Kurser på Ågrenska (Lilla Amundön i Askim, västra Göteborg)

Tryck på det understrukna för att se Ågrenskas kursutbud!

Vad är det för skillnad på boendestöd och hemtjänst? Vad gör man på en daglig verksamhet? Och hur är det att bo granne med ett boende?

(Upputtat inlägg)

Nu när jag ska byta jobb inser jag hur lite folk vet om vad jag jobbat med/som. Jag jobbade maj 2012 - september 2014 som boendestödjare. Jag gick hem till vuxna personer med problematik och diagnos inom LSS.

Denna filmen tycker jag beskriver boendestöd betydligt mer än hemtjänst!!!!

Som boendestödjare brukar jag beskriva mitt arbete som att jag är "sparken i häcken". Jag motiverar personer till att göra saker och vara aktiva. De jag arbetat med har ett eget boende och bor inte i något äldreboende eller gruppbostad. De kan ha en lindrig utvecklingsstörning, Asperger eller en förvärvad hjärnskada efter exempelvis trafikolycka eller stroke. De har alltså något i hjärnan som gör att de har svårt att få ihop sin vardag eller hitta motivation. De flesta men inte alla kan läsa och skriva. Stödet kan vara allt från flera gånger per dag till någon gång i månaden. Det är viktigt att vi dokumenterar när det inte blir som planerat så att handläggaren kan se det och fundera på om beslutet ska ändras.
Behovet styr och det är en LSS-handläggare som bedömer VAD personen behöver stöttning med. Exempel på behov:

* strukturera vardagen: vi kan hjälpa till att skriva veckoscheman (vad som ska göras när) eller hitta hjälpmedel som påminner. Vi kan också vid behov ringa och påminna via telefon att gå till jobbet, ta medicin eller komma iväg till läkarbesök.

* måltider: planera måltider, söka recept, förenkla recept, skriva handlarlista och handla ihop, stöttning vid matlagning, prata om mathygien osv.

* Då många inte har så lång uthållighet är det viktigt att pausa ibland. Både där och då men också planera så de inte bokar upp sig för mycket utan får tid för att vila.

* Stötta vid hushållsgöromål: förklara hur man sorterar tvätt eller skriva scheman/beskrivningar, förklara hur man städar, diskar och sköter sin hygien. Påputtning vid behov.

* vardagsekonomi: sitta med när räkningar läggs in så OCR-nummer blir rätt, följa med till banken/servicebutiken som stöd, se till att räkningar vidaresänds till godmän och förvaltare osv. Vi kan också stötta dem med att få ordning och reda i skåp och pärmar.

* stöttning vid kontakter med vård, omsorg, myndighet och företag (sitta med och förklara, förbereda med att skriva upp frågor, skriva anteckningar under samtal osv). Det kan vara exempelvis i kontakt med bostadsbolag, handläggare eller andra insatser så som ledsagare, kontaktperson, habiliteringen/hjälpmedelscentral eller daglig verksamhet. Ibland är man en spindel i nätet som hjälper personen med alla kontakter, även sjukvård, speciellt om den inte har någon godman eller förvaltare.

* samtalsstöd: ventilera sina tankar, känslor mm. Det kan handla om relationer, händelser i veckan, nyheter, kändisar - ja egentligen allt. Ibland kommer det upp svåra frågor som "hur svårt är det att ha barn?" eller missbruksproblem. Då är det bättre att hänvisa till andra professioner eller broschyrer/böcker.

* bryta isolering: boendestödet har regelbundna träffar för brukarna med olika aktiviteter samt ibland utflykter. Vid högtider kan det vara teman som passar så som midsommarmiddag med sill och potatis osv.

Största skillnaden mellan att vara boendestödjare och jobba i Hemtjänsten är att i Hemtjänsten gör personalen sakerna ÅT brukaren/vårdtagaren medan boendestödjaren gör det MED personen eller motiverar personen att göra det själv. Hemtjänst är mer omvårdnad än coaching.Många som har Hemtjänst är pensionärer men det är inte ett måste.
När jag jobbade i Hemtjänsten så var detta några av uppgifterna:
* städning
* tvätt
* fixa frukost, matlagning
* duscha personen
* hjälpa till med påklädning exempelvis stödstrumpor
* byta batteri i hörapparat
* gå och handla åt personen
* se till att personen tog sin medicin
* rycka ut på trygghetslarm, exempelvis vid fallolyckor. Om personen är skadad kan Hemtjänsten ringa efter ambulans och till anhöriga om personen vill det. Om det är mindre skador och personen är inskriven i hemsjukvården kan en sjuksköterska komma och titta.

Så till daglig verksamhet.... Daglig verksamhet finns för de som är inom någon av de tre personkretsarna inom LSS (Lag 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade):
1. personer som har utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd
2. personer med stora begåvningsmässiga funktionsnedsättningar som inte går över efter en hjärnskada i vuxen ålder
3. personer med andra fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande och som finns kvar under lång tid.

Vad kan då en daglig verksamhet innebära?

* demontering
* paketering
* trädgårdsskötsel
* enklare kontorsuppgifter
* jobba i cafeteria
* jobba i secondhandbutik
* skapande verksamhet så som att sy, måla och pyssla
* det finns också "utflyttad verksamhet" då personen inte jobbar på en daglig verksamhet utan i ett företag så som dagligvaruhandel, stall, kennel osv.
* Ibland har personen större funktionsnedsättningar och då anpassas den dagliga verksamheten till vad personen kan. Det kan också vara för att personen ska bryta isolering, miljöombyte eller få en normal veckorytm (som att åka till jobbet på vardagar).

Eftersom en person trodde att jag jobbade på boende så vill jag också förklara vad ett LSS-boende är och vad man gör där.

På ett boende bor några personer som behöver hjälp flera gånger om dagen. Det kan jämföras med ett kollektiv eller en liten bostadsrättsförening där man har gemensamt ansvar för gemensamma rum men samtidigt har sin egna lägenhet. Det kan vara hjälp med alla måltider eller sköta sin hygien. Det kan också vara att man har flera diagnoser som gör att det inte räcker med besök någon gång om dagen. Det kan exempelvis vara problem med andning eller epilepsi.
Som personal ska du låta personen göra det den kan göra själv och hjälpa den med det hen inte kan göra själv. Det kan också finnas mål som att den boende ska lära sig något som att göra sin egna gröt eller ansvarsområde som att städa tvättstugan, återvinningen eller trädgården.
Som personal följer förutbestämda rutiner för att den boende ska känna trygghet och veta vad som förväntas (Kasam).
Det kan innebära också att följa veckorytm men också årsrytm. Det kan vara att fira högtider men också att på vardagar gå upp i tid och få ta det lite lugnare på helgerna.
Som personal kan man ha en viss tillsyn så det blir lämpliga kläder efter väder så den boende inte kommer frysa eller bli för varm.
Som personal på en LSS-bostad får man ibland följa med på de boendes aktiviteter så som till fotvård, ridning, läkarbesök, begravning, bröllop osv. När personalen följer med på sådant här kan det handla om att vara stöd bland annat i kommunikation, men också för att hitta rätt och vara en trygghet.
Arbetet styrs av mål som står i en genomförandeplan och i rutiner. Det kan innebära att personalen får hjälpa till med hushållet, ekonomi, medicin och hygien.
Som personal är det som att lära en ungdom att bli så självständig som möjligt - att lära sig tvätta, städa, laga mat osv efter deras egna förmåga.

För några år sedan så var det diskussioner om att det skulle byggas ett nytt LSS-boende i ett villaområde. Grannarna var oroliga: Skulle värdet på deras hus sjunka? Skulle de våga låta barnen vara ute? Vad skulle de göra om de mötte en av de boende?

Om du har ett hus som ligger granne med en byggnad där det finns personal dygnet runt - minskar värdet på ditt hus då?
Varför skulle de inte låta sina barn vara ute? Har de koll på att de andra grannarna inte är pedofiler eller våldtäcksmän? Vågar de sina barn ändå vara ute? Och med tanke på att jag har jobbat på ett LSS-boende så får jag nog säga att grannarna och deras barn verkligen inte visade respekt! Barnen sparkade boll bland personalens bilar och föräldrar följde sina småbarn att åka boobycar på boendets gallerdurksramper. Men vem går med sina barn och leker hos grannen utan att ens ringa på och fråga om det är okej? Och med tanke på att det är gjort av metall och bobbycarens däck är hårda så lät det som ÅSKA inne i huset. Som tur var blev nog personalen mer ilsk på det är de boende.
Vad gör de om de möter andra grannar? Går bara rakt förbi eller säger hej? Eller kanske stannar och pratar lite? De boende (och personalen) är faktiskt inte aliens!

Skulle jag vilja bo granne med en LSS-bostad då?
JA! Det är ju toppen att veta att det alltid finns personal där! De har nog bättre koll på de boende än vad andra grannar har på sina barn och ungdomar! Ja och inte är det en massa festande på helgerna och om de boende spelar en massa hög musik lär de bli tillsagda av de andra som bor där eller av personalen.

Mycket frustration idag

En dag full av känslor både för mig och min tonårsson. Frustration, besvikelse, framtidsfunderingar, stress, hunger, förväntningar, självinsikt, saknad, sorg, oro osv. Jag har känt att jag inte ska röra maskiner för det har verkligen gått riktigt illa senaste tiden... Och någonstans hade även jag förväntningar av dagen som inte blev av. Men jag kan inte bara skylla på mig själv.

Men jag är glad att bollen är i rullning efter mötet under eftermiddagen. Och jag är stolt över min tonårsson som tog sig igenom detta möte trots att det var så känslosamt!

Ibland är jag så trött på att det måste alltid vara JAG som är den som organiserar, planerar, åker hit och dit och är den som ska lägga all krut på allt... Jag har två söner men ibland känner jag att jag är mer mamma till en annan, en annan som jag får pusha på och påtrycka:
- Hur många veckor ska sophinken vara full?
- Det är NORMALT att borsta tänderna två gånger om dagen!
- Ät grönsaker också!
- Gör din sjukgymnastik!
- Har du bokat tid hos kiropraktorn?
- Sträck på dig!
- Rör på dig!
- Smörj in dina ben så du håller eksemet i skick!
- Om du nu är varm varför har du på dig jacka?
- Om du nu fryser så stäng jackan!
- Dina hårtoppar är kluvna, du behöver klippa dig!
- Vattna dina växter!
- Häll bort vattnet från växternas krukor!
- Gör något åt din ohälsa!
- Släck lamporna i rummen du inte är i!
- Stäng badrumsskåpet efter dig!
- Får jag kasta corn flakes som hade utgångsdatum 2007?
- Finns det mat för imorgon?
- Vet du att du har minst fyra vaniljglasspaket varav minst två är öppna?
- Varför köper du bröd när du har frysen full?

Någonstans finns fortfarande mina drömmar... Vissa drömmar har jag haft många år. Vissa drömmar delar jag med min son. Bland annat att bo i hus... Men jag ser det inte som realistiskt att tro att det kommer ske närmsta tiden...

ICF - användbart för alla!

ICF, Gunnar Kyléns begåvningsnivåer och helhetssyn är något som jag tycker varit användbart i bedömning av vad personer kan och inte kan. Den sista praktikplatsen som jag var på under min utbildning använde sig otroligt mycket av ICF!! Det finns även en "kortversion" av ICF...

ICF och ICF-CY kan användas som kliniskt verktyg vid bedömning av behov, vid arbetsbedömningar, rehabilitering och habilitering. De kan också användas som socialpolitiskt verktyg vid planering av social trygghet och ersättningssystem. Man kan också registrera en persons hälsa eller hälsorelaterade tillstånd genom att välja koder som exempelvis anger omfattningen eller graden av funktionstillstånd eller funktionshinder. Man kan även ange i vilken utsträckning en omgivningsfaktor är underlättande eller hindrande.

Beskrivningar enligt ICF [2] av funktionstillstånd och funktionshinder sker utan koppling till specifikt sjukdomstillstånd, varför ICF kan användas utan att man tagit ställning till om sjukdom föreligger eller ej. Den skall dock ses i ett hälsosammanhang i vid bemärkelse. En viktig skillnad mot den tidigare ICIDH [1] är också att ICF använder neutrala termer. Detta innebär att det blir möjligt att beskriva inte bara brister och negativa avvikelser utan även normaltillstånd liksom tillgångar och resurser. Genom att omgivnings- och personfaktorer ingår i systemet kan både deras negativa och deras positiva påverkan på funktion, aktivitet och delaktighet tydliggöras mer specifikt.

Trippelvaccin -> autism = osant??

TV4-klipp

Det är tolv år sedan den brittiske läkaren och forskaren Andrew Wakefield fick sin forskning publicerad i den ansedda tidningen the Lancet. Det gällde att barn som ges trippelvaccin, mot mässling, påssjuka och röda hund, lättare får autism. Tolv barn påstods ha fått det som biverkning av vaccinet.

Föräldrar över hela västvärlden reagerade. I Sverige minskade antalet vaccinerade barn från 97 till 88 procent.

på en studie kunde Wakefield se en korrelation mellan trippelvaccination och autism20,21. Studien visade att tidigare friska barn hade utvecklat autism efter att ha blivit vaccinerade. Inom några dagar efter vaccinationen insjuknade enligt studien åtta av tolv barn i autism, från att ha varit helt friska. Krav på att trippelvaccinationer skulle upphöra kom snabbt.

Den mycket prestigefyllda medicintidskriften The Lancet har efter åratal av uppblossande bråk bestämt sig för att ta avstånd från artikeln. Publiceringen av forskningsrönen 1998 skapade inte bara en våldsam debatt bland forskare, utan också ett starkt motstånd mot barnvaccinationer i allmänhet och mot trippelvaccineringen i synnerhet.
I korthet gick resultaten ut på att det fanns ett samband mellan trippelvaccinet (mot mässlingen, påssjuka och röda hund) och autism. Dessutom slog artikeln också fast att ett samband med mag-tarmsjukdomen Chrons sjukdom inte kunde uteslutas.

