadsstadium. Muhammed betraktas således inte som den siste profeten och senare uppenbarare, som Bahá'u'lláh, anses ha rätt att upphäva religiösa lagar stiftade dem som föregått honom.
Bahá'íerna betraktar Muhammed som Guds ende uppenbarare i Muhammeds religionsordning, vilken avslutades år 1260 enligt muslimsk tideräkning (1844) i och med att Báb framträdde. Muhammed anses särskilt ha riktat sig till de folk i Mellanöstern som inte hade tagit till sig kristendomen och judendomen. Han framträdde i Mekka där klaner och stammar låg i krig med varandra och där laglöshet och kränkning av kvinnor var mycket vanligt. Eftersom Muhammed anses ha övervunnit allt detta och skapat en vidsträckt civilisation under Gud riktar sig hans uppenbarelse till hela mänskligheten.

I vårt samhäller är det mycket av den kristna synen som styr. Jag blir förvånad att nu på 2010-talet har affärer söndagsstängt även vid löningshelg... Skolavslutningar och julspel utspelar sig i Svenska Kyrkan. Här i Kungälv finns blandade härkomster men ändå frågas det inte efter vad man tycker om att vara i Svenska Kyrkan. Många svenskar har gått ut ur kyrkan, men ändå "tvingas" barnen dit. Där jag bodde tidigare fanns knappt (om) någon med utländsk härkomst, ändå frågades det inför varje "kyrkoaktivitet" om vi som föräldrar accepterade det. Det kallar jag för respekt!!! Jag tror att många svenskar är ateister. Ska deras barn tvingas in i kristendomen då? Själv har jag varit "aktiv" både inom Svenska Kyrkan och Pingsrörelsen. Jag gifte mig i kyrkan trots att min man var ateist. Vår son har fått vara med i kyrkan när han själv har valt det. Men han slutade när han ville. Religionsfrihet är jag för, då det relateras till yttrandefrihet och i grunden hör till rätten att tro på det man vill tro på. Men "tro" är också i dagens samhälle vad som är sunt... Kostdiskussionen är också laddad! Cambridge, GI, LCHF, Viktväktarna osv.

Du har säkert hört - och trott på - många av de föreställningar som finns om hälsa, bantning och nyttig mat. Som att ägg är dåligt för kolesterolet, vitt kött är smalare än rött, och att blåbär är ett superbär med mer näring än annan frukt. Frågan är vad som är sant och vad som är falskt.

ett tips, ät bara det du tkr om i måttliga mängder och rör på dig så blir allt bra.. Skabbigt att äta sån mat hela tiden och tro på alla dieter som kommer från USA ren skit egentligen, rent logiskt hur man äter och rör sig. Och om man nu använt mat som ett missbruk så tror jag de rör sig om lite djupare problem och då behöver man nog gå till en psykolog och undersöka varför man tröstäter m.m
Söt utan socker: Får försöka komma på ett vettigt svar under nattens sömn som en person på denna nivå kan förstå...

Anonym: ... försöker övertala om att deras metod är bättre. Det är så sjukt barnsligt! LCHF metoden funkar ju helt uppenbart, och jag förstår inte hur ni kan förneka det! Visst, alla är olika vilket betyder att också olika metoder fungerar på olika människor. Men jag tror knappast att du som lade den kommentaren någonsin varit i hennes kläder, och du har nog ingen aning om hur svårt det faktiskt är. Orden du använde ställde dig inte heller i bättre ljus. "Skabbig". Är det verkligen rätt sammanhang? Och även om du inte menade att vara nedlåtande, så uppfattade åtmindstone jag det så - och det är verkligen inte vad man behöver under en sådan här resa! Verkligen inte vad man behöver någonsin!

Josefine: I mina ögon låter detta som en person som inte vet hur det är att gå upp i vikt. Jag är stor. Och jag har tröstätit. Jag gick upp nästan 20 kilo när jag var 13 år gammal och hamnade i min första deprission. Det var inte lätt att äta rätt och prioritera träning när man hade fullt upp med att försöka överleva dagen. Sen blev jag bättre, hade 25 kilos övervikt som jag satte igång att jobba med för de skulle försvinna. 9 månader tog det. 9 månader av blod svett och tårar. Eftersom jag har problem med mina knän är promenader och sådant ett minne blott. Att gå 200 meter är en kamp för mig. Jag behövde något som hjälpte mig att tappa i vikt utan att behöva träna så himmla mycket. Jag åt en Gi-diet. När jag hade gått ner i vikt, eller ja, trivdes med min kropp var jag lyckligare än någonsin, jag hade självkänsla och att prova kläder var det bästa som fanns!

Jenny: FY vad trist det är med alla negativa människor som ska lägga sig i allting... Varför inte låta var och en följa sin egen diet/väg om man nu hittat en som passar? Varför inte gratulera dig till att du har hittat en metod som fungerar för dig och som du mår bra av?

Jag har många gånger mött personer som inte accepterar olikheter utan tycker att deras åsikter och levnadssätt är det rätta. Jag tycker det är jätteintressant att höra andras åsikter och om deras udda intressen. Jag tycker att ordlekar är roligt och statistik. Men jag tycker dockså det är roligt att vända på statistiken... Flera av mina bekanta är intresserade av tåg och spårvagnar. jag kan inte påstå att jag är det, men det är intressant att lyssna på (i måttlig nivå) när de glöder för sitt intressse. På ett tidigare jobb jag hade så var det en kille som älskade att cykla. han cyklade genom flera länder i Europa. Jag tyckte det var udda och intressant men flera andra gjorde bara narr av honom och idiotförklarade honom för hans intresse. Och det var inte bara det de snackade om utan även att han gillade en tjej i arbetsgruppen. Jag tror inte att jag blivit särbehandlad i vuxen ålder för att jag haft hästintresse, iaf inte negativt, men kan känna att mitt fotointresse kan det göras narr av... Varför startar man skitsnack? Varför inte vara så rak i ryggen att ta det öga mot öga? Jag upplever skitsnack som en gnutta sanning och med mycket tolkning och överdrivenhet och personer som hejjar på som skitsnack... Om ingen lyssnar eller hejjar på så blir det inte skitsnack... Men jag tycker det värsta är när det drabbar andra än den det gäller... Som familj, vänner osv... När det drabba inte bara en själv utan flera vänner vänder ryggen och sprider vidare det utan att veta om vad det handlar om egentligen...

Om man bara tittar i Sverige så finns det många olika kulturer och subkulturer. Vissa lever i miljonhus, har senaste bilmodellen, det senaste inom hemteknik och prioritera ett välbetalt jobb. Sedan finns frånskilda ensamstående föräldrar som kämpar för att få vardagen att gå ihop både med hushållet, ekonomin och barnen. De kan inte ha råd till allt utan prioritera olika. Vissa prioriterar att gå ner i tid, trots deras kanppa ekonomi för att finnas till hands för barnen. Vissa snålar på vardagen för att unna sig mer på helger och semester. Vissa blir anmälda till socialen för att de helt enkelt prioritera på ett annat sätt än vad vissa andra gör. Även om man är gift, bor i hus och har barn prioritera man olika. Vissa älskar att gå på loppisar och köpa gamla saker med historia, vissa prioritera det senaste på marknaden.

Igår var det debatt om pappors rätt till umgänge med sina barn efter en skiljsmässa. De pratade om att många barn inte träffar sina barn efter en skiljsmässa, men inte riktigt VARFÖR. Jag vet barn som inte träffar sina pappor men det har, vad jag vet, i alla fall varit pappans eller barnens val och inte pga att modern motarbetat det. Däremot har jag varit med om att mödrarna verkligen viljat att barnen ska vara mer hos eller åtminstone få hålla kontakten med fadern. Men om FADERN inte vill? Vad gör man då? Hur ser samhället på en pappa som inte vill vara pappa jämfört med en mamma som inte vill vara mamma? Har mammor mer ansvar som förälder än fäder? Varför ifrågasätts en halvdålig mamma mer än en ursel pappa? Jag upplever det som att samhället tar för givet att mammor tar ansvar och att papporna kan VÄLJA om de vill ta ansvar för barnen eller låta bli och köra sitt egna race... Har jag fel? Är det mer accepterat att en pappa inte har tid eller är onykter och inte kan hämta sitt barn än en mamma? Jag kan förstå att som ensamstående förälder kan det vara svårt att få till tiden ändå tycker jag att det är just de som är MEST engagerade som föräldrar och samhällsmedborgare. VARFÖR?

Ibland kan jag ses som provocerande. Det är inte meningen att någon ska ta illa vid sig utan mer tänka till att det finns olika sätt att se på saker och ting. Det finns en baksida på ALLT! För även om majoriteten tycker något behöver inte det vara det rätta. Vi gjorde ett test i skolan. Majoriteten hade ett svar, bland annat jag själv. TVÅ hade det rätta svaret men eftersom majoriteten tyckte något annat så försökte majoriteten övertala de två att ändra sig, eller åtminstone få en förklaring till varför de tyckte som de gjorde. Men varför ifrågasätts inte majoritetens beslut?

