Oftast finns det krav och önskemål även om man inte ser sig själv som kräsen eller krävande.
Jag har en önskelista men som är lite flexibel. De förhållanden som varit över 3 år har varit mindre passion/sex.
Är det så jag vill ha det? Njae... Jo jag prioriterar nog lugn, ro och trygghet om det ska funka i längden.
Tillit, förtroende och att trivas ihop är viktigare för mig. Någon som ställer upp för mig när det behövs.
Men närhet vill jag självklart ha: att somna intill en varm kropp och massor av pussar.
Jag vet så många som säger att de vill ha någon, att slippa vara singel. Men oftast kommer "listan" fram efter ett tag.
Det kanske inte varit nerskriven men det kan ändå handla om beteende, personlighet, vikt, tro, levnadssätt osv.
Någon vill ha en som lagar mat, en annan en som är rökfri, en vill ha en viss nationalitet eller uppfostran osv.
Vem accepterar vad som helst egentligen? Vad söker vi hos en partner? Varför vill vissa bara vara vänner?
Varför känns det så bra i början? Sen hittar man bara fler och mer fel på partner som irriterar.
Har vi allmänt blivit mer krävande och mindre toleranta och accepterande? Har vi blivit mer kräsna?
När är egentligen relationen "lagom" och rätt? Varför räcker inte bara förälskelse och passion?
Varför känns det ibland som "för mycket"? Hur blir jag mindre kräsen och istället mer tolerant och kärleksfull?
Hur mycket styr ditt under medvetna? Vad är det egentligen för signaler som du sänder ut? Hur hittar du den rätta?
Hur slipper man rötäggen? Hur byggs en sund kärleksrelation upp? Hur ska vi förmedla vad vi känner på ett "lagom" sätt?
Det är en hård värld där utanför
Full av ensamma människor
Ingen som hör dig, ingen som ser dig när du går
Och det verkar som kärleken är till för några få
När du bäst behöver nån är det ingen som orkar höra på
Det här är en sång för alla dom som aldrig hittat nån att dela sin glädje och sorg med
En sång för alla dom som inte kommer hem till någon som frågar hur det är
Den här sången är till dom
Ingen frågar när du kommer, ingen saknar dig när du går
Ingen delar din dröm, ingen undrar hur du mår
Och jag ser människor omkring mig. Ser dom jobba dygnet runt
För att slippa känna efter hur dom egentligen mår
Tro
Jag vill känna tro
Jag vill känna morgondagen nalkas här i lugn och ro
I en vintervärld, finns det någon tro?
Jag vill känna önskan om en tid så ljus som friheten
Känna tro igen
Drömmarna vi har känns som bleka höstar
Där har sommaren redan regnat bort
Det spelar ingen roll hur vi gråter våra tårar
Svaren är en viskning i en värld långt bort
Att vilja men inte känna är nog så svårt
Att se men inte höra
Du vände dig bort
Du sa: Inget här är givet, för sådant är livet
I mina ord finns ingen önskan eller någon lust och längtan
Den första gången jag såg på dig
Och kände hur du såg på mig
Då föll allting jag trott var sant
Jag vet du kände likadant
Du var så vacker då som nåt jag aldrig kunnat nå
Och hjärtat slog ett slag för var förlorad dag
Jag gömde mig i fantasin
Så rädd för vad du kunde bli
Men var gång som jag ljög för mig
Så såg jag sanningen i dig
Nu står du här idag med allt jag någonsin velat ha
Och hjärtat slår ett slag för var förlorad dag
Öppna din dörr och säg att du vill ha mig här
Säg att du inom dig bär bara kärlekens röst
Och jag ska öppna min dörr och ge dig varje dag igen
Leva här för sanningen
Låt mig bli den som först öppnar din dörr
Så börjar livet här till slut
Vi gråter det som var förut
Så somnar vi så tätt ihop
Att dagen vaknar allt för fort
För den himmel som jag nått och för allt det som jag nu förstått
Ska hjärtat slå ett slag för var förlorad dag
Öppna din dörr...
Ge av dig det du vill ha av mig
Och säg att jag får alla förlorade år
Jag tycker om när du tar på mig
Jag tycker om dina fingrar mot min panna
Tycker om när jag betyder nåt för dig
Det kan aldrig kännas bättre än så här
För nån
För mig
Jag tycker om när du tar på mig
Jag tycker om dina bröst i morgonljuset
Tycker om när jag betyder nåt för dig
Det kan aldrig kännas bättre än så här
Tycker om när du tar på mig
Jag tycker om när jag har dig vid min sida
Tycker om när du ler en stund mot mig
Det kan aldrig kännas bättre än så här
Tycker om dig
Vill alltid vara nära dig men vet ju ändå
Att våra stunder får bli så korta
Tycker om dig
Hur mycket ska du kanske aldrig nånsin förstå
Snart går du från mig och allt är borta
Om du var ett hav vore jag en våg
Om du var himmelen skulle jag ha vingar
Om du var ett regn hade jag vart hav och land
Om du var musik vore jag en sång
Om du var vidderna ville jag va' vinden
Men jag skulle inte va' nånting om du inte fanns
Kom, kom min älskade månen är stor
Alla fönster är öppna i natt
Öppna mot världen där kärleken bor
Bara kom, håll mig vaken i natt
Vi är kvar
Vi är tiden som går
Du och jag
Vi gör det igen när morgonen kommer
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar