Visar inlägg med etikett funderingar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett funderingar. Visa alla inlägg

fredag 25 december 2020

Reflektion över 2020 och tankar inför 2021

Jag tittar på blogginlägget om 2019/2020 så har ju Returbutiken i Guldheden (gratisbutik) haft begränsat öppet pga pandemin. Dessutom ska butiken flytta då hyresvärden vill ha miljörum i lokalen. 
Jag hade som mål att lära mig mer teckenspråk och det fick jag verkligen träna på under första halvåret då jag arbetade i en grupp med döva, bland annat en döv kollega. Otroligt spännande. 
Drömmen att åka till Sydamerika har fått vänta. 
Angående bina så var det första vintern som alla tre samhällena överlevde så jag sålde en avläggare. Jag fick också ta över pappas bin, det är en historia i sig... Hade bara ETT inbrott, EFTER honungsskörd så det de stal var vinterfoder. 

Om året 2019 hade temat död har 2020 haft temat ”inställt”. Nyårsfirande för mig blev inställt. Likaså påsk. Midsommarfirande inställt då jag precis blivit feberfri från covid-19 då. Ingen resa under semestern. Att vara hundvakt har blivit inställt. Mamma Mia-konserten inställd. Julfirande inställt. Och inte har vi varit på SPA eller åkt helikopter. 
Och jobbet jag sökte startade inte i juni, inte heller i september utan jag fick längta till slutet av oktober. Min sambo har haft perioder av ”inställt” arbete och varit helt eller delvis permitterad. För lite stöd från Chalmers för att sonen ska klara distansstudierna. Trots att sonen har körkort och tog truckkort under våren fick han inget sommarjobb. 
Pappa har varken fått plats på äldreboende eller trygghetsboende (ännu). Pappa hade verkligen hoppats på att flytta in innan vintern efter att han ansökte i början på juni. Tanken var att hans ärende skulle komma upp 10/12 men det blev flyttat till mitten på januari. 

Bilen jag köpte 2019 har varit sååå många gånger på verkstan, mest garantiärenden. Till slut tröttnade vi att lämna in den på Kareby Bil för samma sak om och om igen så vi tog saken i egna händer också drog ut säkringen själva. 
Sonens cykel har blivit stulen trots tre låsta dörrar, dock samma nyckel. Hm... många cykelstölder från det cykelrummet och har inte fått någon ersättning av varken hemförsäkringen eller Bostads AB Poseidon då sonen inte hittar kvittot på cykeln eller ramnumret. 

Mål och önskemål inför 2021
Självklart önskar jag även att 2021 ska bli ett år med god hälsa, flow, trygghet, glädje, bus och skratt. Men jag vill prioritera handlingskraft, tydliga riktlinjer och struktur. Och målet att varje dag lyssna på musik fortsätter.
Ridning minst en gång, en fungerande bil, en lagad cykel...
Träning/motion: kanske på gym, eller bara långa promenader eller cykelturer. Hoppas på mycket utevistelse och ta många vackra foton. Elcykeln behöver lagas och service. Får nog bli i början på året. 
Hitta lösningar för bina, både för att minska myror men också för att minska inbrott, skadegörelse och stölder. Ska byta drottningen hos ”Runa”. Pallkrageodling vill jag fortsätta med. 
Hoppas att coronapandemin försvinner så livet, speciellt nöjeslivet blir mer normalt som restaurangbesök, resor, konserter, bio och Lisebergsbesök osv. Önskar gå på fler bröllop och dop än begravningar. 
Sammanfattningsvis önskar jag mig av 2021 tro, hopp och kärlek.

tisdag 12 december 2017

Sammanfattning av 2017 och drömmar om 2018

2017 har varit betydligt lugnare känslomässigt, inte lika mycket berg-och-dal-bana som 2016. Jag har lärt mig att hantera stress och sänka ribban och kraven på mig själv, låtit saker rinna av mig och inte bli så upprörd som jag annars skulle bli. Men visst har irritation funnits över BUP och jobbet främst men också kommunen men jag har lärt mig att inte få det att bli frustration.

Med en ”ny” man i mitt liv och mer passion, kärlek och uppskattning rent privat så har året flutit på så mycket fortare. Men visst har det funnits dalar. Speciellt vid skolstarten då tonårssonen kommer hem och är ledsen. En hel del i att rodda runt då. Jag är trots allt spindeln i nätet.

PMS har blivit mindre och jag har väl mens mellan var 1,5-3:e månad. Jag har inte haft så stark PMS men faktiskt nu i december haft mensvärk. Det är inte många gånger under mitt liv som jag haft mensvärk som tur är. Jag är tacksam för att jag fått slippa det åtminstone. Men PMS har jag haft svår redan som tonåring men den har varit bättre senaste tiden.

Jag firade min födelsedag på Madeira, denna underbara grönskande ö! <3 På just min födelsedag var jag ute och red i Madeiras skog på en skimmel som hette Apolo. Jag vill verkligen åka tillbaka dit, en destination som jag drömt om i tjugo år. Det blev jag påmind om när jag var på mitt exs 50-års fest. Ja mitt ex som firades i somras som jag var ihop med för 20 år sen. Det kändes lite konstigt... Först funderade jag på om jag skulle känna nån där men sen när jag tänkte efter så kände jag ju de flesta. Bara de som var på hans sambos sida som jag inte kände. Det var extra kul att träffa hans farbror som jag alltid gillat. Vi pratade gamla minnen och foton. Har även hunnit med en resa till Stockholm med älsklingen. Sprang på flera museum och sevärdheter.

Ena bisamhället dog under vintern så jag gjorde en avläggare under sommaren och som jag dessutom flyttade närmre den andra kupan. Den växte och verkade bli tillräckligt stark för vintern. Och de drog ner tillräckligt med foder för vintern. Jag undvek foderballong denna hösten och använde juicepaket med lecakulor istället. Ja och honung blev det ingen då jag inte tog ur vinterfodret ur kupan så har det blivit socker i honungen och det är inte tillåtet. Det som slungats får jag helt enkelt behålla själv.

Övningskört med tonårssonen en del sen sommarsemestern då jag köpte bil första veckan. Jag köpte den för skatteåterbäringspengarna. Har försökt att hålla övningskörningen till någon gång i veckan. Trots att jag köpt bil har det inte blivit den ordinarie bilsemestern till Östergötland. Men ändå träffat mina vänner när de besökt Göteborg istället. ETT enda dopp i havet har det blivit och det var samma dag som jag köpte bilen. Jag har inte kollat om kopplingsdosan till dragkroken funkar. Om den funkar så blir det en hjälp vid flytten till Göteborg.

Drömmar, mål, önskemål och planer för 2018

Nu är det dags att blicka framåt, framåt mot 2018. Flytt och nytt jobb. Att bli sambo! Det var tio år sen senast. Nervös men längtar efter att få bo under samma tak. Vi håller på att diskutera möbler... Det var inte riktigt meningen att allt skulle hända samtidigt. Känns som ketchupeffekten. Jag har sökt jobb i närmare nåt år. Hur länge har vi sökt lägenhet – några månader? Nåt halvår?
Precis som jag hoppades att 2017 skulle bli hoppas jag att 2018 kan bli dvs bestå av flow, trygghet, uppskattning, tydliga riktlinjer, ärlighet, rak feedback, god information och kommunikation, engagemang, energi, passion, handlingskraft, uppvaktning, framtidstro, tillit, glädje, bus och skratt, vänlighet, tålamod, tolerans, acceptans, tacksamhet, stolthet, avslappning och äventyr/resor/semester. Men just nu hoppas jag att jag inte tagit mig vatten över huvudet. ;-)
Jag vill fortsätta ta kort på naturen och lyssna på musik dagligen.
Jag vill börja träna igen, eller åtminstone motionera på något sätt.
Jag vill sticka ut på ridtur minst en gång under 2018.
Jag vill vara hundvakt minst två gånger under året.
Jag hoppas att 2018 blir fylld med god hälsosam mat, mycket glädje och en massa intressanta diskussioner med både vänner och personer som jag inte känner. <3

lördag 25 mars 2017

Ansvar över konsekvenser

Det finns flera tv-program om personer som inte riktigt tar ansvar och tänker på konsekvenserna av sitt handlande tex ung och bortskämd, lyxfällan, arga snickarn, skiljsmässohotellet osv. Samtidigt tycker jag det är modigt att ta tjuren vid hornen och blotta sig, våga erkänna att man har problem.

Kommunikation är inte lätt i affekt. Att försöka reda ut saker när man är känslomässigt engagerad i det med att hålla en fasad, att känna sorg, ilska, frustration, besvikelse, misslyckande... Ja hur lätt är det då att kommunicera och reda ut frågetecken? Men det kan också vara svårt att resonera klokt när man flyger på rosa moln...

Att ta tjuren vid hornen och ta tag i sitt liv är också ett ansvar för alla att träna på. Att skaffa sig ett jobb, att jobba med sin kommunikation, att få saker gjorda, att jobba mot ett (eller flera) mål osv...
Lyxfällan är ett exempel på personer som lever över sin ekonomiska förmåga. Visst kan jag tycka att jag haft ett tufft liv men jag har fått anpassa mig efter mina tillgångar.

Att ta ansvar över sin kommunikation innebär att vara så konkret och tydlug som möjligt. Du kan inte garantera hur din kommunikation tas emot och tolkas in men om du är konkret så blir det inte lika mycket missförstånd. Om du inte pratar känslor med dina vänner är det inte konstigt att de inte pratar om det med dig! Det är liksom som en spiral och det skylls på varandra. Men om du vill att dina vänner ska vara mer öppna mot dig kanske du kan vara den som börjar öppna dig. Någon måste börja för att förändra er relation och kommunikation!

Ett annat ansvarsområde kan vara sexliv. Har det någon gång hänt att en man fått betala underhåll efter en våldtäkt? Biologiskt är han fadern. Har han rätt till umgänge med sitt barn efter en våldtäkt? Och vems ansvar är det egentligen att skydda sig mot graviditet? I djurlivet parar man sig främst för att fortplanta sig. Tiken, honan, stoet, kon vill enbart para sig när hon vill/kan bli dräktig dvs vid löpning/brunst. Det är inte så med oss människor. Vi vill ha sex för att njuta. Otroligt sällan rent procentuellt för att skaffa barn tror jag. Men vem ska bära ansvaret för att skydda sig mot graviditet?

Jag har lärt en gammal hund att sitta så jag vet att det är möjligt. Jag har lärt en "gammal" man att ta ner toalocket. Men hur lär man en man att använda skydd? Om det inte räcker att jag köper in och påminner... Är det bättre att då avstå? Eller får man ta ansvar över konsekvenserna? Det finns lösningar på allt. Vissa är kanske mindre trevliga men ändå lösningar. Det gäller bara att ta ansvar och ta konsekvenserna.

Alla myndiga personer är ansvariga för sitt liv. Hur vill man leva och må? Hur vill du att ditt liv ska se ut? Vad kan du göra för att nå dina mål? Det är alltid svårt att påverka andra, både deras handlingar, tankar, känslor, drömmar, och mål. Du kan aldrig tvinga någon att älska dig men du kan göra så mycket som möjligt för att vara älskvärd. Om du vill bo i villa får du vara beredd på att större kostnader kan dyka upp. Och om du har bil. Men en bil kanske kan vara ett mer eller mindre måste om du har långt till jobbet...

Ansvar över sitt liv innebär också att ta hand om sin hälsa. Att leva sunt kan vara att hjälpa kroppen, men då krävs intresse, kunskap och engagemang. Men ibland hjälper inte det. Ibland sitter det i våra gener hur vi mår. Vi har genetiska förutsättningar att jobba med eller emot.

Att leva osunt är aldrig bra men för vissa sätter det mer spår än hos andra. Att äta kost som gör kroppen mer basisk kan vara ett sätt att långsiktigt motverka inflammationer i kroppen. Det kanske inte kan bota, men motverka. Många gnäller över en värkande och trött kropp men inte ger kroppen föutsättningar att må bra. Ta ansvar över ditt liv! Konsekvenserna får du ta oavsett om du vill eller inte.

Lyxfällandeltagare lever över sina tillgångar. Det går inte att leva lyxliv i längden utan inkomst/tillgångar. Nu har jag en bättre ekonomi än någonsin. Äntligen ska jag unna mig en resa. En resa jag drömt om i flera år. Och dessutom hoppas jag verkligen att jag får skattepengarna vid påsk. Innan har jag helt enkelt inte prioriterat utlandsresor. Har mer prioriterat att träffa släkt och vänner. Och mat på bordet.

Under tre år sökte jag drömjobbet. Under tiden pendlade jag ca 3,5 mil. När jag jobbade på boende så kunde det ta 2,5 timmar att ta mig hem när kollektivtrafiken inte funkade. Det är lite sur tid att lägga på att åka kollektivt när det tog ca en halvtimme med bil. Då prioriterade jag helt enkelt att ha bil. När jag bytte jobb och kunde minska till ett byte tog det ner till 26 minuter från Ytterby till Mölndals station. Det var ju helt okej att pendla och det tog bara 4 minuter att promenera från stationen till jobbet. Sen flyttade jobbet. Och Västtrafik ändrade att tågen inte passade vid byte. Helt plötsligt tog det mer än en timme för mig att ta mig till jobbet.

Ända sen jag pluggade 2009-2011 så ville jag hitta drömjobbet på närmre håll. Det var min morot i skolbänken, att kunna konkurrera på arbetsmarknaden bland de jobb som jag önskade. I oktober 2014 började jag min nuvarande tjänst. Näst intill drömjobbet. Det är roligt och utmanande. Ständigt måste det fokuseras på problemlösning, hitta lösningar vid förändringar, hitta tid och struktur för att klara tjänstens uppdrag.

Vi bär ansvar för våra drömmar och mål i livet. Vad vill du göra i ditt liv? Vad kan du förändra i ditt liv för att komma dit? Vad är du beredd på att offra? Vad är du beredd på att satsa? Hur mycket får det kosta i pengar, energi och relationer?
Något jag saknar är skratten på rasterna och afterwork, men också det fria arbetet att utveckla metoder och strategier för brukarna att bli så självständiga som möjligt.

Det jag saknar mest på mitt nuvande jobb är tid till att skriva rent både instruktioner, rutiner mm. Högen växer med det som ligger efter. Tänk om jag/vi fick tid att jobba ikapp med detta. Då hade jag känt mig glad, lättad och stolt.

Jag har flera drömmar. Alla är inte realistiska mål i dagsläget. Jag bär ansvar över att forma mitt liv. Hushåll, relationer/kommunikation, jobb/ekonomi, fritid/intressen, hälsa (både mental och fysisk) ja allt går att ha mål runt men det blir inte alltid som man tänkt sig... Då är det bra att ha reservplaner.

Visst drömmer jag om saker jag inte kan uppfylla. Kanske kommer det hända, kanske inte. Men jag måste leva och må bra ändå. Jag får leva efter mina tillgångar och resurser och göra så gott jag kan för att ha ett liv jag trivs med.

HA DET GOTT DÄR UTE I CYBERRYMDEN, SPRID KÄRLEK OCH DRÖM!

fredag 30 december 2016

Snart är 2016 slut

Detta år har bestått av en massa känslor! Om det berott på enbart stress kan jag inte svara på. Kan det bero på hormonell obalans av exempelvis östrogen, progesteron eller testosteron? Beror det på binjuretrötthet eller sköldkörteln? Beror det på pms/förklimakteriet/menopaus? Eller är det bara för att det hänt alldeles för mycket senaste året? 😕😩

2016 har bestått av mycket frustration, irritation, oro, mental stress, ovetskap, bristande information, besvikelser, skam men också mycket kärlek, stöttning, förändringar och 15 kg burktappad honung. 😍😣🐝🐝🐝🍯

Nu är det dags att blicka framåt, framåt mot 2017 som jag hoppas kommer bestå av flow, trygghet, förutsägbarhet, uppskattning, tydliga riktlinjer, ärlighet, rak feedback, kunskap, god information och kommunikation, engagenang, energi, passion, handlingskraft, uppvaktning, framtidstro, tillit, glädje, bus och skratt, vänlighet, tålamod, tolerans, acceptans, tacksamhet, stolthet, avslappning, äventyr, resor/semester flera gånger och över 20 kg honung. 💖

onsdag 24 augusti 2016

Är det konstigt att det finns krig och en massa hat?

Vad kommer allt detta hat ifrån? Varför inte glädjas för varandra och sprida kärlek? Varför är det så laddat att heja på ett fotbollslag, eller på motståndarlaget? Varför inte fascineras av prestationen oavsett vem som gör den?

¨ Är jag blåögd naiv när jag vill sprida kärlek, tolerans, acceptans, tålamod och glädje? Är det moget att skälla ut de som inte tycker samma? Är det vuxet att bara heja på hemmalaget? Och inte kan jag skylla på att det är manligt med att kolla på fotboll för de som gapade högst var ju kvinnorna!

tisdag 26 juli 2016

Vi måste sluta näthata!

Det tycker artisterna Molly Sandén och Weeping willows-sångaren Magnus Carlson som nu tar ställning mot de hårda orden på internet med en helt ny låt. "Nu gör vi internet till en schysstare plats", skriver hon på Instagram.
Molly Sandén har många gånger under sin karriär utsatts för näthat. Bland annat berättade hon i SVT:s tv-program "REA" om de fula orden hon mötts av om sig själv i sociala medier.
– Jag kom in på en sida med en chatt-tråd där flera hundra människor hade skrivit om hur äcklig jag var. Det var en sådan chock för mig, jag visste inte ens vilka människorna de här var och varför de hatade mig. Jag började tro att det var något fel på mig och att de hade rätt att skriva så där.


Byggs hatet upp av brist på tolerans, kärlek och acceptans? Bildas hatet av att vi i Sverige hellre ska gnälla, klaga och protestera istället för att anpassa oss till regler och har lätt att skylla på andra än oss själva när vi misslyckas?

Vad vinner vi på att klaga på särskrivning i ett forum för biodlare?

Är det fel att visa kärlek på offentliga platser? Och är det okej att öppet amma på offentliga platser eller inte?

Att anpassa sig efter samhällsregler ligger visst inte i tiden... Man ska protestera och skrika ut att man blir diskriminerad osv. Sen klagar vi på invandrare som inte följer samhällets regler när vi inte är bättre själva...
Vi har tidigare i sommar haft en intensiv debatt om svenska värderingar, vad är det för något? Självklart har inte dessa uppstått i ett tomrum utan vår historia, kontakt med olika människor och kulturer, vår samhällsutveckling präglar idag de värderingar som vi har i Sverige.
Ska vi låta värderingar om alla människors lika värde och respekt för varandra vinna, då behöver vi ta tag i de felaktiga värderingarna. Sätt in extrapersonal. Näringsliv, myndigheter och föreningar får jobba tillsammans med ett aktivt värderingsarbete. Använd piskor och/eller morötter, ja vad som helst, för att markera mot det som är fel och visa på det rätta.
Gör om gör rätt, ta ställning för de svenska värderingarna att alla människor är lika mycket värda och att det inte är den som är utsatt som ska betala priset.

onsdag 27 april 2016

Stalker? Förtal? Vänskap och pikar?

Jag förstår mig inte på ett visst "sällskap"... Vad ser de i varandras vänskap då de pikar varandras misslyckanden istället för att glädjas för varandras framgångar och stötta varandra?
Och hur svårt är det att bli uppskattad i ett sånt sällskap? Kanske helt omöjligt... Men varför är de inte snälla?
Bitterheten över att misslyckas blir inte mindre för att "vännerna" ger pikar.

Och vad är egentligen okej att säga om sina vänner? Är det okej att säga att en person inte har lika mycket känslor och bara tänker på en sak? Är det sant till att börja med eller är det rent förtal?
Är det okej att inte vilja önska en vän lycka och glädje?

Och när är man egentligen en stalker? Om jag bjuder in en bekant då kallar jag inte den personen för stalker! Att i den situationen bli kallad för stalker ser jag som rent förtal!

Varför är de så elaka mot varandra? Är de aldrig glada för varandras skull? Varför går de inte och hejjar på sin vän när det spelas match? Eller är de egentligen VÄNNER?

måndag 18 april 2016

Det är svårt

Jag har haft en intensiv helg. Det gör att jag är trött idag och får inte gjort det jag ska göra. Jag kan tycka att jag inget gjort men jag har ju trots allt bakat en paj, duschat, kört en diskmaskin, gjort färdigt powerpointpresentationen inför kvällens möte. Just nu funderar jag på var jag har mina lila glasögon och dubbelsidig tejp. Visserligen har jag lagat mina gamla glasögon men de har blivit skeva... Den dubbelsidiga tejpen ska jag ha för att försiktigt fästa snickeriet jag håller på med just nu för att de ska hålla formen...

Det är inte ofta jag blir generad, men i lördags hände det... Jag hade kul och det pratades en massa biprat. Tre biodlarfamiljer varav två började förra året, ja då blir det en del prat om blommor och bin... HA ha ha...

Jag har alldeles för mycket störande tankar i mitt huvud. Just i dag är jag mest irriterad på Förbo. Det är inte MITT fel att de inte läser sin post! Det handlade om att jag vill ställa en bikupa i närheten av min bostad. I vissa länder (ja ett fåtal personer även i Sverige) har man bikupor på balkongerna. Här i Sverige är det nog inte så vanligt utan mer vanligt att de står på hustaken som på Gothia Towers i Göteborg... och på skyskraporna i New York. Självklart sa Förbo nej. Ja inte ens den andra platsen som jag föreslog utan tyckte det skulle vara åtminstone 100 meter till närmsta lägenhet.

Jag fortsätter att drömma om att ha bin på närmre håll så jag slipper cykla flera km. Ja det optimala hade varit om jag vunnit på Lotto så där 3-4 miljoner och kunde köpt mig hus... Ja det är ju en dröm...

Jag drömmer ganska mycket, även om romantik... Nu har de berättat om årens bönder i Bonde söker fru... Men inte vill man väl vara på tv? Ja sen finns ju Bachelor också...

tisdag 15 december 2015

Mycket frustration idag

En dag full av känslor både för mig och min tonårsson. Frustration, besvikelse, framtidsfunderingar, stress, hunger, förväntningar, självinsikt, saknad, sorg, oro osv. Jag har känt att jag inte ska röra maskiner för det har verkligen gått riktigt illa senaste tiden... Och någonstans hade även jag förväntningar av dagen som inte blev av. Men jag kan inte bara skylla på mig själv.

Men jag är glad att bollen är i rullning efter mötet under eftermiddagen. Och jag är stolt över min tonårsson som tog sig igenom detta möte trots att det var så känslosamt!

Ibland är jag så trött på att det måste alltid vara JAG som är den som organiserar, planerar, åker hit och dit och är den som ska lägga all krut på allt... Jag har två söner men ibland känner jag att jag är mer mamma till en annan, en annan som jag får pusha på och påtrycka:
- Hur många veckor ska sophinken vara full?
- Det är NORMALT att borsta tänderna två gånger om dagen!
- Ät grönsaker också!
- Gör din sjukgymnastik!
- Har du bokat tid hos kiropraktorn?
- Sträck på dig!
- Rör på dig!
- Smörj in dina ben så du håller eksemet i skick!
- Om du nu är varm varför har du på dig jacka?
- Om du nu fryser så stäng jackan!
- Dina hårtoppar är kluvna, du behöver klippa dig!
- Vattna dina växter!
- Häll bort vattnet från växternas krukor!
- Gör något åt din ohälsa!
- Släck lamporna i rummen du inte är i!
- Stäng badrumsskåpet efter dig!
- Får jag kasta corn flakes som hade utgångsdatum 2007?
- Finns det mat för imorgon?
- Vet du att du har minst fyra vaniljglasspaket varav minst två är öppna?
- Varför köper du bröd när du har frysen full?

Någonstans finns fortfarande mina drömmar... Vissa drömmar har jag haft många år. Vissa drömmar delar jag med min son. Bland annat att bo i hus... Men jag ser det inte som realistiskt att tro att det kommer ske närmsta tiden...

söndag 18 oktober 2015

Tiden skenar iväg

Just nu lägger jag många tankar på sonens gymnasieval... Från början var det antingen Teknisk (TE) eller El och energi (EE) men nu är det bara Teknisk som gäller.

Vi var på gymnasiedagarna på Svenska Mässan i onsdags. Då pratade vi med några på Chalmers som tipsade för att fortsätta plugga teknik där behövdes Matematik 4, Kemi 1, Fysik 2 och Samhäll 1b (eller 1a1+1a2).

I lördags var vi och besökte LBS på Lindholmen. På onsdag är det öppet hus på Cybergymnasiet och på lördag har både Thoren och IT-gymnasiet öppet hus.

Kommande vecka är det många möten och jag borde även åka till Kareby och hämta oxalsyra. Jag är glad att helgen blev lugnare än vad jag räknat med... Men fick målat lite i vardagsrummet idag åtminstone.

lördag 5 september 2015

5 september... många tankar...

För 15 år sedan så var min mage stenhård! Jag hade väntat i flera veckor på att den skulle bli mjukare... Jag sprang i trappor och åt en massa konstigt som skulle sätta igång det... Jag kände inte att sammandragningarna släppte något sedan 20-21-tiden... Magen var stenhård! Jag gick och väntade på att vattnet skulle gå. Det hade det ju gjort första gången... Väskan hade varit packad länge. Hade hört att andra förlossningen kunde gå fortare än första (då gick vattnet 20:20 och Daniel föddes 22:08)... Kortare tid än två timmar var svårt att ens hinna in... Men nu gick inte vattnet. Magen var bara stenhård. Senaste veckan hade jag fått åka in varje dag för att kolla moderkakan och fostervattnet. Om bara en halv vecka skulle jag sättas igång...
´ Men magen var så hård.. STENHÅRD... Sammandragningarna släppte inte... Jag ringde in till Mölndal. Jag kunde komma in så skulle de mäta sammandragningarna... Jag hade tre gånger mer än gränsvärdet så jag skrevs in. Vattnet hade fortfarande inte gått. Hjärtslagen på "Blurp" tolkades som om Blurp sov, vilket var olämpligt under förlossningen. Husmorsknepet var att suga på en isbit. Jag fick en mugg med isbitar som jag knaprade i mig och fick frossa! Jag gick för att ta mig en värmande dusch. När jag satte mig på toastolen efteråt satte värkarna igång! VÄLKOMMEN TILL VÄRLDEN KATARINA MADELEINE... Det var så många som trodde att du var en tjej när du låg i min mage... Så även jag... Du var ju ingen Katarina Madeleine utan en KILLE!! 55 cm och 4 kg! Ja du kom inte i stl 52... Du var utan tilltalsnamn i flera månader. På apotekskortet stod det "GB" (=gossebarnet)... GRATTIS PÅ 15-ÅRSDAGEN MIN KÄRA SON!!




















Jag tror jag ska tolka det positivt att jag nu kunnat vända och vrida på mig i sängen de två senaste nätterna.
Det kanske är en struntsak jämfört med situationen i Syrien... det går inte att jämföra! Här pendlar jag mellan säng, gåband, soffa och pysselbord och gnäller. Det är nog många som skulle vara glada om de hade NÅGOT av det. Garderoberna är fulla med kläder som jag inte använder. Kyl och frys är fulla med mat. Jag har ett skåp med mediciner, vitaminer och sårvård. Jag har tv, dator, telefon, element, badkar, rinnande vatten, tvättmaskin, symaskin, regnkläder, goretexskor, familj och vänner. Jag har arbete, bin, barn osv ändå känner jag att jag saknar flera saker som bil, villa, hund, mamma, Henriks farmor osv. Henrik brukade få brev av sin farmor när han fyllde år och hade namnsdag, ja även annars med. Min mamma gick bort 2002 men fortfarande saknar jag henne, speciellt vid högtider.

söndag 12 april 2015

Kalas, kalas, kalas och kalas... massor av kalas i april!!!