Är det okej att kasta sten i glashus? Jag tycker det. Bara man är saklig. Men då får man också stå för konsekvenserna att själv bli ifrågasatt. Om man ritar en rondellhund á la Muhammed och man VET att enligt religionen ska man inte avbilda Muhammed och religionen tycker att hundar är smutsiga djur så får man väl stå för att få en massa muslimer efter sig. Visserligen handlar det inte om att han själv sitter i ett glashus utan jag tror att Vilks trivs med all uppståndelse. Men om jag själv kritiserar andra får jag vara beredd på att själv bli kritiserad. Saklig kritik är jag inte emot och särskilt inte om den ställs direkt till mig och inte via omvägar...

Intressant veckoslut!

I torsdags gick jag och sonen på husvisning. Jag tyckte det var helt underbart! Ungefär lika nära City Gross som nu, men åt andra hållet. Underbar utsikt mot älven på baksidan av huset. Det skulle vara visning även på lördagen så jag mailade till mäklaren och fick svaret att det var sålt. De hade fått ett bud på 3,1 miljoner direkt. För mig var det PERFEKT! Fanns massa kragar för odling...

När jag frågade sonen vad han tyckte så tyckte han att det var bättre att bo där än i lägenhet men att det var ändå bättre med det jag kollade på (ensam) i tisdags. Hm... Han var inte ens med då. Men jag hade visat bilder men jag uteslöt det eftersom det var liiiiten tomt, för liten och dessutom parhus. Men så sa min son att det var för att det var i flera våningar. BRAVO! Jag blev imponerad av att han kunde förklara varför han ansåg att det vara bättre med det ena än det andra även om han inte hade sett det. IMPONERAD!!! Han har annars svårt för att värdera och reflektera. Okej... då fick jag en sak till på önskelistan - inte enplans! ;-)

I fredags jobbade jag sent och det ösregnade i Mölndal så min omtänksamma pojkvän hämtade mig. Min son var på LSS-läger och alla läger under våren är planerade på sådana fredagar då jag jobbar!!! *suck* Det fick bli samma lösning denna gång...

Tur att jag har ett socialt nätverk här!! Vad skulle jag göra utan goda vänner!? Jag är så glad för att jag flyttade till Ytterby 2007! Väl hemma hos pojkvännen så av med alla blöda kläder och försöka få upp värmen. Jag är lite ledsen för min favoritjacka har gått sönder. Jag har verkligen haft den mycket i vinter. Och den är perfekt nu även till våren.

Under lördagen tog jag mig en promenad. Jag var ute i över tre timmar tror jag. Jag började att gå och titta på cyklar... Hittade två som kanske kan passa min son. Ena för två tusen och andra för fyra tusen. Den för fyra var 29" och det var ju en stor fördel. Hade nog allt tekniskt som min son kan önska i form av fjädring mm också. Men prisskillnaden är ju ändå två tusen... hm... Får fundera på ekonomin lite... Men eftersom minstingen är ca 185 cm och lär växa en del till så... Ja han behöver nog 29"...

Jag fortsatte promenaden utmed Kungälvsvägen och Enekullsvägen. Motvind och tårarna rann, inte bara för blåsten. Jag tänkte alldeles för mycket. Jag såg ett hus med tillsaluskylt. Det var nog huset som pojkvännen pratat om... Jag tyckte tomten såg liten ut.

Gick vidare, uppåt Klevevägen. Nu hade jag medvind. Efter backkrönet gick jag in i skogen. Jag plockade lite barr och la i mitt vatten. Det gör vattnet lite syrligt. Jag passerade flera orienteringsskärmar, eller rättare sagt skyltar.

När jag gått en bit i skogen kände jag igen mig. Då var jag på en stig som jag gått på flera gånger men aldrig ensam. Vi brukar vara minst fyra, men vi har varit sju nån gång. Anledningen till att jag gick ensam var ju för att sonen var på läger och att särbon är pollenallergisk. Hasseln är igång nu. Men jag ville inte sitta inne hel dagen.

När jag ser omkullfallna träd får jag lust att fatta galopp och med ett språng flyga över... Ja jag saknar det ibland. Jag är lite hästskadad... Eller om det är abstinensen som kommer smygande efter alla år utan hästar. Jag abstinensen blir inte mindre för att vi på jobbet pratar om att börja rida... Ja ja...