Förra året förlorade Wakefield sin läkarlegitimation i Storbritannien på grund av studien. Den brittiska socialstyrelsen, GMC, kom fram till att han "grovt åsidosatt" sin yrkesetik. Wakefield beskrivs av GMC som "oärlig" och "oansvarig". Men GMC:s beslut grundade sig inte på att rapporten skulle varit oriktig eller vilseledande utan handlade framför allt om huruvida Wakefield varit rådgivare åt advokater som representerat personer som hävdar att de skadats av vaccinering.
Wakefield är nu är verksam i USA.
I en intervju med CNN förnekar Wakefield att han förfalskat sin forskning och hävdar att sanningen finns i den bok han själv skrivit om skandalen.
— Boken är inte en lögn, studien är inte en lögn.

Wakefield själv sade till BBC att han fortfarande står fast vid sina rön.


Min son Mark föddes 1956. Det var uppenbart från födseln att det var något allvarligt fel på det här spädbarnet, trots att hans utseende var fullständigt normalt. Jag hade tagit min doktorsexamen i experimentell psykologi tre år tidigare och hade aldrig stött på ordet ”autism”. Vår barnläkare med 35 års erfarenhet hade heller aldrig hört talas om autism. Autism var ytterst sällsynt då – nu är det ytterst vanligt förekommande.

Några så kallade experter kommer att säga till er att ökningen bara speglar ökad medvetenhet om autism. Det är rent nonsens. Vilken barnläkare, lärare eller skolledare som helst med 20 års eller längre erfarenhet kan bekräfta vad studierna visar: ökningen av autism är reell, och antalet fall är stort och växer.

Kort efter det att min lärobok om autism publicerades 1964, började andra föräldrar höra av sig. Många föräldrar berättade att deras barn var normala tills de fick ett trippelvaccin –
difteri-kikhosta-stelkramp. 1965 började jag systematiskt samla uppgifter om symptomen på autism och möjliga orsaker. För 33 år sedan, 1967, började jag att särskilt fråga föräldrarna om barnets reaktion på vaccineringen mot difteri-kikhosta-stelkramp. Många svarade att hälsoförsämringen var påtaglig.

Under de allra senaste åren har Autism Research Institute översköljts av en våg av vädjanden om hjälp från föräldrar världen över – varhelst WHO:s riktlinjer om vacciner följs. Majoriteten av de här föräldrarna säger att deras barn var normala tills de fick MPR-vaccinet – ett annat trippelvaccin.

Låt mig slå hål på flera myter som sprids av dem som förnekar kopplingen autism-vacciner.

1. Man hävdar att vacciner är ofarliga, men läkare indoktrineras till att misstro påståenden om skadeverkningar, och de utbildas inte i att känna igen negativa reaktioner, och det krävs inte att de rapporterar sådana. Mellan 90 % och 99 % av de olyckliga incidenterna som rapporteras till läkare rapporteras aldrig vidare av de här läkarna till det oerhört slappa, statliga incidentregistret Vaccine Adverse Event Reporting System – VAERS.

2. Man säger att den misstänkta kopplingen mellan MPR-vaccinering och autism har vederlagts av en studie utförd av Brent Taylor och hans kollegor i London, publicerad i fjol i The Lancet. Taylors studie har allvarliga brister på många sätt. Det har påpekats i ett antal insändare i The Lancet samt många ytterligare brev om saken som har publicerats på Internet. Studien utsattes för kraftig attack vid ett möte nyligen i British Statistical Society. Jag har forskat på heltid under hela mitt yrkesliv, i nästan 50 år, och jag bad med respekt dr Taylor om en kopia av hans data, så att jag skulle kunna göra en ny analys. Han förvägrade mig det här normala tillmötesgåendet akademiker emellan, och jag har därefter skrivit en anmodan till The Lancets redaktör att en oberoende kommitté ska ombedas granska dr Taylors statistiska metoder. Jag anmodade The Lancet att dra tillbaka hans uppsats, ifall han åter vägrade.

3. Man säger att autism har en stor genetisk komponent, och därför måste vacciner spela ytterst liten roll, om ens någon, i att orsaka autism. Min bok Infantile Autism, publicerad 1964, var det första systematiska försöket att tydligt visa på beläggen för att genetiska
faktorer kan bidra till att orsaka autism, så jag är sannerligen inte emot den tanken.
Gener kan dock långt ifrån svara för den enorma ökningen av fallen av autism. Den är mellan 250 % och 500 % i olika områden. Jag kan tillägga att vi nyss har granskat samtliga senare tids genetiska studier inför nästa utgåva av Autism Research Review International för vilken jag är redaktör. Resultaten är uppseendeväckande oöverensstämmande. Den bästa gissningen är att åtminstone 20 olika gener kan ha att göra med orsaken till autism, och att ingen skulle spela någon betydande roll. Genterapi ligger årtionden in i framtiden och kan kanske aldrig bli verklighet.

4. Man hävdar att autism inträffar naturligt vid cirka 18 månaders ålder då MPR-vaccinet brukar ges. Därför är sambandet en ren slump och inte orsaksmässig. Men att autism uppkommer vid 18 månader är en utveckling som skett på senare tid. Autism med början vid 18 månader steg mycket kraftigt i mitten av 1980-talet då MPR-vaccinet fick en bred användning. En slump? Knappast! (Se diagram nedan.)

Autism är inte den enda allvarliga kroniska sjukdom som har fått epidemiska proportioner samtidigt som antalet (mycket lönsamma) vacciner snabbt har ökat. Nu får barn 33 vacciner innan de börjar skolan – en enorm ökning. Vaccinerna innehåller inte bara levande virus, men även mycket stora mängder ytterst giftiga ämnen som kvicksilver, aluminium och formaldehyd. Kan det här vara orsaken till vågen av autism, ADHD, astma, ledgångsreumatism, Crohns sjukdom, lupus och andra kroniska sjukdomar?

Autism är en medfödd åkomma men visar sig ofta inte förrän barnet är lite äldre. Om man nu inte är en uppmärksam förälder och börjar fundera över varför man fått ett sådant snällt barn som helst vill sova och som inte påkallar uppmärksamhet ens när det är hungrigt. Man kan också märka en viss lindrig slapphet i muskulaturen och en sen motorisk utveckling. Det skiljer sig lite från fall till fall och är inte lätt att upptäcka.

Givetvis finns det alltid i fall med autism genetiska faktorer men mor och farföräldrar och föräldrar har ju genom åren utsatts för miljöpåverkan. De som vill hävda att vaccinet direkt skulle ge autism hänvisar till att vissa stammar och folkgrupper aldrig uppvisar symtom på autism. Men det är ju också grupper som utsätts för minimal miljöpåverkan. Amishfolket är en sådan grupp. De vaccinerar inte sina barn men trots att de lever i USA utsätts de för mindre miljöpåverkan då de lever i slutna samhällen på gammeldags sätt utan maskiner och gifter.

Men detta gäller endast vaccin utan tiomersal.

Lancet rapporterna visar inte helt fel eftersom tiomersal ingår i de utländska barnvaccinerna. Tidigare också i de svenska men det är numera förbjudet. Från Indien rapporteras av fyra indiska småflickor avlidit strax efter vaccination mot mässling. Tiomersal ger skador och den enda uppgift den egentligen har är som konserveringsmedel. Det för att man ska kunna lagra större mängder längre tid och inte behöva göra sig av med vaccin som blivit för gammalt. Vi ser nu hur fallen av sömnsjuka drabbat ett stort antal barn efter svinfluensavaccinet som innehöll tiomersal. Från det nya svininfluensavaccinet är det borttaget. Det visar på att myndigheterna gett ett visst erkännande att tiomersal ger oönskade bieffekter. Här i Sverige förekom dödsfall i samband med vaccineringen och små barn drabbades av kramper, en del unga människor av förlamningar. Men avstå inte från trippelvaccinet. Det ger ett livsviktigt skydd. Inte heller det nya influensavaccinet innehåller tiomersal och riskgrupperna borde därför låta vaccinera sig.

Treserva

Den webbaserade utbildningen lanserades i Karlstad kommun och blev snabbt populär bland medarbetarna på kommunen som tyckte att utbildningen höll en bra balans mellan illustrerade scenarion och simuleringar i systemet.
- Efter att 400 av våra anställda gått igenom kurserna kände vi att kurserna höll så pass bra att vi vill ge övriga kommuner möjlighet att ta del av utbildningen, säger Alf Nilsson IT-samordnare på Karlstad kommun.
Ett flertal kommuner var redan när projekt började intresserade av utbildningen och hittills har ett flertal kommuner nappat på erbjudandet bland annat Gävle, Härjedalen och Gotland. Genom att samarbeta kring samma utbildningslösning får kommunerna möjlighet att diskutera erfarenheter och förbättra uppläget ytterligare, även priset kan pressas då man samsas om samma utbildning.

Med hjälp av surfplattor och smartphones kan det bli möjligt för hemtjänsten att ha viktig information om omsorgstagarna lättillgänglig var de än befinner sig. Just nu testar 30 undersköterskor inom hemtjänsten i Tuve hemtjänstområde en app kopplad till Treserva (som är Göteborgs Stads system för social dokumentation) som innebär att undersköterskorna kan läsa genomförandeplaner och direkt skriva in daganteckningar, som är noteringar om när något avviker, istället för med papper och penna..

Det dagliga arbetet i Treserva fungerar utan koppling till MS Office om man använder Documenta (allmänna dokument) med undantag för de som ska ta ut rapporter och användarna på familjerätten som måste ha MS Office då vi levererar officiella blanketter i Word tillsammans med Treserva.
Slutsats: Treserva fungerar inte med OpenOffice

Exempel på dokumentationsmallar

Att skriva genomförandeplan i Treserva...

ICF i Treserva

Avvikelsehantering i avvikelsemodulen i Treserva

Treserva användarförenings hemsida

Orsak till autism..?

Januari 2011 lyssnade jag på ett föredrag där föredragshållaren påstod att anledningen till autism är en skada på främre delen av hjärnan.

Men jag har för mig att jag har läst att det ligger i någon kromosom... hm... Själv så funderar jag på om Asperger nedärvs rececivt och kan ligga dolt i flera generationer och komemr inte fram förrän båda föräldrarna är anlagsbärare och att just deras gen nedärvs. Eller är det ett dominant anlag som räcker att ena föräldern nedärver till barnet?

Olika vetenskapliga studier visar entydigt att ASS har biologiska grundorsaker. Sannolikt leder dessa genetiska faktorer, i samband med utlösande miljöfaktorer, till avvikelser i centrala nervsystemet, vilket i sin tur leder till olika kognitiva problem som minskad social medvetenhet och handlingsplanering och ett ökat fokus på detaljer. Forskarna tror idag att det finns mellan 20 och 50 olika riskgener för autism, där det kanske räcker med ett visst antal gener för att man ska bli sjuk.
- Det finns också andra områden inom genomet som man misstänker har samband med autism, bland annat på kromosom 2, 7 och 16, liksom det sannolikt även finns specifika pathways av betydelse för autism, säger Sven Bölte.
- Vi vet egentligen inte om det handlar om en sjukdom eller i stället om en extrem personlighet. Det kan vara gener som många av oss bär på, men där man blir autist om man kommer över en viss gräns.
Forskning har gjorts på så kallade copy number variants (CNV), ett segment i DNA som motsvarar mellan 10 000 och fem miljoner baspar, så kallade SNPs. Resultaten visar att en skada på de gener som ligger inom vissa områden kan ha betydelse för synaptisk utveckling och neuronal konnektivitet, det vill säga för kommunikationen mellan nervceller. Man vet idag att cirka 20 procent av alla autister har en skada eller ett bortfall inom en CNV.

I Sverige föds årligen cirka 100 barn med autism, varav de flesta är pojkar.

Fem år av genetisk forskning har lett till ett genombrott som forskarna hoppas kommer att leda till bättre behandlingsmetoder mot autism. Ett internationellt konsortium, Autism Genome Project (AGP), där kanadensiska forskare har spelat en ledande roll, har upptäckt en del i hjärnan som innehåller gener som är involverade i autism. Upptäckten har lett till ett tillskott på 26,7 miljoner Kanadadollar inför den andra forskningsfasen.
Genom att använda denna den hittills största genförteckningen kunde forskarna visa ett tidigare oidentifierat område med bland annat kromosom 11 och neurexin 1, en medlem i en genfamilj, som tros vara viktig i kontakten och kommunikationen mellan neuroner. Dessa gener kan ha ett nära samband med de bakomliggande orsakerna till autistiska sjukdomar.

Att de för Aspergers syndromet betydelsefulla generna finns i den korta armen av kromosom nummer tre bekräftas av undersökningen. Däremot kan ingen ännu säga exakt vilken gen det handlar om.
– Resultatet får ligga till grund för andra forskare som tittar mera noggrant på saken.
I autismforskningen har man använt sig av ett släktträd bestående av 20 familjer härstammande från Mellersta Finland.
– Vi utgick i från att vi skulle finna gemensamma genetiska faktorer som kunde orsaka sjukdomen men hittade inga sådana i släktträdet. Varje familj hade helt egna genetiska mutationer eller variationer som förorsakar autism.

De bakomliggande genetiska mekanismerna tros vara komplexa då man ej har kunnat se typiska nedärvningsmönster för sjukdomar till följd av monogena defekter. Vidare talar resultat från flera familje- och tvillingstudier emot möjligheten att en enda gendefekt ligger till grund för utveckling av autism då upprepningsrisken är betydligt lägre än förväntad för nedärvning av en enda gendefekt (Pickles et al 1995). Många studier talar därmed för att multipla gener i interaktion med varandra förmodligen styr den genetiska komplexiteten som ligger till grund för autismspektrumstörningar(Risch et al 1999). Den starka genetiska effekten som har påvisats genom ffa tvillingstudier har lett forskargrupper till att gå vidare med s k kopplings- och associationsstudier för att identifiera riskgener. Flera intressanta fynd baseras på kandidatgenstudier men hittills har dessa varit svåra att upprepa (Cook et al 1997; Wassink et al 2001; Wassink et al 2002; Robinson et al 2001; Jamain et al 2002). Flera ”genome wide” kopplingsstudier med analyser av kromosomregioner har föreslagit att områden på flera olika kromosomer som kan innehålla en eller fler gener av betydelse för uppkomst av autism och autismspektrumstörningar, men de faktiska generna har ej ännu identifierats (se review Muhle and Rapin 2004). Familjestudier visar att i familjer med en individ med ett autismspektrumtillstånd så är upprepningsrisken mellan 2 % och 8 %. Detta är många gånger högre än populationsrisken och indikerar att autism kan ansamlas i vissa familjer (Chakrabarti och Fombonne 2001, Chudley et al 1998, Gillberg och Coleman 2000). Flera studier har också visat problem inom kommunikation, sociala egenskaper och stereotypa beteenden hos nära släktingar till individer med autism. I en brittisk studie visar Bolton et al att 20 % av första gradens släktingar till individer med autism också har en autismspektrumstörning eller uppvisar mildare sociala och kognitiva problem (Bolton et al. 1994). Ensamma ger dessa fynd ingen förklaring för uppkomst av autism.

Starkare bevis för genetiska orsaker som grund till autism kommer från tvilling studier.Identiska tvillingar (eller monozygota tvillingar) kommer från samma befruktade ägg och är därmed genetiskt identiska. Icke identiska tvillingar (eller dizygota tvillingar) utvecklas från två olika befruktade ägg och är därmed, i genetiska termer, lika lika som syskon och delar hälften av generna. I tvillingstudier jämför forskare monozygota och dizygota tvillingar där minst en har en funktionsnedsättning, t ex ett autismspektrumtillstånd, och kan därmed påvisa hur stor andel beror på ärftliga faktorer. Den första tvillingstudien om autism publicerades av Rimland 1964. I sin studie rapporterade Rimland 11 monozygota tvillingpar konkordanta för autism. Han noterade också att graden av autism inte var alltid lika allvarlig inom samma tvillingpar och väckte därmed frågan om modifierande faktorer.
Senare tvillingstudier visar att konkordansen hos monozygotiska tvillingar är mycket högre än hos dizygotiska tvillingar (Folstein och Rutter 1977). Dessa fynd har verifierats i flera studier (Steffenburg et al 1989, Bailey et al 1995) och man är idag överens att den ärftliga komponenten, heritabiliteten, är så hög som 90 %. Även om detta är extremt högt så är det inte 100 %, dvs någonting utöver gener har också betydelse. Det är tydligt att orsaken till autism är multifaktoriell. Forskare är överens att i de flesta fall mer än en gen inblandad och kanske så många som 10-15.

Om genetiska faktorer var helt och hållet avgörande för uppkomst av autism skulle heritabiliteten vara 100 % och inte 90 % som upprepade tvilling studier har visat. Detta innebär att miljöfaktorer inte helt och hållet kan förkastas i deras betydelse för uppkomst av autism.
Rapporter från Storbritannien om möjliga associationer mellan mässling vaccin och autism (Wakefield 1999) har orsakat stor oro bland föräldrar och har lett till att vaccina-tioner har minskat trots flera rapporter som starkt talar emot denna koppling (Fombonne och Chakrabarti 2001, Kastner och Gellin 2000, Taylor et al 1999). Flera andra miljöfaktorer som påverkar uppkomsten av autism, t ex pre- eller perinatala virusinfektioner som Rubella, hemofilus influensa och CMV, har beskrivits. Likaså har kvicksilver i konserveringsmedel i vaccinationer föreslagits (Verstraeten et al 2003).
Intrauterin exponering av läkemedel (t ex Valproat mot epilepsi) samt perinatala komplikationer är två andra miljöfaktorer som man visat har kopplingar till autism, men ingen enskild faktor har kunnat bekräftas i kontrollerade studier (Wing och Potter 2002).

Uppskattningsvis har ca 10 % av individer med autismspektrumtillstånd en påvisbar
kromosomavvikelse (Gillberg och Wahlström 1984, Ritvo et al 1990, Fombonne et al 1997, Konstantareas och Homatidis 1999, Wassink et al 2001b) se listning nedan. Dessa
innefattar till synes balanserade och obalanserade translokationer, inversioner, ring
kromosomer, mikrodeletioner, mikroduplikationer och markör kromosomer. Utöver dessa
finns det exempel av monogena sjukdomar där autism kan finnas som symtom. Några
exempel på kända kromosomavvikelser/syndrom associerade med autism diskuteras
nedan.
Syndrom där en subgrupp av patienter som möter kriterier för autism har
beskrivits:
Angelman syndrom
CATCH 22
Charge asssociation
15q11-q13 duplikation syndrom
Cornelia de Lange syndrom
Down syndrom
Dystrofia Myotonika
Fragil X syndrom
Neurofibromatosis 1
Noonan syndrom
Retts syndrom
Rubenstein –Taybi syndrom
Smith-Magenis syndrom
Sotos syndrom
Tuberös skleros
Turner syndrom
Williams syndrom

Whole genome wide scans har kunnat identifiera intressanta områden inom genomet men
studierna har varit svåra att upprepa. Svårigheterna tros bero på:
1. Heterogeniteten inom och mellan studerade populationer
2. Hypotesen att flera gener måste samverka för att autism ska uppstå och effekten av
varje enskild gen är liten.
3. Än så länge okända s k epigenetiska effekter.

Autism är, då det inte är förknippat med ett känt syndrom, oftast inte direkt nedärvt utan flera gener är troligtvis inblandade och det existerar interaktioner mellan generna samt även mellan gener och oidentifierade miljörisk faktorer. Mellan 5 och 10 % av individer med autism har en kromosomförändring eller enmutation i en gen som underliggande orsak.

I familjer med två eller fler affekterade barn ökar upprepningsrisken till ca 35 %. Det finns även könsskillnader. Manliga syskon till individer med autism har en 7 % risk för autism och ytterligare 7 % risk för en mildare autism spektrum störning. Kvinnliga syskon till individer med autism löper 1 % risk för autism.
Om man sammanställer alla publicerade vetenskapliga studier med patienter som möter kriterier för autismspektrumtillstånd så har kromosomala förändringar eller genmutationer kunnat visas i samtliga kromosomer (Lauritsen et al 1999, Gillberg och Coleman 2000). Det är därmed osannolikt att man kommer att kunna hitta en kromosom som bär genen som är ansvarig för autism. Detta är mycket likt situationen vid andra komplexa sjukdomar som t ex obesitas. Avsaknad av upprepade fynd i flera studier indikerar existensen av multipla gener som är viktiga för uppkomsten av autism och forskare tror idag att kanske fler än 15 gener är av betydelse.

Men det sägs också att personer kan få autistiska drag av Tiomersal....
En nyligen utförd studie avslöjar att små mängder av tiomersal i vacciner har ett samband med patologiska förändringar av hjärnan som återfinns i autistiska tillstånd (ASD, autistic spektrum disorder). Studien som gjordes av forskarna Paul King, David Geier och Mark Geier från Maryland i USA, publicerades i tidskriften Toxicology & Environmental Toxicology [1] i juli 2009. Genom att vaccinera nervceller med mycket små mängder tiomersal (en kemisk förening som innehåller 49 procent kvicksilver) och andra metallsammansättningar (aluminiumsulfat, blyacetat, metylkvicksilverhydroxid och kvicksilverklorid), i den mängd ett spädbarn eller ett barn skulle få i sig via ett vaccin, fann man att tiomersal var överlägset det giftigaste ämnet.
Bland cellskadorna fanns mitokondrisk skada, minskad oxidant-reduktion, celldegenerering och celldöd. Cellskadorna liknade dem som återfinns i cellstudier på autistiska barn. Ett urintest utfördes på personer med autism. Kvicksilverförgiftning hade ett nära samband med det autistiska tillståndets allvarlighetsgrad.

Senare hittade jag en blogg som det skrev om att somaliska mödrar i Sverige får högre procent barn med autism än "helsvenska" mödrar och funderingar runt D-vitaminets betydelse.

Det är ju sen gammalt att somaliska föräldrar i sverige oftare än andra får barn med autism. Prevalensen i Stockholm brukar anges till 0,2 % för autism, men för barn med somaliska föräldrar är prevalensen tre gånger högre. Weird, varför? För att testa en möjlig förklaring har Fernell et al (2010) gjort en liten studie, rolig men med vissa brister:
En bra grej med mörk hud är att man inte får hudcancer. En dålig grej är att det blir svårare att göra D-vitamin. Det där sista märks inte värst mycket, man får rätt lätt det solljus som krävs ändå, givet att man exponerar lite hud så det finns nåt att jobba med. Fernells hypotes är att det är just detta som de somaliska mammorna inte gör: deras D-vitaminbrist blir så grav att de stackars ungarna får skador under graviditeten.

Kalas, kalas, kalas och kalas... massor av kalas i april!!!

Jag är lite besviken på mig själv för att jag inte kommit iväg till gymmet sedan 22/3! Men jag har visserligen tränat lite hemma... Lite magträning innan jag gått upp och lite planka. Ja och sen har jag ju cyklat till och från jobbet. Och jag hittar mina utmaningar med att orka cykla i uppförsbackarna också. ;-)

Det känns som helgerna är för få... eller för korta... 28/3 kalas, under påsken målat bikupor och i lördags var det TVÅ kalas! Först 12:00 och nästa 16:00! Idag har jag varit helt slut! Sov middag efter lunchen! Min särbo väckte mig tjugo i fyra... Egentligen hade jag planerat att träffa en kollega men efter att jag vurpade med cykeln i fredags så tyckte jag att varken bowling eller promenad ute i skogen var så lockande och hon fick också annat att göra... Så jag passade på att viiiila!

Och på lördag 18/4 är det dags för nästa "kalas"... Det ska vara i mina uppväxttrakter! :-) Något jag verkligen ser fram emot! Och helgen därefter är det kalas hos min mammas kusin... och helgen därefter är det kalas hos min lillebror! Ja ni fattar nog... EN HIMLA MASSA KALAS!!!

14-16 april är det Leva & Fungeramässan. Jag hade funderingar på att gå men jag vet inte om jag prioriterar det just nu... Jag måste få tid att ta det lugnt också... och jag prioritera nog bikunskap högre än mässan nu även om den brukar vara verkligen inspirerande!!!

Jag har köpt en bok... Boken heter “Min gammelmorfar Lundstedt o hans familj”, skriven av P J Behrn och handlar om min morfars släkt. Frans Oskar Lundstedt var min morfars morfar och levde 1852-1936. Mamma och pappa står omnämnda (i släktträdet) men det står mer om Jan Scherman, Sissela Kyle, Cat Stevens/Yusuf Islam och mammas kusiner tvillingarna Barbro Sörman och Ulla Lesslie. Ulla och Barbros mamma (mammas faster) har jag ett svagt minne av. Jag intervjuade henne om något världskrig för ett skolarbete! Hon hade varit med om både första och andra världskriget... Boken kom på tal även på kalaset igår eftermiddag. Jag tror att minst en kommer beställa boken...

Näääääe! Dags för sängen... Har idag "installerat" en egen lampa till min pojkvän. Jag fick ändå ta ner den från vardagsrummet där jag håller på att måla om... GOD NATT alla mina vänner och även ni jag inte känner!

ADHD- att följa virvelvindens rörelse och känna rastlösheten

ADHD - hjälp hur gör man?
Lotta Abrahamssons fick diagnoserna ADHD och Aspergers syndrom som vuxen. Nu har hon skrivit en bok: Tänk om!




Artisterna Håkan Hermlin (Nordman) och Jacob Gordin pratar om ADHD...

förstå någon med ADD och du kan bli mer förstående

1. De har en hjärna som går på högvarv.
2. De lyssnar men allt går inte in.
3. De har svårt att klara hela uppgiften.
4. De blir lätt oroliga då de är känsliga för vad som händer omkring dem.
5. De kan inte koncentrera sig när de är känslomässiga.
6. De koncentrerar sig FÖR intensivt
7. De har svårt att stoppa en uppgift när de är inne i den.
8. De kan inte styra sina känslor. Känslorna flyger vilt och kan inte bemästras.
9. De har verbala utbrott. De kommer impulsivt säga vad de tycker.
10. De har social ångest och är ofta obekväma i sociala situationer. De är rädda att de kommer att säga något dumt eller reagera olämpligt.
11. De är djupt intuitiva. Det är ett inspirerande drag som skapar kreativa genier: Uppfinnare, konstnärer, musiker och författare.
12. De tycker annorlunda eftersom deras abstrakta tankar ser lösningar på problem.
13. De är otåliga och rastlösa. En person med ADD behöver ständig rörelse. Det är faktiskt en lugnande aktivitet för dem.
14. De är fysiskt känsliga. Prinsessan på ärten, hon hade säkert ADD.
15. De är oorganiserade. Högar är deras favoritmetod för att organisera.
16. De tänker bättre när de är i rörelse. När de pratar i telefon eller har en konversation vill de gärna röra på sig.
17. De undviker att fatta beslut eller slutföra uppgifter i tid. Inte för att de är lata eller oansvariga, utan för att deras hjärna är fulla av andra alternativ.
18. De kan inte komma ihåg enkla uppgifter men å andra sidan kommer de ihåg kommentarer, citat, och telefonnummer de hört under dagen. Synliga saker är lättare att komma ihåg. Det är därför de har femton fönster öppna på skrivbordet.
19. De har många uppgifter på gång samtidigt.
20. De är passionerade i det de gör.

tecken...

Klicka på länkarna (understrukna) för att komma till hemsidorna!

Nyhetstecken Svt:s nyheter med teckenspråk

Perspektiv, tvprogram (svt) hette förut Tolkliv med personer som tecknar.

Anders.se är ett tvprogram (svt) balnd annat om bemötande av döva.

Pi tvprogram för barn (svt) med sketcher

Teckentorget (svt) är tänkt vara en mötesplats, där man kan se videor, kolla vad som är aktuellt nu och vad som händer framöver. Du kan bidra genom att tipsa oss om vad som är på gång. Du kan också skicka oss dina videoklipp.

Sagoträdet tvprogram för barn med tecken.

Byss är ett livstilsprogram som riktar sig till döva ungdomar. Programmet sänder i höst sin tredje säsong och kommer vara ballare, mer utmanande och mer ifrågasättande.

Teckenspråkswebben (UR) lär dig grunden i teckenspråk... Gå av vid någon av stationerna och upptäck hur olika ord och meningar tecknas på teckenspråk. På varje station möts du av en känd person som visar dig tecknet för till exempel melon, t-shirt, kärlek, näsa eller kusin. Kändisar som Kattis Ahlström, Ernst Billgren, Wanja Lundby-Wedin, Papa Dee, Therese Alshammar och Mattias Klum hjälper till att visa över 500 tecken. När du känner dig redo kan du testa dina nya kunskaper i de olika teststationerna. Vill du lära dig mer kan du resa vidare på infolinjen, där du dels kan lära dig handalfabetet och enkla fraser, dels läsa mer om olika länders teckenspråk (teckenspråket är inte internationellt) och hitta information om olika utbildningar med mer. Efter avslutad resa bör du ha kännedom om de vanligaste orden, siffror och enklare meningar inom teckenspråket.

Teckenhatten med inspiration och tips, föreläsningar, teckenböcker, film, dataspel mm

Institutionen för lingvistik (Stockholms Universitet) med sitt teckenspråkslexicon 2010

teckenspråkskurs alltså med "riktigt" teckespråk och med flera ämnen som samhällskunskap, historia, studeiteknik, psykologi, medicinsk grundkurs osv.

Teckenförlaget med böcker och temaark med tecken.
10 teman kostar 185 kr (inkl.37 kr moms) 22 kr i frakt, 5 kr fraktmoms, Kostnad 212 kr, 15 teman kostar 260 kr (inkl.52 kr moms) 22 kr i frakt, 5 kr fraktmoms, Kostnad 287 kr osv.

Specialpedagogiska Skolmyndigheten i Örebro producerar läromedel för döva och hörselskadade barn, ungdomar och vuxna.

Elib bokhandel med både lån och köp av e-böcker, MP3böcker och e-ljudböcker

Barnens Bibliotek har barnböcker med tecken

Ilka med pedagogiska sysselsättningar, främst för barn.

Specialpedagogiskt Resurscentrum (Gislaved)

Teckenkommunikation på Regionhabiliteringen Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Västra Götalandsregionen (Sahlgrenskas Universitetssjukhus)

Hörselboken

Ellas Förlag har memory, barnböcker osv med tecken, musik, tidsträning...

Nätverket för Hörselskadade har tips om hörseltekniska hjälpmedel

Specialpedagogiska skolmyndigheten

Specialpedagogiska skolmyndigheten har tagit över all verksamhet som tidigare fanns inom Specialpedagogiska institutet, Specialskolemyndigheten och Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd, Sisus.

- Denna nya organisation ger ökade möjligheter att använda gemensam kompetens mer effektivt, säger Greger Bååth, generaldirektör för Specialpedagogiska skolmyndigheten. När vi nu samlar all verksamhet i en myndighet blir det också tydligare för dem som behöver specialpedagogiskt stöd.

Det övergripande uppdraget är att alla ska ges möjlighet att nå målen för sin utbildning. Alla insatser syftar till att barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning ska få en utveckling och utbildning som präglas av likvärdighet, delaktighet och tillgänglighet.

Råd och stöd
Specialpedagogiska skolmyndighetens uppgift är att ge specialpedagogiskt stöd till personal inom det offentliga skolväsendet och friskolor som står under statlig tillsyn. I det ingår bland annat att ordna kompetensutveckling, sprida information till skolhuvudmän och föräldrar samt bedriva specialpedagogisk utvecklingsverksamhet.

Myndigheten ska också främja och informera om tillgång till anpassade läromedel för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning.

Asperger syndrom

Under semestern 2012 fick min son diagnosen... Min son har Asperger syndrom. Ingen nyhet för jag har "vetat" det sen 2010... Han har dessutom minnesproblematik... Och DET är betydligt jobbigare än Aspergerproblematiken, åtminstone i skolarbetet... Fram till hösten 2011 har han klarat att gå i en vanlig klass i en vanlig skola... Sedan hösten 2011 har det blivit svårare. Skolan ställer högre krav på eget arbete och planering samtidigt som det är mindre struktur och stöd. Svåraste ämnet är svenska då det ställs mer och högre krav på att skriva fria texter. Min son kan svara på konkreta frågor men har helt klart svårt för öppna frågor och uppsatsskrivning. Det blir svårare och svårare ju högre klasser han går i... Mer eget arbete och mer och mer att skapa sin egna struktur.

Omega 3 till barn

Barn med ADHD söker också ofta mat som är full av kolhydrater, raffinerade kolhydrater som godis, kakor, kex, pasta och bröd. Många försöker att självmedicinera med kolhydrater eftersom kolhydrater påverkar serotoninet i hjärnan. Låg nivå serotonin orsakar irritation, oro och depression. Ett sätt att tillfälligt lindra dessa symptom och få upp nivån av serotonin är att äta mat som innehåller mycket kolhydrater. (Omega 3 hjälper mot depressioner) Det har också visat sig att barn med ADHD bara frisläpper ca hälften av de hormoner som ska kontrollera ett jämt blodsocker, för att blodsockret då inte ska sjunka för lågt placerar sig kroppen i stress för att öka mängden adrenalin. Vi ser det som överaktivitet. Att barn med ADHD självmedicinerar på kolhydrater skapar därför bara nya problem."

Ål, sill, lax, strömming och makrill.
Rena hälsokuren.
Fulla av rätt sort Omega 3. (EPA & DHA)

Omega 3 ökar fettförbränningen.
Omega 3 gör din hud smidigare och mindre rynkig.
Omega 3 håller ditt hjärta friskt.
Omega 3 hjälper mot reumatisk värk.
Omega 3 ökar din intelligens.
Omega 3 ökar din koncentration.
Omega 3 mildrar symptomen vid ADHD.
Omega 3 höjer ditt goda kolesterol.

Omega 3... behöver jag fortsätta?

Autism och kosten?

På SVT Debatt diskuterades igår frågan om en mjölk- och glutenfri kost kan hjälpa barn med autism. Sigrid Katzler är ordförande i föreningen BAN! (Behandla Autism Nu) som arbetar för att vidga synen på orsaker till autism och behandlingsmetoder för autism.
Jag är jätteglad att SVT lyfter upp den här frågan, säger Sigrid. Däremot vänder jag mig mot att det flera gånger påstods att det inte finns någon forskning som stödjer hypotesen att dietförändringar kan hjälpa de här barnen. Den mest omfattande studien som jag känner till på det här området publicerades för ca ett år sedan. 72 barn följdes under två års tid, och resultatet visar tydliga förbättringar hos de barn som följde dieten jämfört med kontrollgruppen.