Jag är lite besviken på mig själv för att jag inte kommit iväg till gymmet sedan 22/3! Men jag har visserligen tränat lite hemma... Lite magträning innan jag gått upp och lite planka. Ja och sen har jag ju cyklat till och från jobbet. Och jag hittar mina utmaningar med att orka cykla i uppförsbackarna också. ;-)

Det känns som helgerna är för få... eller för korta... 28/3 kalas, under påsken målat bikupor och i lördags var det TVÅ kalas! Först 12:00 och nästa 16:00! Idag har jag varit helt slut! Sov middag efter lunchen! Min särbo väckte mig tjugo i fyra... Egentligen hade jag planerat att träffa en kollega men efter att jag vurpade med cykeln i fredags så tyckte jag att varken bowling eller promenad ute i skogen var så lockande och hon fick också annat att göra... Så jag passade på att viiiila!

Och på lördag 18/4 är det dags för nästa "kalas"... Det ska vara i mina uppväxttrakter! :-) Något jag verkligen ser fram emot! Och helgen därefter är det kalas hos min mammas kusin... och helgen därefter är det kalas hos min lillebror! Ja ni fattar nog... EN HIMLA MASSA KALAS!!!

14-16 april är det Leva & Fungeramässan. Jag hade funderingar på att gå men jag vet inte om jag prioriterar det just nu... Jag måste få tid att ta det lugnt också... och jag prioritera nog bikunskap högre än mässan nu även om den brukar vara verkligen inspirerande!!!

Jag har köpt en bok... Boken heter “Min gammelmorfar Lundstedt o hans familj”, skriven av P J Behrn och handlar om min morfars släkt. Frans Oskar Lundstedt var min morfars morfar och levde 1852-1936. Mamma och pappa står omnämnda (i släktträdet) men det står mer om Jan Scherman, Sissela Kyle, Cat Stevens/Yusuf Islam och mammas kusiner tvillingarna Barbro Sörman och Ulla Lesslie. Ulla och Barbros mamma (mammas faster) har jag ett svagt minne av. Jag intervjuade henne om något världskrig för ett skolarbete! Hon hade varit med om både första och andra världskriget... Boken kom på tal även på kalaset igår eftermiddag. Jag tror att minst en kommer beställa boken...

Näääääe! Dags för sängen... Har idag "installerat" en egen lampa till min pojkvän. Jag fick ändå ta ner den från vardagsrummet där jag håller på att måla om... GOD NATT alla mina vänner och även ni jag inte känner!

onsdag 31 december 2014

Jag har drömmar, mål, önskemål och planer för 2015!

* Jag vill fortsätta ta kort på naturen.
* Jag vill få lite starkare mag- och armmuskler.
* Jag ska fortsätta att i största möjliga mån gå och cykla till och från jobbet!
* En bättre cykel borde jag fixa...
* Att fortsätta gå ner i vikt. Målet att komma under 70 kg står kvar.
* Jag önskar ett år med 6 mer än 3 gånger i månaden.
* Jag önskar att jag kan leva sunt och kan vara ett gott föredöme både när det gäller kollegor, vänner och familj.
* Jag önskar goda levervärden.
* Jag vill undvika sötsaker.
* Jag vill dricka mycket citronvatten, dricka grönt eller örtte och äta mycket grape, särskilt till frukost.
* Jag vill fortsätta träna men när årskortet går ut ska jag byta gym till något som jag har närmre till och där någon vän tränar. Att min "coach" har slutat på Träna har väl en liten inverkan också... Men jag önskar henne lycka både i arbetslivet och privat!
* Jag önskar att min Mirena fungerar bra (som min förra).
* Jag vill vara in inspirationskälla till struktureringsarbete.
* Jag vill bli bättre på ritprat.
* Jag har ett annat litet löjligt mål - dricka minst en matsked kaffe i veckan... ;-)
* Jag vill sticka ut på ridtur minst en gång under 2015.
* Jag vill vara hundvakt minst tre gånger under 2015.
* Jag vill måla om hela vardagsrummet.
* Jag vill fortsätta pyssla... kanske med kaffefilterblommor och glasburkar eller något annat...
* Jag vill resa på semestern, mer än bara till Östergötland.
* Jag önskar mig en sommarsemester med mycket bad och sol!
* Eftersom hyran ska höjas så hoppas jag att även lönen höjs... ;-)
* Ja det är väl dags att skaffa mig ny mobil. Men jag har önskemål som jag än så långe inte hittat i EN mobil...
* Jag hoppas att 2015 blir fylld med god hälsosam mat, mycket glädje och en massa intressanta diskussioner med både vänner och personer som jag inte känner.

Nu ser jag fram emot att fira ett nyår som välkomnar 2015... Ett roligare nyår än förra...

onsdag 3 december 2014

15 saker du måste sluta göra mot dig själv och 10 saker som forskningen bevisat gör oss lyckliga

1. Sluta spendera tid med fel människor. Livet är för kort för att du ska spendera tid med människor som suger lycka ur dig.
2. Sluta spring från dina problem. Det är inte meningen att du på studs ska klara av alla problem heller. I själva verket är vi gjorda för att bli upprörda, ledsna, snubbla och ramla. All kamp kommer att göra oss till de människor vi är.
3. Sluta ljug för dig själv.
4. Sluta sätta dina behov längst ner på listan. Ja, man kan hjälpa andra, men hjälp dig själv också.
5. Sluta försöka vara någon du inte är. Någon kommer alltid vara sötare, smartare, snabbare och yngre. Var dig själv, de rätta människorna kommer gilla dig för den du är.
6. Sluta håll fast vid det förflutna. Du kan inte starta ett nytt kapitel förrän du avslutat ett gammalt.
7. Sluta vara rädd för misstag. Att prova att göra något som sedan blir fel, är minst 10 gånger mer effektivt än att inte göra någonting alls.
8. Sluta hacka på dig själv för gamla misstag.
9. Sluta försök köpa lycka. Det som gör oss verkligt lyckliga; skratt, kramar och kämpa mot våra livsmål är det som inte går att köpa för pengar.
10. Sluta tro att andra kan göra dig lycklig. Om du inte är nöjd med vem du är på insidan så är du den enda som kan göra något åt det.
11. Sluta tävla mot andra. Koncentrera dig istället på att tävla mot dig själv i så fall.
12. Sluta tyck synd om dig själv. Hinder och problem i livet kommer alltid att dyka upp och de kommer förändra dig. Så le! Låt alla veta att idag är du mycket starkare än du var igår.
13. Sluta vara bitter. Släpp taget, hitta ro, och frigör dig själv.
14. Sluta missa betydelsen av de små sakerna. Njut av de små stunderna, för när du ser tillbaka kommer du inse att dem var de stora sakerna. De stunderna när du log, skrattade med någon annan, det kommer vara stunderna du minns.
15. Sluta försöka göra allting perfekt. Den riktiga världen belönar inte perfektionister, det belönar människor som får något gjort.


