uppleva är inte samma sak som uppfatta..

Att uppfatta är att upptäcka något medan uppleva är hur man känner inför det. Ett exempel är att man kan uppfatta att solen skiner och att man upplever det som att man blir varm i kroppen. Man kan uppfatta det som att ens vänner inte hört av sig senaste dagarna och man upplever sig vara ensam. Men vems "fel" är det då? Är det ens egna tankar som är fel? Eller är det att man känner/upplever att ens egna behov inte tillgodoses?

Tro är
ingenting du kan se
det är ingenting du kan röra
men du kan känna den i ditt hjärta
Tro är
det som får dig att fortsätta försöka när andra skulle ha gett upp
det får dig att fortsätta tro på det goda i andra människor
och hjälper dig att finna det
Tro är
att lita på en makt högre än dig själv
och veta att vad än som händer kommer denna tro att leda dig genom vad som helst
det är att tro på sig själv och ha modet att stå upp för vad du tror på

att så ett frö...

Min utbildning som jag gick 2009-2011 handlade inte om att vi ska säga vad som är rätt och fel utan att få folk att tänka till. Varför gör de som de gör? Vår uppgift blir att få folk att reflektera och fundera på om det går att göra på något annat sätt, att utveckla arbetet och inte fastna i gammalt tänkande.

Jag kan ibland se det även i min omgivning... Hur personer faktiskt vågar släppa sina gamla tankar och utvecklas trots att de varit mot något så helt plötsligt så gör de något som de själva motarbetat tidigare. Jag ser det som en utveckling att inte gå i gamla fotspår... Ser man verkligen neutralt och är öppen och lyhörd om man säger "så har det alltid varit och så ska det vara"?

kompensatoriska tekniker

Varje funktions-nedsättning går att kompensera.
Arbetstekniska hjälpmedel är en viktig del, men det handlar lika ofta om
coachning,
pedagogiskt stöd,
kompensatoriska arbetsstrategier
och anpassningar av den kringliggande arbets- och studiemiljön.

Fjärde advent

Snart dags att summera året... Men inte riktigt än. I morse såg jag såg att Lotta Bromé hade skrivit en bok med/om Lill-Babs. Hur skulle min bok om mig se ut? Och vilken känsla skulle den förmedla? När jag pluggade 2009-2011 fick vi lämna ett ord om varje kurskamrat. Många hade lämnat "glad" och "positiv" om mig. Det är något jag VILL uppfattas även om jag kanske inte känner så inom mig alla gånger.
Senaste tiden har varit jobbigare än vanligt. Jul och mors dag är alltid jobbigt för mig. Samtidigt har jag alltid älskat julen. Jag ÄLSKAR att slå in paket och ge bort. GE ger mig så mycket mer än att få.
Min son fick en lapp med i kuvertet med betyget.
Så här tycker dina klasskamrater om dig:
Kreativ, glad, klok, förstående, rolig och du är duktig på att måla
Som mamma blev jag jätteglad! Betygen var nästan vad jag förväntade men det var ETT betyg som han sänkt sig KRAFTIGT i nu när han gått över till högstadiet och det var musik. Men han har fortfarande bra betyg i bild och har godkänt i alla ämnen och lite bättre i fysik och kemi.

härskartekniker

Alla människor använder sig av någon typ av härskarteknik, även om vi egentligen inte vill se oss på det viset.
Den norske socialpsykologen Berit Åhs formulerade 1976 en lista på beteenden som människor använder mot varandra för att undertrycka och förhindra andra människor att utöva makt. Dessa kallade hon härskartekniker.

1.Osynliggörande som betyder att man låtsas som att du inte finns eller inte spelar roll.
Att vägra tala med dig i ett grupp, att tala direkt till andra, men inte dig.
Om andra tar upp sådant som du har sagt, men utan att nämna att det var du som sade det, så får det dig att känna som att du inte ens är med i gruppen. Det är meningen.

2.Förlöjligande känner ni redan till.
Det betyder att om någon säger något seriöst och du svarar seriöst, men får en oseriös kommentar tillbaka så kan det vara ett tecken på att någon försöker få dig att verka löjlig.
Varför? För att löjliga människor inte verkar lika hotfulla.
Varje skämt är inte förlöjligande dock - det är skillnad på att skratta ÅT ochatt skratta MED, eller hur?

3.Undanhållande av information är lömskt, för att man ofta inte vet att man behöver informationen.
Kanske tror du att du borde veta vad det är du skall göra, eftersom du får kritik för att du inte gjort det.
Eller också är det någon som vet vad du behöver, men som inte säger det, och hur skall du då kunna veta det?
Det viktiga här är att förstå att det inte kan vara på ditt ansvar att veta vad du borde veta - någon måste givetvis berätta vilka krav och förväntningar som finns, så att du kan anpassa dig.
Folk som säger "Det borde du veta!" utan att säga VAD det är du borde veta, är ett klassiskt, fruktansvärt exempel.

4.Dubbelbestraffning är kort och gott vad Bart Simpson säger i The Simpsons: Damned if you do, damned if you don't.
Ungefär att det spelar ingen roll vad du gör, någon kommer att kritisera dig ändå.
Om du är noga med vad du gör kan någon säga att du är för långsam.
Om du är snabb på det du gör kan de istället säga att du är slarvig.
Poängen här är att de VILL kritisera dig.
De VILL bestraffa dig. De VILL få dig att känna dig värdelös och det beror inte på vad du gör eller hur bra du gör det. Det är inte ditt fel.

5.Påförande av skuld och skam är nog min personliga hatfavorit.
Om undanhållande av information var lömsk så är påförandet av skam som en rysk atomubåt i toaletten.
För tänk efter själv, visst känns skam precis som om den kom inifrån dig själv?
Visst är det svårt att tänka sig att någon annan skulle kunna FÅ dig att känna dig på det sättet. Men det gör de.
Detta är egentligen resultatet av alla de tidigare teknikerna, för om du nu inte har fått informationen du borde ha fått så kan någon elaking alltid säga att du borde ha tagit reda på informationen själv.
De vill att du skall skämmas för något du har gjort.
Till slut lyckas de, speciellt om du inte vet att det är en härskarteknik de håller på med.


Detta påminner mig om de fyra kontrolldraman som beskrivs i boken Den Nionde Insikten av James Redfield. Lite förenklat kanske men ändå väldigt talande. Vi har träffat på dem allihop - många gånger



Förtryckaren: Någon som hotar dig, antingen verbalt eller fysiskt, då är du av rädsla att något hemskt ska hända dig tvungen att ge honom uppmärksamhet och därigenom energi.

Utfrågaren: Bygger upp sitt drama genom att ställa frågor och undersöka en annan persons värld med det bestämda syftet att hitta något som är fel. När de väl har gjort det, kritiserar de just den aspekten på den andres liv. Du försöker då att uppföra dig så att denna person inte ska kritisera dig.

Avståndstagaren: Blir frånvarande och reserverad för att locka dig att bli nyfiken på vad som döljer sig bakom skalet. Hoppas att någon ska dras in i dramat och kämpa och slita för att försöka få fram saker om den tyste personen. När dom gör det så skickar dom samtidigt sin energi till dig.

Stackars-mig: En person som berättar om alla de hemska saker som redan händer honom och antyder att det kanske är ditt fel och att om du vägrar att hjälpa så kommer dessa hemska saker att fortsätta. Dessa personer får dig att känna dig skuldmedvetna när du är i deras närhet, trots att du vet att det inte finns någon anledning till det. Allt dom säger och gör placerar dig i en position där du måste försvara dig mot anklagelsen att du inte gör tillräckligt för dom.

Nyårslöfte

Fick lite inspiration att tänka igenom förra årets nyårslöfte... Jag misslyckades... Kanske för att nyårslöftet handlade inte bara om mig utan även andra... Jag tror att det är den enda gång, iaf de senaste 15 åren, som jag avlagt ett nyårslöfte... Ska jag göra om det? Men i så fall måste det vara något som JAG kan påverka helt själv... Jag har visserligen redan nu en del att se fram emot... 19 januari... 25 januari, 26 april osv. Jag hoppas också att jag får en lika trevlig midsommar som de senaste åren. Jag hoppas också att det går bra för mina barn, men då lämnar jag helt plötsligt det där med att jag till 100% ska kunna påverka det...

kostnadsfri föreläsning

I torsdags var jag på en föreläsning om teamcoaching på Strandska i Kungälv. Kände igen en del från plugget som "frågande förhållningsätt", salutogent synsätt mm... Nästa är 12 augusti.

Det roligaste var nog att av de tio besökare/åhörare som kommit var TVÅ Aktiveringspedagoger!! :-D

Skratta eller gråta?

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta... Känner mig mest förvirrad just nu.

Men jag har iaf en helt underbar LIA-handledare (arbetsterapeut)... Otroligt engagerad och inspirerande och ställer även lite "obekväma" frågor och vågar diskutera saker. Hon ger tid till reflektion och diskussioner. Hon är DUNDER!!!!

förkyld...

Idag har jag börjat med att röja i sängen. Jag har stoppat örngott och lakan i tvätten och hängt ut täcken och bäddmadrass på vädring... Jag är så trött på min förkylning som nu har hållt i sig sedan i måndags. Kanske inte så länge men nu börjar jag förstå den där reklamen med män som klagar på sina förkylningar... ;-)

Jag vet inte vilket som är bäst eller sämst av att vara sjuk under teori eller praktiktid. En missad lektion är en missad lektion och kan inte tas igen, men en LIA-period kan ju faktiskt tas igen i efterhand. När jag är skjuk från skolan så känns det som att mina klasskamrater drar upp ögonbrynen lite av förvåning. Jag är inte "känd" för min frånvaro eller sena ankomster även om det HAR skett av båda, men jag och en till i klassen brukar annars vara de två som är först i skolan.

Idag måste tentan in för att senaste kursen ska bli godkänd. Först tänkte jag attt den inte var så svår men nu har jag ändrat mig... eller är det jag som bara vill få med så mycket litteraturhänvisningar? Denna kursen skulle jag behöva MER av och då har jag missat en hel vecka pga halsfluss i december! :-( Denna kursen var på sex veckor men med fler praktiska uppgifter och litteraturseminarier så skulle jag vilja ha den på tio veckor precis som denna LIA-period är. Det är denna kursen som jag väntat på och saknat tidigare i utbildningen...

Inatt har jag hostat. Igår började jag att kunna andas liiiiiite genom näsborrarna. Jag jublade och trodde att jag var på bättringsvägen. Om jag är så dålig att jag stannar hemma ytterligare en vecka så blir jag kuggad. KUL VA!? Eller inte!!! Jag tycker att de som jobbar med mat och i direktkontakt med människor ska ha lite högre krav på att inte vara smittbärare. Jag tycker att om man går till jobbet för att man har en hög arbetsmoral och går dit och smittar ner sina kollegor och "kunder" så vet jag itne om det är så god "arbetsmoral"... Jag har faktiskt åkt till jobbet med feber. Om jag känner att jag inte smittar och jag orkar det, så varför inte? Men att gå med snorpapper under näsan hela tiden och hosta så vette sjutton... Samtidigt så vill jag inte missa något!!! *suck*

Jag är iaf GLAD för att utbildningen har fått starta igen och tar in fler studerande till hösten. ANSÖK!!! Det behövs fler med denna kunskap och förhållningssätt ute i verksamheterna inom LSS (för personer med grava kognitiva funktionsnedsättningar).

149 utbildningar sökte i Västra Götaland och 31 av dessa beviljas. Utbildningarna bärs upp av ett arbetsliv som i alla led visar stort engagemang. Det är också ett krav för att utbildningarna ska beviljas. Ofta anställer man de studerande som man haft ansvar för under perioder av Lia, Lärande i Arbetslivet. Det är ju arbetslivet som initierat utbildningen, påverkat dess innehåll och varit delaktigt i urval av studerande till utbildningen.

KY skall svara mot ett verkligt behov i arbetslivet. Därför krävs att arbets-livet deltar, både i utformningen av utbildningen och genom att ställa arbetsplatser till förfogande.
En tredjedel av utbildningstiden är förlagd till arbetsplatser, så kallat lärande i arbetet LIA. Under LIA ges möjlighet att öva och pröva förmågan att tillämpa kunskaper samt utveckla praktiskt kunnande för verksam verksamhet.

Utbildningen Aktiveringspedagog inom LSS — grav kognitiv funktionsned-sättning är tvåårig och har funnits sedan 2002, då som KY-utbildning. Bland de 14 studenter som gick ut våren 2010 har samtliga jobb, både regionalt och nationellt. Alla utom en menar att arbetet helt eller till största delen motsvarar utbildningens innehåll.

Men du kan ju alltid läsa inom rehabilitering med... HÄR KAN DU LÄSA OM SKILLNADERNA MELLAN UTBILDNIGNARNA... Men jag är lite fundersam på om de inom rehab verkligen har läst så mycket om Asperger och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar....(?)

tentasmitning

Nu är det tentahelg igen... Förhoppningsvis sista gången på lääääääääääänge... Men jag var tvungen att "smita" ifrån det då min lillgrabb ska på kalas så skulle vi köpa present idag. Det var inte så lätt... Men till slut bestämde vi oss för en sak som vi hoppas att han iaf inte tycker illa om.... Sen gick vi över till butiken vägg i vägg... min favoritbutik! Jag hittade fortfarande inte det som jag EGENTLIGEN vill ha och söker efter till en billig peng.

Vi delade upp oss och efter ett tag ser jag min pojkvän stå och skina vid en av hyllkanterna och tittar menande åt sidan och när jag vrider på huvudet så ser jag hans "drömtjej"... Hon som är ljusare än mig, som är sportigare än vad jag är, som har snyggare rumpa och som har mindre spikrakt hår än jag har. Och dessutom 10 år yngre än mig och enligt min pojkvän busigare än vad jag är... hur man nu kan vara det...(?) Åh vad han skiner upp när han ser henne! Hon hade också smitit ifrån tentaskrivning. Men visst kan även jag få underbara blickar... som vid nyförälskelse... :-) Och jag vet ju att han tycker om mig och att han även tycker väldigt mycket om henne med. Det visste jag till och med innan vi blev ihop.

Hur enkelt är det att bli "plastförälder"? Jag tror (och hoppas) att mina barn inte tyckt ILLA om någon av de män jag haft relation med. Jag tror inte heller att min lillpojk hade några problem när hans pappa hade en relation. Och det har väl gått i vågor med vad min stora son tyckt om sin "plastmamma" som i de flesta föräldra- och barnroller. Men hur gör man om barnen bara vill att deras föäldrar ska bli ihop igen och alla som motarbetar det är onda monster som de ska bara vara elaka och oaccepterande emot? Kan det bero på vilken roll man tar? Eller hur mycket man "tar tid" av relationen mellan barn och förälder? Eller handlar allt om barnens tro och vilja att få ihop sina föräldrar igen? Kanske har inte föräldrarna varit tydliga nog med att det verkligen är slut. Det kanske inte bara är i orden de säger utan vad de signalera omedvetet. Sånt som nu senaste kursen i plugget handlat om och som boken lag låtat av min chef handlar delvis om. Vad signaleras med ögon, ögonbryn, blick, hur man vänder kroppen, hur muskulaturen runt munnen används osv. Min pojkvän frågade i bilen på väg från affären om han skulle se "så här ut" och drog ner mungiporna så mycket han kunde och plutade med läpparna. "Nä" svarade jag. "Du ler ju med ÖGONEN."
Att dra upp mungiporna som ett leende men med ond blick blir ett hånleende vilket inte är positivt.

Min pojkvän tar ingen plats som förälder, oavsett om jag vill eller inte. Men ibland (särskilt på senaste tiden) har jag blivit positivt överraskad. han försöker inte heller ta någon plats i min släkt. Det är väl både positivt och negativt för mig. På sätt och vis är det skönt för då slipper de bilda sig en uppfattning av honom. Men samtidigt har jag fått en roll i HANS släkt. Jag firar jul, nyår och midsommar med dem, bakar tunnbröd och är hundvakt. Jag har aldrig varit hundvakt åt mina släktingars hundar men arbetskollegor och vänners djur (hundar, katter och hästar). Jag ser min pojkvän som den eviga "ungkarlen" som spelar datorspel, äter pizza och som helst inte dammsuger mer än en gång i kvartalet. Bekvämlighet står högt på prioriteringslistan när det gäller både mat, hushåll, möbler och kläder. Att vattna växter, att ha belysning och/eller få in ljus i lägenheten är inte hans grej...

Jag kan inte låta bli att tänka på torsdagens kvällsträff med hälften av klasskamraterna i detta sammanhang. Tänk vad mycket det pratades om de som INTE var närvarande. Jag bara undrar vad som sägs om mig när JAG inte är där om det finns så mycket synpunkter och åsikter om alla andra. Och hur empatiska är de som snackar om andra som inte är närvarande och inte kan förklara eller försvara sig? Och vad har egentligen betydelse? Är struktur och att ha strikta "regler" och åsikter så fel? Vem äger "problemet" om någon inte har BH? Är det ett problem i samarbetet i skolan? Är personen utan BH mindre värd än en med? Jag kunde inte låta bli att fråga vad de tänke om mig. OJ... det var de nog inte beredda på. Att jag har en ex-svärmor som gör tårtor???? Handlar det verkligen om MIG som person? Eller är det så illa att de inte ens kan säga det direkt till mig? Eller har de verkligen inga åsikter om mig? Jo jag blev kallad för "hundmänniska" också... De kunde väl åtminstone kallat mig för pratkvarn eller nåt mer PERSONLIGT när jag tigger om det... Är jag så svår att bedöma och kategorisera. Jag är glad för att jag kommit ur kategorin "hästtjej" iaf.

Hur viktigt är det egentligen vad andra tycker om en? Jag tycker konstruktiv kritik är otroligt mycket värt iaf om det har med saken att göra. Att det har men personligheten i arbetsgruppen eller hur man är som kollega.

Första dagen på resten av .....

... sex veckor... Idag började jag min 6-veckors LIA-praktik. Det känns som jag kan dra många paraleller med mitt ordinarie jobb här. Så känns det iaf efter första dagen. Sedan fick jag skjuts en bra bit på väg men det gjorde att jag fick stå en kvart och vänta på tåget i Partille :-S Det räcker nog att vi åker kvart i sju nästa gång... HOPPAS jag... Resan hem flöt på bra. Med bara 4-5 minuter mellan tågbytena i Göteborg ska jag inte klaga :-)

Nu hade jag fått ett mail från en av bröllopsgästerna i lördags... Jag diskuterade ett visst ämne med henne i lördags och när jag vaknade i söndags skickade jag ett mail och tipsade om en eventuell lösning på hennes "problem"... Det är kul att hjälpa till när jag kan...

Inte härligt men Hairligt

Fy sjutton vad det blåser idag... Hade jag valt så skulle jag inte viljat gå ut alls idag... Men men... Hade en bokad frissatid på morgonen på salong Hairligt här i Ytterby. En mysig liten salong nere i källarn på en villa/flerfamiljshus. Min frisörska kommer med bra (billiga och enkla) tips om hur jag ska sköta mitt hår och kommer med tips och förslag vilken frisyr som kan passa även om jag kanske har en idé. Jag upplever det som att hon vill att kunden ska gå därifrån nöjd och ska återkomma. Det verkar som salongen är populär av ganska många äldre damer. Priset är okej och bemötandet trevligt och med intressanta diskussioner (som ofta i en frisersalong).

På vägen dit gick jag och pratade med min haltade granne. Hon var på väg till jobbet. Hon har det bra hon som har så nära till sitt jobb och att hon kan gå hem flera gånger om dagen för att rasta hunden... Den hunden är då aldrig ensam några heldagar! Vi pratade lite om grannar... Vi båda hör grannen som brukar hoppa hopprep klockan 20 och "spela piano" vid 21-22. Men annars är det lugnt i huset. Men det som låter mest är nog hantverkarna som renoverar de två tomma lägenheterna som finns på vår våning... Hoppas vi får trevliga grannar sen!

Idag har jag hemtentadag... Känner mig noll motiverad. Det var så mycket roligare att jobba i helgen!! Jag känner mig så mycket mer motivierad till det mesta när jag jobbat än när jag pluggar. Är jag skoltrött? Det var inte längesen som vi fick tillbaka våra förra tentor och det blev IG för mig :-( Det gör ju inte att jag känner mig MER motiverad för NÄSTA tenta :-S ...
Detta ska denna tentan handla om denna gång (max 4 sidor för G och ytterligare 2 sidor om man skriver för VG):
För G: Med egna ord beskriva, värdera och reflektera i essäform sambandet mellan människa, miljö och teknik där människan är en person med funktionsnedsättning och relatera till kurslitteratur och kursinnehåll. Värdera din förmåga som blivande aktiveringspedagog att identifiera förutsättningar för delaktighet och tillgänglighet i miljöer. Reflektera över din egen förmåga att finna lösningar, för delaktighet och tillgänglighet i miljöer.
För VG: Definiera med hjälp av lämplig litteratur begreppen autonomi, delaktighet och tillgänglighet i relation till person med flerfunktionsnedsättning (kognitivt och fysisk). Analysera därefter essän utifrån begreppen ovan i relation till person med flerfukntionsnedsättning.

Jag fick ett mail...

Du pluggar till Aktiveringspedagog? Wow...det tycker jag verkar spännande och att jobba med människor som har en "utvecklingsstörning" är ju något som är viktigt och stor hjälp för dessa människor. Notera att jag inte sa 'dessa stackars människor"...för jag anser att många gånger är deras värld sa mycket vackrare än vår "utvecklingsberikade". Jag tycker inte om ordet "utvecklingsstörd" för vem är egentligen inte utvecklingsstörd på något vis? Kan man inte kalla dessa människor för blomknoppar? De behöver ju lite hjälp för att kunna blomma ut lite och visa sina vackra färger.
Jag har hjälp till att jobba lite med dessa människor och sanningen är att jag har aldrig lärt mig så mycket innan på så kort tid. Jag träffade en kille som sa till mig "Vet du vad jag har gjort? Jag har tvättat en bil. Det var kul. Den blev fin". Några korta meningar men med så mycket positiv anda. Stoltheten att ha tvättat en bil lyste ur hans ögon. Jag kunde se hur glad han var. Och hans enkla konstaterande att den blev fin...var som pricken över "i".

mycket tankar på stånd...

I min klass är det endast sex som har barn. Alla utan jag är gifta.
Även de flesta av de som inte har barn har någon form av relation.
Kanske är det bara EN som inte har en relation.... hm...
Jag vet inte vad jag ska kalla mitt civilstånd... Särbo? Lambo?
Mestadels kallar jag honom för pojkvän.
Att inte få stöttning med varken mina egna eller sonens skolgång är jobbigt.
Ännu en IG-tenta... *suck*
Frågan är om jag kommer lyckas att ta mig igenom utbildningen med GODKÄNT resultat... Jag kan fortfarande, efter över ett år som studerande, inte hänvisa till text på ett korrekt sätt eller analysera min text/ämnet...
Igår "flydde" jag. Kände mig som en turist i min egen stad... De hade marknad vid fästningsholmen. Det var väl ca tio stånd... Köpte en burk honung men mer blev det inte... Mycket var redan slutsålt.

Gick sedan vidare mot Västra gatan... Husen i början på gatan är väldigt gamla och otroligt vackra!!! Sedan gick vi in på flera ställen tex leksaksaffären, Bokia (kollade på lamineringsplast)

och ... meeeeeeeeeeeen!!! VAD HETER DEN!? den där affären på hörnet med en massa glas, husgeråd och sånt!? Hittar fortfarande inte det jag söker men såg annat jag tyckte var fint... Både sånt som kunde passa plånboken och sånt som INTE gjorde det :-)
Gick vidare mot vita fläcken. Syndade och åt på McD. Två personer för 60kr tycker jag är okej :-) Och då blev vi så mätta att vi inte ens orkade med allt... Sen gick vi till Maxi. Letade här efter lamineringsplast men hittade varken det eller USB-minnen... Har de tagit bort allt sånt ur sortimentet eller är det bara jag som inte hittar???

Häromdagen var jag på City Gross för att leta laminatplast, men lamineringsmaskiner hade de men inte plast... Jag till och med frågade en som jobbade där och även hon tyckte det var konstigt...
Idag är min pojkvän och skjuter KM... Jag saknar honom lite... Men jag är så trött och seg så jag får inget gjort ändå... men att bara ligga och mysa är såååå häääärligt!

Kultur...

Det har blivit mycket "finkultur" för min denna veckan: Bio, teater och musikal. Utöver det har det varit träning, FUB-möte och med sonen åka och byta en av de presenter han fick när han fyllde år. Tur att det var just denna veckan som är liiiiiite lugnare än för två veckor sedan. Men jag har fått ändra planerna lite och tacka nej till en möhippa. Jag hade tänkt att åka till Ullared idag men det får bli imorgon.

Kursen som jag går nu handlar om att med teknik göra spel, leksaker och kultur tillgånglig för personer med kognitiva funktionsnedsättningar (utvecklingsstörning). Det kan handla om att koppla en manöverkontakt till elektronik i bostaden för att personen ska kunna bli mer självständig och delaktig. Det kan också handla mycket om att synliggöra det viktiga genom att skala bort det ointressanta men också att förstärka det viktiga. Exempel på detta är att med hjälp av kontraster och att märka ut viktiga saker. Det kan vara att i golvet märka ut vägen dit man vill få folk att gå.