Jag satte mig vid dammen en stund och tittade på gräsänderna. Det var tre par. Funderade på om jag skulle gå via svärföräldrarna men kände att det skulle vara en risk att "fastna" där då... ;-)

När jag suttit där ett tag så kom en man i röd jacka. Han beklagade sig för att ungdomarna förstört grillstugorna. Han tyckte att räkningen skulle skickas till föräldrarna. Jag sa emot honom. Det tyckte INTE jag. Jag tycker det är bättre att ungdomarna själva får sota för vad de gjort. "Learning by doing" har fungerat för mina barn. Om de har kladdat ner får de helt enkelt städa. Om då ungdomarna förstör får de väl laga och klottersanera. Vad hjälper det att skicka till föräldrarna??

Och förresten hur visste han att det varit ungdomar och inte fulla vuxna? Fniss... tänk om min pappa hade fått en räkning för om jag gjort något olagligt! ;-) Nä det tror jag inte hjälper något. Och om det hände mig skulle jag kanske bli en ännu sämre förälder....

Gubbens åsikter tolkade jag lite som sverigedemokratiska samtidigt som han var konservativ och var även emot datorer, surfplattor och mobiltelefoner. Alla nymodigheter var nog djävulens verk... Visst kan jag hålla med om att alla maskiner förstör till viss den men samtidigt så kan de också hjälpa! Jag ser nog hellre att mina barn sitter vid datorn och spelar och tjattar med vänner än går och klottrar och förstör.

Gubben pratade om Amanda. Jag berättade att hon nu är borta. Han hade visst matat henne och fåren när han promenerat förbi. Jag sa att jag trodde det nog var två månader sen eller nåt. Han visste att hon var gammal.

Jag gick med honom en bit. Han guidade mig. Jag pratade också om att jag tänkte ta en promenad imorgon med och eventuellt via vattentornet. Han beskrev vägen. Jag skulle bara gå rakt fram och följa det röda gruset. Min särbo ringde och frågade var jag var... Maten väntade på mig. Medan jag varit ute på promenad hade han handlat och lagat mat. Men när jag gick låg han och sov.

På söndagen vaknade jag av att det var ljust i sovrummet vid 6-tiden. Jag somnade om. Vaknade då och då... De senaste månaderna har jag flera gånger haft drömmar då jag åker färja. Jag vet inte vad det betyder! Annars brukar jag kunna spåra mina drömmar till saker som jag tänkt på dagen innan.

Min Särbo ville att jag skulle fixa lunchen. Men inte gjorde jag det så han ville ha det... :-P Till mig själv gjorde jag någon omelettröra med chilikalkon, paprika, morot, tomatpuré och självklart ägg. När jag stod och fixade maten drömde jag mig bort. Tänkte på ett ex som det var väldigt trevligt att laga mat med...

Eftersom jag var hemma hos pojkvännen pysslade jag om hans växter. Han bad om att jag skulle göra det. Jag brukar göra det...
Jag hade kollat en del på hus... Det är tre som är lite intressanta just nu... Alla under tre miljoner men minst en går nog över.

Tio i tre gick jag från pojkvännen och skulle hämta sonen från lägret. Det blev promenaden hem. Jag erbjöd sonen att få ta bussen hem men han tackade nej. Som jag väntade mig. Men jag vill inte sluta hoppas att han en dag vågar åka själv. Det blev avslag på färdtjänstansökan. Hans pappa har berättat att han också undviker att åka kollektivt. Ja de har samma diagnos båda två. Men mitt mål är ändå att min son ska bli lite mer självständig.

Gubbens vägbeskrivning var jättebra! Vi hittade! Och det var en riktig bra väg att ta hem, slippa all asfalt. Dessutom kom vi till huset som var till salu. Jo den hade nog en del gräsmatta på baksidan iaf... Hm... men jag vet inte när det ska vara visning... Vi tog Hollandstigen ner till Preem. Där var en massa flygfän - myggor? knott? Jag vet inte...

När jag kom hem såg jag på hemnet att vi idag missat en visning av ett annat hus jag ville tittat på. *suck*

Vaccineringen - en dyr erfarenhet

ja så står det i Kungälvs-Posten tisdag 8 juni 2010.
Peter blev sjuk i ett halvår av sprutan men nekas sjukpenning delvis pga brist på diagnos. Han vaccinerade sig 4 december 2009 mot svininfluensan och 14 d3ecember hade han sådan yrsel att han inte ens kunde sitta upp. Ändå tycker Försäkringskassan att han skulle kunnat jobba hemifrån. Domningar i höger sida, illamående, trötthet, pils på 130 och huvudvärk var bara några av biverkningarna som Peter fick. I mitten av januari åkte han in till akuten på Östra Sjukhuset och två veckor senare lades han in. Läkarna hittade inget konstigt och skickades hem. Peter har varit 100% sjukskriven men den enda tid som Försäkringskassan har betalat ur ersättning för är tiden på sjukhuset.

* 6,1 miljoner vaccineringar gjordes i Sverige mot svininfluensan.

* Läkemedelsverket har fått in över 4300 biverkningsrapporter till och med mitten av april 2010.

* 430 rapporter har klassats som allvarliga.

* I fyra rapporterade dödsfall kan det inte uteslutas ett samband med vaccinationen.

* Mängden biverkningar överensstämde med vad som beräknats i de kliniska prövningarna innan vaccinet godkändes, frånsett allergiska reaktioner och vissa neurologiska biverkningar som varit vanligare än förväntat.

flytta närmare jobbet

Det är inte EN gång som jag fått frågan om jag inte ska flytta närmre jobbet. Jag tycker det är ett trevligt område. Nära till Änggårdsbergen för långa promenader, skola finns i området, servicebutik, krog och nära till Plantagen och många bussar både till Mölndals Centrum och Frölunda Torg.

När bensinpriset stigit och det snart kommer det vägtullar så är frågan om jag HAR RÅD att pendla mellan Kungälv och Mölndal....



Nu har jag möjligheten!!!

Följetongen fortsätter....

I dagens GT stod det om personer under 35 år med högst inkomst (under taxeringsåret 2011) per kommun...

Västra Götaland är ju ett stort område med flera städer och då också ett gäng mångmiljoninkomsttagare... Lättast att komma in på tio-i-topp-listan för kommunen är Bengtsfors, Dals-Ed, Essunga, Färgelanda, Grästorp, Herrljunga, Mellerud, Svenljunga, Tibro, Tidaholm, Tranemo och Åmål där det räcker med en halv miljon men allra lättast är det i Gullspång och Töreboda där det räcker mindre än fyra hundra tusen. Extra grattis till 18-åriga Claes i Stenungsund som tjänade mer än en och en halv miljon och 19-åriga Lene i Strömstad som tjänade 760.948 kr! I Öckerö kommun var det vara två personer under 35 år som tjänade mer än en miljon. Den enes efternamn kände jag igen och samma efternamn dök även upp på plats fem i samma kommun men då under miljonen. Kungälv hade en miljoninkomsttagare med. Men något jag hajade till på var ett namn... Samma namn som min pojkvän!!! Han var dock bara 34 år i tio-i-topp-listan...

Med inzoomning på Göteborg har vi en DUNDERINKOMSTTAGARE i 28-åriga Anna (Älvsborg) med sin unika inkomst på ÖVER FYRTIO MILJONER!!!! Älvsborg har bara miljoninkomsttagare på sin tio-i-topp-lista. Lika så Vasa, Torslanda-Björlanda, S:t Pauli, Oskar Fredrik, Lundby, Johanneberg, Domkyrkoförsamlingen, Askim och Annedal. 18-åriga Albert i Örgryte tjänar över niohundra tusen. GRATTIS! Jag tycker att det är verkligen en prestation för en tonåring att få en sådan inkomst!!! Lättast är det att komma in på Angereds och Bergsjöns tio-i-topp där det räcker med under en halv miljon som årsinkomst.

I Blekinge fanns väl bara en som tjänade flera miljoner och det var 33-åriga Madelene i Sölvesborg. I Olofström är det lättare att komma in på tio- i-topp för både nummer nio och tio hade mindre än femhundra tusen i inkomst. Varken i Karlshamn eller Olofström finns det personer under 35 år som tjänar ens en miljon.

I Kalmar finns de flesta flermiljonersinkomsterna i just Kalmar kommun. Tre stycken hade skrapat ihop mer än två miljoner under året. 33-åriga Anna-Karin tjänade mer än fem och en halv miljon!Varken i Mönsterås, Nybro eller Torsås fanns någon miljoninkomsttagare. I Torsås låg redan nummer fyra under en halv miljon.

I Halland finns det fler höginkomsttagare. Vad sägs om 32-åriga Annelie i Kungsbacka som tjänat 10.870.551 kr!!!! Annorlunda är det för de i Hylte kommun, redan nummer sju tjänar mindre än femhundra tusen.

I Jönköpings län är det lite blandat. I Jönköpingskommun finns nitton personer under 35 år som tjänat över en miljon, varav 33-åriga Karl tjänar mer än tre miljoner. Varken i Aneby, Eksjö, Mullsjö, Sävsjö eller Vaggeryd är det någon under 35 år som tjänar någon miljon. Den som tjänat bäst i Aneby är 33-åriga Christian med under 650.000 kr. I samma kommun bor tiondeplatsaren Emil som tjänade mindre än 450.000 kr. I Mullsjö är det lättast att komma in på tio-i-topp-listan för tian tjänade under 420.000 kr.

I Värmland bor de som tjänade mest i storstadsregionen Karlstads kommun med åtta som tjänade mer än en miljon och i topp ligger 34-åriga Lars med nästan tre och en halv miljon i inkomst under taxeringsåret 2011. Arvika kommun fick en enda miljoninkomsttagare och det var 32-åriga Niklas med över tre miljoner. Filipstads kommuns högst betalda innevånare under 35 år tjänade under 580.000 kr. I Munkfors räcker det med en årsinkomst på 363.000 kr för att komma in på tio-i-topp-listan. Extra grattis till 19-åriga Sofia i Torsby som tjänade över sexhundra tusen!

Hur viktigt är det att vara höginkomsttagare?

Hur gör man för att komma in på listan över Kungälvs bäst betalda gifta par under 40 år(?) Ifall jag ska in på den listan har jag BRÅTTOM... har inte så lång tid kvar... Okej... var är alla multihöginkomsttagare i Kungälv under 38 år som vill gifta sig med en kommunanställd Aktiveringspedagog? ;-) När jag pluggade fick jag ut MER än innan jag började plugga... Under studietiden fick jag både bidrag och studielån som var uträknat... Jag fick då ut 10.500 kr i månaden. Nu får jag ut visserligen mer än det men innan jag började plugga betydligt mindre! Är det inte konstigt? Ska det vara mer lönsamt att plugga än att jobba? Under studietiden hade jag lättare att få ihop min vardag och betala mina räkningar än innan... Nu klarar jag visserligen att betala mina räkningar men nu har jag lagt ribban lite högre... Jag vill ha råd med mer... Jakten på pengar fortsätter...

Jag tror inte det räcker med att HA några miljoner för att komma in på kungälvslistan utan det gäller att TJÄNA bra och att BÅDA gör det... I Ytterby bor över fem tusen personer över 16 år. 51% är ogifta. Kvinnor i Kungälvs kommun tjänar i genomsnitt 16.954 kr i månaden och män 23.431 kr. Det är viss skillnad mot Danderyd där kvinnor över 16 år tjänar i genomsnitt 23.687 kr i månaden och männen 44.412 kr. Men jag gissar att de har betydligt mer i lån på sina lyxiga bostäder så de behöver inte ha så mycket mer kvar när alla räkningar och lån är betalda... Männens genomsnittliga inkomster är 87% mer än kvinnornas!!! hm...

Är man lyckligare med mer pengar?
Om man exempelvis tittar på Tingsryds kommun där medelinkomsten för kvinnorna ligger på 13.748 kr och för män 17.995 kr så tror inte jag att de är olyckligare än de i Danderyds kommun. Tvärt om! Jag tror att de värderar annat i sina liv och mannen kanske lever på jordbruket och kvinnan är hemmafru och tar hand om barnen. Jag tror att de lever ett enklare liv med mindre prestationskrav på sig själva och andra.

Om jag hade en högre levnadsstandard så kunde jag hänga bättre med i samtalsämnena vid släktkalas... Jag känner mig ofta mig utanför... Jag har inte villa, Volvo, hund, hög inkomst och inte är jag gift heller... Kanske väljer jag att umgås med andra just för att inte känna mindervärdeskomplex... De jag i vanliga fall umgås med kanske inte har mindre pengar eller tillgångar egentligen, men det pratas inte om deras fina bilar (tjänstebilar eller pimpade), deras renoveringar på huset eller samhällsekonomin... Jag känner mig som "släktens svarta får" med hyreslägenhet, tjock-tv, VHS-spelare, ingen smartphone, skild och min bil som är en misskött sardinburk. Ska man skämmas för att man får bidrag eller ska man vara stolt för att man tjänar bra? Är det ett problem med att tjäna bra? JO när man hamnar på listor i dagstidningar och bilen blir stulen, inbrott osv... Jag har aldrig haft inbrott även om lägenheten eller huset varit olåst. Mina cyklar har aldrig blivit stulna och jag min bil har varken haft inbrott eller blivit stulen. Genom ett enklare levnadsstandard slipper jag vissa problem iaf. Visserligen har jag höjt min inkomst efter min utbildning, men kan inte kalla mig höginkomsttagare, delvis för att jag inte har någon heltidstjänst.

Är pengar viktiga i livet?
Om jag hade multum av pengar att röra mig med skulle inte jakten på att försörja mig vara så jobbig... Om jag varit höginkomsttagare kanske jag hade levt i en stor villa med städerska... Jag hade kanske jobbat halvtid. Jag hade troligen haft en bättre bil. Med mer pengar att röra mig med kanske jag hade fällt några tårar färre och inte känt frustration lika ofta.

Pengar/ekonomi har varit delvis anledningar till att vissa av mina förhållanden har brustit, så visst kan jag lätt påstå att pengar har mycket med (iaf) mitt liv att göra... Om jag var en sån som tyckte att pengar och att leva fint var viktigast i mitt liv skulle jag inte ha den partnern som jag nu har i mitt liv... Jag skulle inte heller bott i Hällingsjö i ett underbart hus med hästar utanför fönstret, jag hade inte heller gift mig med en som jag kände mycket gemensamt med.

Vad vore livet utan kärlek och uppskattning?
Pengar är inte betydelselösa... Men kärlek är viktigare. Vad uppskattar jag då hos min pojkvän/särbo/lambo? Han är SNÄLL, LUGN och har underbara pussar som han är generös med. En stor anledning att relationen håller i flera år är nog att HAN STÅR UT MED MIG... Han är överseende, mysig, ”hederlig”, ärlig, renhjärtad, enkel, stabil, mänsklig, ”naturlig”, prestigelös, ”nöjd” med det liv han lever, lojal, trygg, varm, omtänksam när han gör saker för mig... Det finaste han gjort är nog att skicka blommor till mig när jag var på semestern.

Hur mycket ska jag betala tillbaka till CSN?

Första dagen i resten av mitt liv... Idag har jag jobbat första dagen som AKTIVERINGSPEDAGOG. Efteråt åkte jag till chefen och löneförhandlade. Jag fick visserligen inte det jag hoppades på men jag kommer förhoppningsvis upp i nivån efter lönerevisionen. Hur mycket är två års heltidsstudier värt? 80 KY-poäng... Jag trodde att jag inte skulle få kallas för Aktiveringspedagog (AP) som arbetstitel men det fick jag, vilket jag tycker är det mest rättvisa, men jag tyckte att det var intressant att höra att minimilönen för AP låg på bara 18.800:- då det krävs erfarenhet för att komma in på utbildningen!!!! Skulle jag ha råd att plugga två år och skuldsätta mig om jag bara fick 18.800:- för heltid och hade bara 82%-tjänst? Det skulle innebära en månadslön på ca 15.400:- och då få ut (vid 33% skatt) 10.300:- ... Hm... Med en hyresavi på ca 5.800:- blir det inte mycket över till mat, kläder och hygien när räkningarna är betalda (mobil+modem, billån, resekostnader (till jobbet), försäkringar, fackavgift mm). Jag är glad att jag iaf får bättre än så men är ändå rädd för "räkningen" från CSN...

Jag har redan fått två uppgifter av chefen att jobba med. Ena har jag lite hum om hur jag ska gå tillväga med, men den andra vet jag inte alls. Jag är tveksam till att jag kommer lyckas. Om ingen lyckats med det tidigare, varför skulle JAG lyckas? Men jag skulle inget hellre!!! Det skulle främja verksamheten såååååå. Ytterligare en uppgift ska jag jobba på imorgon, men det ser jag mer som en utmaning än att chefen gett mig den uppgiften.

debatt om IKEA

De senaste dagarna har det varit mycket diskussion om Kamprad och IKEA. Men vad är egentligen "problemet" eller "felet"?

- Kamprad framställer sig som en svensk? Han bor inte i Sverige och är inte skriven i Sverige utan i skatteparadiset Lieschtenstein...

- Han framställs som en utan mycket pengar? Men vilken framgångsrik företagsperson är INTE rik?

- Att det sägs att han gett bort IKEA...? Men att han via stiftelse styr IKEA med järnhand.