1. Träna – det kan räcka med 7 minuter varje dag. Vetenskapliga studier har visat att intensiv träning under kort tid, så kort som 7 minuter, kan räcka för att få samma effekt som efter ett längre träningspass. Träning har också visat sig kunna hjälpa vid depressioner, hjärt- och kärlproblem och för få igång vår hjärna och gör att mer endorfiner släpps ut i kroppen.
2. Sov mer. Vi vet att sömnen hjälper våra kroppar att återställa sig, läka och vila. Men det visar sig också att sömn är av betydelse för vår lyckokänsla.
3. Bo närmare ditt jobb och slipp pendling. När vi väljer boende underskattar vi hur mycket energi det kommer att ta från oss att pendla till jobbet. Vi ser det stora huset framför oss och tänker att det är okej med en timme till jobbet, en väg. Undersökningen visade att en person måste tjäna 40% mer för att väga upp att behöva pendla till jobbet.
4. Var med din familj och dina vänner. Att inte spendera tid med familj och vänner är en av fem saker vi ångrar mest på dödsbädden.
5. Gå ut minst 20 minuter. Lycka maximeras vid 13,9 grader, helst i solen vid havet.
6. Hjälp andra! I en studie visade det sig att undersökningspersoner fick mycket högre lyckokänsla direkt efter att de hjälpt någon annan.
7. Le, det kan minska smärta! Det är de små musklerna i ansiktet som skickar signaler till hjärnans hälsocentrum och på så vis kan ett stort leende höja en glad känsla.
8. Planera en resa, utan att nödvändigtvis behöva göra en. Att planera en resa faktiskt känner oss väldigt lyckliga och förväntansfulla. En annan studie visade att du bara genom att tänka på din favoritfilm ökade endorfinnivåerna med 27%. Så även om du inte ska resa direkt nu är förväntan och drömmen om resan ett lyckopiller i sig.
9. Meditera! De som mediterat och praktiserat mindfullness hade fått tillväxt i de delarna av hjärnan som handlar om empati medan de delar som handlade om stress hade minskat.
10. Praktisera tacksamhet - ökar både lycka och nöjdhet. I ett test lät man personer skriva upp små saker de var tacksamma för varje dag och bara det lilla steget, att skriva upp, ökade deras känsla av lycka.


torsdag 3 juli 2014

Döden - något vi alla möter någon gång...

Ja de senaste dagarna har jag pratat en del om begravningar, gravar, gravskötsel osv. Sedan jag var på min yngsta sons farfars grav tyckte jag det var otroligt fint! Det var en skogskyrkogård och han låg i en urna under en liten granitsten med bara en siffra på, minimalt med skötselkrav. Samtidigt är min mormors grav otroligt pampig med sin stora sten, murar och stenplattor (men inte så "naturligt").



När jag var yngre så ville jag begravas i Billdal eller något ställe som det var ridning tillåtet. Nu tänker jag mer praktiskt - Ska det vara lättskött? Ska min grav vara där det finns kollektivtrafik? Ska jag i huvudtaget ha en grav eller ska min aska spridas? Jag har inte dokumenterat något om hur jag vill begravas. Vill jag ligga i Billdal? Kommer någon besöka min grav då? Vill jag dela grav med min mormor? Vill jag att mina barn ska bestämma var jag ska ligga? Ska jag kremeras eller begravas hel i kista. Jag är iaf FÖR donation precis som min mamma. OM jag kan hjälpa någon så gör jag gärna det.



fredag 21 mars 2014

Hur ska jag nå mina drömmar?

Jakten på det perfekta livet fortsätter...
Jag har ett bra jobb, men pendlingen börjar ta ut sin rätt...
Ska jag flytta närmre jobbet eller ska jobbet flytta närmre mig?
Eller ska jag skaffa bil igen?
Både jag och 13-åriga sonen drömmer om hus.
Jag vill ha odlingsmöjligheter och hund och/eller några hönor.
Sonen vill ha studsmatta och inte störas av grannar.
Jag drömmer om ett familjeliv, trygghet, glädje, intressanta diskussioner och ett socialt nätverk.

Det finns iaf flera bostäder till salu i Mölndal...

Slättenvägen i Hällesåker. Villa med renoveringsbehov med källare och inglasat uterum och isolerad gäststuga. Tomtarea 1 447 kvm. Accepterat pris: 1 450 000 kr
Skåregärdevägen vid Inseros. Villa, 1 ½ plan med källare. Öppen spis och inglasat uterum. Tomtarea: 2150 kvm. Accepterat pris: 2 075 000 kr|
Radhus på Ullas Lyckas Väg i Kållered. Tomtarea: 188 kvm. Accepterat pris: 1 795 000 kr
Villa i Långås. Tomt: 1521 kvm. Accepterat pris 1.850.000 kr

5:a på Ridspögatan. Accepterat pris: 1 650 000 kr. Månadsavgift: 4.985 kr
4:a på Hagåkersgatan Pris: 1 395 000 kr eller högstbjudande. Månadsavgift: 4 719 kr/mån.
4:a på Bågskyttegatan. Accepterat pris: 1 650 000 kr. Månadsavgift: 5 375 kr/mån
4:a på Pinnharvsgatan. Accepterat pris: 1 695 000 kr. Avgift: 5.053 kr

3:a på Pinnharvsgatan. Accepterat pris: 1 490 000 kr. Avgift: 3 195 kr/mån
3:a på Rullharvsgatan. Accepterat pris: 1 695 000 kr. Månadsavgift: 3 348 kr/mån
Ännu en 3:a på Rullharvsgatan. Accepterat pris: 1 650 000 kr. Avgift: 3 293 kr/mån
Ytterligare en 3:a i Bifrost. Accepterat pris: 1 680 000 kr. Månadsavgift: 4 526 kr
3:a på Norra Nedanvägen. Accepterat pris: 1 325 000 kr. Månadsavgift: 4.781 kr
3:a i Eklanda. Accepterat pris: 1 995 000 kr. Avgift: 3 987 kr/mån
3:a på Vänortsgatan. Accepterat pris: 1 595 000 kr månadsavgift: 4 788 kr/mån
Annan 3:a på Vänortsgatan. Accepterat pris: 1 395 000 kr Månadsavgift: 4.882 kr
3:a i Krokslätt. Accepterat pris: 1 695 000 kr. Månadsavgift: 4 994 kr/mån
3a på Ponnygatan. Accepterat pris: 1 250 000 kr Månadsavgift/hyra: 4 197 kr
3:a på Skrittgatan. Accepterat pris: 1 495 000 kr Månadsavgift: 3 823 kr/mån
3:a Lammevallsgatan. Accepterat pris: 1 495 000 kr Månadsavgift: 4 220 kr/mån

fredag 28 februari 2014

Fredag 28/2 = fredagen den 13:e?

Det brukar sägas att fredagen den 13:e betyder otur. Idag har jag haft så otroligt oflyt så jag känner att om det var den 13:e skulle jag vara skrockfull.

Jag sov med tjock tröja på mig och två täcken för att inte frysa i natt. Det hjälpte! :-S Jag vaknade inte av drömmar men trött var jag ändå när jag gick upp. Slarvade lite med frukost och lunch och åt mitt hemmagjorda "bröd" (gjort av en massa fröer, nötter mm) med brieost på. Laddade tvättmaskinen innan jag stack till jobbet. Missade precis nykteristen, men den gick nog åt fel håll ändå när jag tänkte efter... Trampade fel på stigen så jag blev blöt om ena skon... Gick ner till stationen. Bussen blev försenad. Det blir lite svårt när det blir lite språkförbistringar. När föraren och en passagerare inte kan göra sig förstådda med varandra så tar det lång tid innan passageraren kan bestämma sig om hon ska åka med eller inte. (Jag hade nog väntat till 301:an om jag skulle till Komarken!) Men men.. sen klev det på två ungdomar som skulle betala så det gjorde föraren vid nästa hållplats. Det var en del köer när vi närmade oss stan...
Så fort jag satte på mobilen började det pipa... ja flera sms ramlade in... Ja ja, ändringar under kvällen... Jag som hade planerat lite, men ja ja... "hanteringskompetens" och så planera om...

Bussen var 10 minuter sen när vi äntligen kom till Korsvägen. Det regnar och när jag går och ställer mig vid 2:ans hållplats så ser jag att 4:an kommer först så jag springer dit. Du tror inte att 2:an kommer strax efter och avgår INNAN 4:an!? GAH!!!!! Ja 10 minuter sen även till Mölndal! *Suck* Höll nästan på att bli efterlyst tror jag...

Det var inte många som gratulerade mig idag... Jo EN visste jag ju skulle göra det och det uppskattade jag verkligen... Men men...
Jag ville bara radera hela dagen! Och inte blev det bättre. Jag var trött och inte blev det bättre av att planerna blev ändrade så jag inte köpte något mellanmål... Jo det blev det till slut men inte alls som jag tänkt mig... Men de två sista besöken flöt på relativt bra. Det kommer vara ändringar på måndag med... *suck*
När jag kommer till spårvagnen missar jag precis en 2:a. Kliver på 4:an som kommer strax efter. Halvvägs till Korsvägen kommer jag på att jag glömt saker på jobbet. Nä känner inte för att vända. Klockan är trots allt strax innan åtta och jag har hemlängtan. Vid Korsvägen missade jag precis Grön express. Ja ja lika bra att hoppa på tvåan till centralen... Jag räknade med att det inte var lönsamt att gå och ta bussen utan kunde lika gärna ta 20:40-tåget.Passade på att köpa en ny korsordstidning. Det kom snart in ett tåg på spår 11 men det skulle kopplas isär... Försenat 8 minuter pga tekniska problem. *suck* Jag fick anstränga mig för att hålla mig vaken på tåget hem. Mina fötter var trötta och jag längtade efter en fotmassage. Stegen hem var tunga.

Skalade mig en grapefrukt till kvällsmat och började glo på tv. Grapefrukten sprutade ner halva mig... men men... ja ja... Dags att hänga upp tvätten tänkte jag... Tji fick jag!!! Jag hade laddat den, jag hade valt program, ställt in antal timmar på timern och doserat tvättmedel MEN INTE SATT PÅ DEN!!! GAAAAAAAAAAAAH! Ja ja bara att ställa in den igen... Sättas på om 7 timmar och bli färdig om 9? Det blir nog bra...
Satte mig vid datorn och blev inte gladare... Den dummar sig ibland. Om jag skriver F så hoppar den till något annat. Men det brukar hjälpa med att starta om den... Och då funkade den som den skulle... Ja ja... och nu har jag skrivit mitt klagoinlägg... Fanns det NÅGOT bra med denna dagen? Jo att jag hade ett intressant samtal (på över 70 minuter?) om både ditten och datten. Ja och jag fick ju faktiskt postat ett kuvert som jag skulle.. Sen har jag messat lite med U (som jag samåkte med vid möhippan) och en fundering som jag haft ett tag... En lösning som nog är den bästa...

Dags för sängen? I natt behöver jag nog inte två täcken och tjock tröja. I natt har jag ett levande element som värmt upp min säng så jag inte ska frysa.

ORKAR jag åka in tidigt till mässan imorgon? Egentligen hade jag tänkt kolla på welsh 10.00 men vet inte om jag prioriterar sovmorgon.. Kanske ska prioritera 13-18?

söndag 29 december 2013

Drömmen om 2014

2013 är snart slut. Bara en arbetsdag kvar. Jag har inget nyårslöfte men visst har jag önskningar. Oftast handlar det om yttre omständigheter som jag själv inte kan garantera. Jag brukar inte avlägga nyårslöften, brukar ändå skita sig. Senast var nyåret 2010/2011. Då hade jag som nyårslöfte att få fler VG än IG underutbildningen. Det sket sig men tillslut fick jag G i alla kurser iaf. 2013 är året då det mesta bara rullat på, visserligen en hel del frustration i perioder. Tiden har rullat på alldeles för snabbt. Jaja men nu ska det ju handla om 2014!
* Jag vill fortsätta att utvecklas. Jag vill möta motgångar som jag lyckas lösa. Jag vill få utvecklande feedback.
* Jag önskar också att båda mina barn utvecklas på ett positivt sätt.
* Min äldsta son hoppas jag får jobb och bostad när han kommer tillbaka från Australien. Om han inte vidarutbildar sig.
* Jag hoppas att min yngsta son slipper alltför många låsningar. Ja jag önskar en god kommunikation med skolan och att min son känner att han verkligen klarar av skolarbetet. Ja skolarbetet hoppas jag inte blir för svårt för MIG eftersom jag får stötta honom med många läxor sedan han började högstadiet.
* Jag önskar att min yngsta son känner sig älskad, uppskattad och duktig på saker.
* Jag hoppas på att fortsätta ha ett stimulerande arbete. Däremot skulle jag önska att få lite mer tid till administrativa sysslor.
* Apropå stimulerande så skulle det vara trevligt med ett levande sexliv. Ja någon gång i veckan hade väl varit trevlig. Jag är kanske besvärlig men någon gång på 1-2 månader tycker jag är lite tycker jag. Optimalt är nog två gånger i veckan, men jag är ändå flexibel.. ja ja Jag får väl nöja mig med någon gång i månaden... inte bara sex - ROMANTIK också! och 20 pussar om dagen! ;-)
* Det skulle vara underbart om jag hade mer ork. Mindre mardrömmar, mer sammanhängande sömn osv.
* God hälsa utan smärta och en välfungerande kropp. Att gå ner några kilon skulle inte göra så mycket. ;-) Bara två skulle vara glädjande, 5-7 kilo glädjande och 15 kilo IMPONERANDE! Men det tror jag visserligen inte. Då får jag ändra mycket i mitt liv. Mer cykling och promenader kanske? ;-)
* JA! Jag önskar att jag kommer igång med teckning eller målning!! Det kanske jag ska ha som nyårslöfte?
* Jag borde även rensa ut ORDENTLIGT i garderoberna och förråden.
* Jag vill gärna skapa nya bekantskaper som tycker om att prata och inte är rädda för kommunikation och öppenhet.
* Jag vill fira midsommar och jul i goda vänners sällskap. Och självklart vill jag också att mina vänner lever hyfsade liv som de kan vara nöjda med. Speciellt JL önskar jag riktigt mycket lycka!
* Vet inte ens om jag önskar det men funderat på att börja rida igen.
* Vet inte om jag verkligen vill flytta till hus... Det är så mycket som ska klicka. Även om jag drömmer om det perfekta huset.
* Kanske skulle det vara kul att vinna stor mängd pengar. Det är ju alltid kul. Lättare att köpa hus då.
* Jag hoppas INTE att Lärarjouren gör att jag får restskatt ett tredje år! Jag tycker verkligen illa om dem. Att göra om samma misstag flera år i rad. Kan de inte åtminstone ha rätt personnummer i sina register!? ÄR det för mycket begärt!?
* Jag vill upplevas som kunnig, glädjespridare och snäll och få andra att fundera, analyser och vara öppna för andras tankesätt.
Jag vill att hela året fylls av lättnad, glädje, trygghet, skratt, förklaringar, promenader, cykelturer osv. Jag vill slippa sjukdomar, smärta, frustration, missuppfattningar, sorg, irritation och otrygghet. Ja det är en massa känslor. Jag kanske ska lova mig själv att under 2014 jobba mer med att hantera mina känslor? ;-)