Tillgänglighet

Denna kursen som jag går nu handlar om tillgänglighet och teknik.
Idag när jag vaknade så hittade jag ett program på SVT2 som handlade om tillgängligheten för döva.
Aktualiteter, debatt, samtal och reportage på teckenspråk. 1998 bestämde Stockholms kommunfullmäktige att Sveriges huvudstad skulle bli världens mest tillgängliga huvudstad år 2010. Sedan dess har staden avsatt 100 miljoner kronor årligen, för just detta. Nu 2010, hur är det egentligen med tillgängligheten för döva? Alexia Lefebvre tröttnade på att så lite händer. Tillsammans med flera andra från Stockholms Dövas Förening har hon startat projektet JPTT, jakten på total tillgänglighet.

Det nämdes bland annat om Göteborgs spårvagnar som hade skylt om nästa hållplats vilket var bra. MEN när något oförberätt exempelvis om det är stopp i trafiken så ropas det ut i högtalarna (som inte de döva hör).

Vilka världsdelar eller länder tänker du på när du ser bilderna?

längesen...

.. som jag skrev nu... Dagarna rinner iväg alltför fort. Snart dags för nästa tenta. Jag har haft några dagar av trötthet och smärta i ben och fötter, men jag har burit mycket också då vi håller på att bygga sinnesstimulering i klassrummet... Vi gör tvärt om mot Snoezelen. Vi vill använda naturen som stimulering av sinnerna, inte någon kopia. ALLA 19 sinnena kan stimuleras i naturen!

Snart fyller lillgrabben 10 år och jag har inte ens köpt present än. tur att det både blev CSN och en liten lön denna månaden! Vi har beställt en "kobra-tårta" :-) Egentlien var han helt insnöad på Lego-StarWarstårta först men efter ha diskuterat om hur jobbigt det är att rita varje "plupp" så ville han ha en kobra... Han fick själv pratat med konditorn... Sen har konditorn pratat med mig med...

APK

Idag har jag pratat med en APK:are som jag verkligen har tyckt om. Jag hoppas att vi ses snart, det var alldeles för många år sedan och då sågs vi regelbundet minst en gång i veckan. När jag sprang på fru och barn på Maxi för ett tag sedan så påminde det mig om att jag funderat på att ringa honom hela sommaren efter att jag sett vad han gjort för projektarbete.

Det finns olika sätt att inhämta kunskap och utveckla lärandet. Genom att träffas i en cirkel kan man i grupp tillsammans reflektera över frågor och lära sig av varandra på ett utvecklande och roligt sätt. I Askim har man arbetat i studiecirkelform med temat etik inom funktionshinderområdet.

För anställda inom verksamhetsområde Funktionshinder i GRs medlemskommuner. Här delar vi med oss av kunskap och erfarenheter samt inspireras till nytt tänkande, nya perspektiv och därmed stärker vi våra yrkesroller.

trötta fötter och huvud

Det märks att jag "pluggar" nu... Det känns i mina fötter... De tycker inte om att stå vid hållplatser och vänta... och dessutom bära en väska som väger en del... Hjärnan känns helt urblåst både på morgonen och på eftermiddagen. Och så ska man hem och plugga ännu mer... *suck*

Jag har inte bestämt vad det ska bli för mat... Engagemanget är betydligt lägre i hushållet när jag pluggar än när jag jobbar. Jag som började möblera om och alltihop... Vad är den motivationen nu???

Min son ligger i hängmattan. Jag har tait fram mat till middagen. Han fick välja mellan köttbullar, falukorv eller köttfärslimpa. Han valde köttfärslimpan.

Jag måste skriva loggbok också... jag var sekreterare i skolan idag...

Just nu håller vi på med ett PBL-arbete då vi ska bygga upp en sinnestimulerande miljö. I slutet av denna kursen och eventuellt någon gång i början på nästan ska vi ha "öppethus" och visa upp våra miljöer. De flesta i klassen ville komma ifrån "upplevelseRUM" och var helt inne på att ha naturen som tema. Vi ska få med så många som möjligt av våra NITTON sinnen...

Finns det delfiner i sydamerika????