- Att en liten procent av IKEAS intäkter (i alla länder) går till stiftelsen oskattade? Men det verkar inte vara något olagligt...

- Att IKEA ses som svenskt? De anställda bär gulblåa kläder, det står en svensk flagga utanför varje varuhus. Det kommer svenska ambassadörer och liknade till öppnanden av varuhus i andra länder. Vid nyöppnande finns någon tjej som har "svensk folkdräkt"... Men det är Holländskt... Eller luxemburgägt? Eller belgiskt? Eller hör det hemma i Lieschtenstein? Eller tyskt? Eller vad har IKEA EGENTLIGEN för nationalitet???

Tentahelg!!!!

Då är det förhoppningsvis sista tentahelgen på läääääääääääääänge...
Jag är faktiskt glad att jag HAR en pojkvän som inte gör SÅ mycket men iaf lite. Han är iaf snäll... Jag pratade med en klasskamrat om honom igår... MEN... Hm... "man" ska ju inte använda "men" utan "jag" och "och"... Jag har blivit "retorikskadad"... Hoppas det håller i sig ;-)
Min pojkvän frågade om jag ville åka till secondhanden i helgen. Eller åka på museum. Jag känner väl att jag vill se hur långt jag kommit med tentan först... Jag vill verkligen få G (eller vg) på denna!!! Det känns både som den lättaste oc svåraste.
Jag funderar på om jag är den enda som kommer gå tillbaka till mitt gamla jobb. Det är så många som är negativa till det men jag har hela tiden haft den tanken (men visst vill jag ha ett rejält lönelyft!!) ;-) Jag vet att det inte finns en ledig pedagogtjänst just nu men jag gissar på att det kommer bli en inom 5 år.

Någon som vill ha en eller två tv-apparater? Båda tjock-tv. Ena 28" och andra en liten som skulle kanske passa till husvagn eller liknade... Jag har fått min pojkväns gamla då han skaffade sig ny (platt-tv).
Jag blev faktiskt lite förvånad när han kläckte ur sig att han gör egna mackor hemifrån för att det blir billigare än att köpa på jobbet. VA!? Tänker han ekonomi???

Igår fick jag skjuts halvvägs hem. Jag kom hem ca en kvart tidigare än vanligt då. Men jag är tacksam för det lilla... TACK!! Idag är det träning så jag hoppas att vi inte håller på till fyra... Men vi får se... Det blir iaf fiskpinnar idag. Igår blev det NÄSTAN tacos men min son ville inte ha ost och bröd så det blev mer köttfärs med grönsaker... Det blev ca sju portioner över. Jag ska ta med mig en till plugget idag och resten har jag frusit ner. Nu är det FULLT i frysen igen... Jag skulle vilja ha en större frys!!!

Nu har tio svärdbärare flyttat hemifrån... I söndags var jag och barnen och körde gocart inne i centrala Göteborg. ELCARTAR!!! :-) Det var andra gången i hela sitt liv som lillpojken körde cart och förra gången gick inte så bra så jag var orolig (hönsmamma). Men det gick riktigt BRA!!! :-) Men den var ju ganska mycket strypt (säger man det om eldrivna???). När vi kom hem sen så fick fick min tonårsson med sig fiskarna till sitt "nya" akvarium. Jag hoppas att de kommer trivas! Sen gick han ner till bussen för att sedan bli hämtad av sin farmor vid ändhållplatsen.

Detta är sista veckan innan vi ska ut på 10-veckors praktik. Det känns både sorgligt och spännande då jag inte har någon aning om vad uppgifterna under praktiken kommer bestå av. Tio veckor... det är över två månader... Kommer jag sakna klasskamraterna? Jo det kommer jag nog... På onsdag ska vi hem till en av klasskamraterna. Jag har varit hemma hos henne innan och det är fascinerande. Det år så inspirerande!!!
Efter praktiken ska vi jobba med projektarbete... Jag har inte bestämt mig vad mitt ska handla om... Jag har flera bubblande tankar... Det skulle vara intressant om jag hittade ett ämne om autism eller förvärvade hjärnskador. Ett tag var jag inne på att starta ett Lekotek i Kungälv eftersom jag fick en förfrågan om detta av FUB Göteborg. Jag har tittat på Kungälvs "lekotek" på Lycktan och det är INTE värt att kallas för Lekotek!! Lekotek är ju ANPASSADE spel och leksaker!!! Det är iaf min tolkning av det....

NÄ... nu är det dags att fixa lunchlådan till plugget... Mors galosch!!