Till dom ensamma

Är du trött på att vara ensam? Vill du ha en livspartner? Men vad gör du då för att hitta denna rätta person?
Oftast finns det krav och önskemål även om man inte ser sig själv som kräsen eller krävande.
Jag har en önskelista men som är lite flexibel. De förhållanden som varit över 3 år har varit mindre passion/sex.
Är det så jag vill ha det? Njae... Jo jag prioriterar nog lugn, ro och trygghet om det ska funka i längden.
Tillit, förtroende och att trivas ihop är viktigare för mig. Någon som ställer upp för mig när det behövs.
Men närhet vill jag självklart ha: att somna intill en varm kropp och massor av pussar.

Jag vet så många som säger att de vill ha någon, att slippa vara singel. Men oftast kommer "listan" fram efter ett tag.
Det kanske inte varit nerskriven men det kan ändå handla om beteende, personlighet, vikt, tro, levnadssätt osv.
Någon vill ha en som lagar mat, en annan en som är rökfri, en vill ha en viss nationalitet eller uppfostran osv.
Vem accepterar vad som helst egentligen? Vad söker vi hos en partner? Varför vill vissa bara vara vänner?

Varför känns det så bra i början? Sen hittar man bara fler och mer fel på partner som irriterar.
Har vi allmänt blivit mer krävande och mindre toleranta och accepterande? Har vi blivit mer kräsna?
När är egentligen relationen "lagom" och rätt? Varför räcker inte bara förälskelse och passion?
Varför känns det ibland som "för mycket"? Hur blir jag mindre kräsen och istället mer tolerant och kärleksfull?

Hur mycket styr ditt under medvetna? Vad är det egentligen för signaler som du sänder ut? Hur hittar du den rätta?
Hur slipper man rötäggen? Hur byggs en sund kärleksrelation upp? Hur ska vi förmedla vad vi känner på ett "lagom" sätt?

Det är en hård värld där utanför
Full av ensamma människor
Ingen som hör dig, ingen som ser dig när du går
Och det verkar som kärleken är till för några få
När du bäst behöver nån är det ingen som orkar höra på
Det här är en sång för alla dom som aldrig hittat nån att dela sin glädje och sorg med
En sång för alla dom som inte kommer hem till någon som frågar hur det är
Den här sången är till dom
Ingen frågar när du kommer, ingen saknar dig när du går
Ingen delar din dröm, ingen undrar hur du mår
Och jag ser människor omkring mig. Ser dom jobba dygnet runt
För att slippa känna efter hur dom egentligen mår


Tro
Jag vill känna tro
Jag vill känna morgondagen nalkas här i lugn och ro
I en vintervärld, finns det någon tro?
Jag vill känna önskan om en tid så ljus som friheten
Känna tro igen
Drömmarna vi har känns som bleka höstar
Där har sommaren redan regnat bort
Det spelar ingen roll hur vi gråter våra tårar
Svaren är en viskning i en värld långt bort
Att vilja men inte känna är nog så svårt
Att se men inte höra
Du vände dig bort
Du sa: Inget här är givet, för sådant är livet
I mina ord finns ingen önskan eller någon lust och längtan

Den första gången jag såg på dig
Och kände hur du såg på mig
Då föll allting jag trott var sant
Jag vet du kände likadant
Du var så vacker då som nåt jag aldrig kunnat nå
Och hjärtat slog ett slag för var förlorad dag
Jag gömde mig i fantasin
Så rädd för vad du kunde bli
Men var gång som jag ljög för mig
Så såg jag sanningen i dig
Nu står du här idag med allt jag någonsin velat ha
Och hjärtat slår ett slag för var förlorad dag
Öppna din dörr och säg att du vill ha mig här
Säg att du inom dig bär bara kärlekens röst
Och jag ska öppna min dörr och ge dig varje dag igen
Leva här för sanningen
Låt mig bli den som först öppnar din dörr
Så börjar livet här till slut
Vi gråter det som var förut
Så somnar vi så tätt ihop
Att dagen vaknar allt för fort
För den himmel som jag nått och för allt det som jag nu förstått
Ska hjärtat slå ett slag för var förlorad dag
Öppna din dörr...
Ge av dig det du vill ha av mig
Och säg att jag får alla förlorade år

Jag tycker om när du tar på mig
Jag tycker om dina fingrar mot min panna
Tycker om när jag betyder nåt för dig
Det kan aldrig kännas bättre än så här
För nån
För mig
Jag tycker om när du tar på mig
Jag tycker om dina bröst i morgonljuset
Tycker om när jag betyder nåt för dig
Det kan aldrig kännas bättre än så här
Tycker om när du tar på mig
Jag tycker om när jag har dig vid min sida
Tycker om när du ler en stund mot mig
Det kan aldrig kännas bättre än så här

Tycker om dig
Vill alltid vara nära dig men vet ju ändå
Att våra stunder får bli så korta
Tycker om dig
Hur mycket ska du kanske aldrig nånsin förstå
Snart går du från mig och allt är borta

Om du var ett hav vore jag en våg
Om du var himmelen skulle jag ha vingar
Om du var ett regn hade jag vart hav och land
Om du var musik vore jag en sång
Om du var vidderna ville jag va' vinden
Men jag skulle inte va' nånting om du inte fanns
Kom, kom min älskade månen är stor
Alla fönster är öppna i natt
Öppna mot världen där kärleken bor
Bara kom, håll mig vaken i natt
Vi är kvar
Vi är tiden som går
Du och jag
Vi gör det igen när morgonen kommer