Kan autism förvärras av mjölk och gluten?
Diet som utesluter mjölk och/eller gluten har visat sig ge en tydlig symtomlindring hos barn med autism. Neurozyms peptidanalys kan därför vara användbar vid autism och ADHD, men också vid andra psykiska besvär och vid misstanke på proteinintolerans, särskilt i kombination med magtarmsymtom. Många autister reagerar särskilt kraftig på dessa ämnen och autistiska barn kan uppleva stark bättring vid sträng diet. Detta kan visa sej i at dom blir mer sociala och mer intresserade i att kommunisera.
Det handlar alltså inte att BOTA autism eller annan neuropsykiatrisk funktionsnedsättning utan att minska symtomen!


Klicka här för att läsa om tips på kost. Vad som kan vara positivt respektive negativt när det gäller kost. De säger att kasein (finns i mjölk, ost, yougurt, grädde, vassle osv), gluten (särskilt i vete, havre är bättre), Soja, glutamat och aspartam ska undvikas.

Många har funderingar runt autism. Bland annat denna blogg som funderar både på mjölk, gluten och kvicksilver (i vaccin). Men även FLUOR hängs ut som en bov i dramat: Flour är ett nervgift! Visste du det? Flour användes av nazisterna i koncentrationslägren för att dämpa och göra fångarna sävligare...

Men är det någon nyhet??? Redan 2008 skrevs det om det... En teori om kost och autism är att en del barn med autism kan ha en genetisk avvikelse som gör att de inte korrekt bryter ner proteiner i tarmen. Detta skulle då leda till restprodukter transporteras via blodet till hjärnan och där orsakar störningar. Restprodukter efter gluten och kasein kanske då skulle påverka hjärnan särskilt negativt. I så fall ska man kunna få en lindring av symptomen genom att utesluta mat med gluten och kasein. Gluten finns i många mjölsorter medan kasein finns i mjölk.Enskilda föräldrar kan uppleva att de sett en förbättring av dessa förändringar.

I denna artikel från 2007 skrivs det också om gluten och kasein som bovar. Men det står också om att barn med autism lider brist på sekretin. Detta hormon har betydelse för matsmältningen. Det kan också ha andra effekter som att påverka hjärnans funktion.

Men på flera platser hittar jag även information om jästsvampar i tarmen kommer ut i tarmen på personer som har autism. I tarmen har vi även jästsvampar (tex candidasvampar) som är helt naturliga men om tarmfloran är ur balans, så kan dessa föröka sig och sprida sig, både genom tarmens slemhinna (vid läckande tarm) och upp till magsäcken och lokalt i tarmen. Candida kan vara upphov till sjukdomar som IBS, allergiska reaktioner, kronsikt trötthetssyndrom, humörsvängningar (eftersom svampen lever på socker), fibromyalgi, yrsel, autism, schizofreni, reumatism och MS med flera.

En onormal ökning av peptider i urinen (hyper-peptiduria) beror troligen på genetiska, epigenetiska (miljömässiga) eller toxiska effekter på nyckelenzymer vid nedbrytningen av peptider. Bioaktiva peptider (t ex opioida peptider) ökar i urinen hos patienter med schizofreni, depression, autism och ADHD. Det är viktigt att betona att dessa åkommor beror på intolerans mot proteiner och inte på allergi, och orsakas av ackumulation av små proteinfragment eller peptider. Det återstår mycket arbete inom detta område, både klinisk forskning, metodutveckling och förbättringar av mätning av peptider i urin. Av särskilt intresse är peptider som har ursprung i vete (gluten) och mjölk (kasein), men också peptider kopplade till återupptag av serotonin är av stort intresse, eftersom dessa peptider är kopplade till ett impulsivt uppträdande, vilket ju ofta är ett av symtomen vid ADHD. Peptiden IAG inkluderas också eftersom denna peptid är kopplad till läckande tarm (intestinal permeabilitet) och hittas ofta i samband med autism. IAG som betyder Indolyl-3-acryloylglycine är en markör i urinen som förknippas med autism (eller: autism spectrum disorders).

Min son hade en period vid 1,5-års åldern då hans mage inte fungerade men blev lugnare när mjölken togs bort. Kan känslighet för mjölk och/eller gluten kopplas ihop till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i huvudtaget?

Kost har en stor betydelse för hälsan. Det påstår MÅNGA!
Kost mot Alzheimers
Undvik: Över-/undervikt, metionin, mejeriprodukter med hög fetthalt (innehåller mättat fett), rött kött, kött från inre organ, smör.
ÄT MER: A-, D- och B12-vitamin, betakaroten, nötter, fet fisk, kyckling, frukt, bär och grönsaker, salladsdressing. Motionera! Koffein?
Minska ADHD-problematik
Undvik: sura drycker, färgämnen (azo-färger), koffein, socker, choklad, vete, snabba kolhydrater och alkohol.
ÄT MER: Fet fisk (Omega 3)! Zink? Järn?
Bli av med inflammationer
Undvik: kaffe, gluten, rött kött, omega 6.
ÄT MER: grönt te, fiskolja, gurkmeja, ingefära, betakaroten, aloe vera.
Stoppa förkylningar
Undvik: stress, avsvällande nässpray, alkohol, opiater och opioder.
ÄT MER: ägg, varm/kall dryck, kamomill, C-vitamin, zink, helig basilika, vitlök, fläderbär, honung, grönt te, frukt, bär och grönskaer. Nässköljning.
Mot tjocktarmscancer
Undvik: ??
ÄT MER: fet fisk/Omega 3, B6 och riboflavin, fibrer och mycket frukt och grönsaker, grönt te, gurkmeja. Mjölk?
Motverka prostatacancer
Undvik: mejeriprodukter, kött och fett från landlevande djur (innehåller mer mättat fett) och särskilt rött kött, kost med högt GI.
ÄT MER: grönt te, rött te (rooibos), zink, E- och D-vitamin, selen, pektin från frukt, fiksolja, broccoli och blomkål, granatäpple, ingefära, gurkmeja, linfrö, lykopen (i tomater), brysselkål och soja.
Undvika stressmage
Unvik: stora portioner, oregelbundna mattider, stillasittande och brist på motion, antibiotika, alkohol.
ÄT MER: syrade grönsaker, små portioner oftare, nyttiga bakterier och probiotika, psylliumfrön (grodbladsfrön), linfrö, katrinplommon, kiwi, gurkmeja, kamomill och ingefära. Yoga och qi-gong!
Förbättra den kognitiva förmågan
Undvik: bly,
MER: blåbär, omega 3/fet fisk/fiskolja, ägg, soja, kyckling, sockerbeta. MOTION!
Rätt kost för hjärnan
Undvik: mättat fett och transfetter, energidrycker, mycket fett.
Mer av: Motion och gingko-biloba, fetfisk eller kosttillskott med fiskolja, olivolja, nötter och frön, protein/ägg, ost, lever och njure, solrosfrön, jordnötter och lever (kolin), C- och B-vitamin, grönt och svart te, choklad, frukt och grönsaker(bananer, avokado, rädisor, äpple, broccoli), bär (blåbär, jordgubbar), kamomill, passionsblomma och gurkmeja, selen, kalcium, natrium, mangan, zink, magnesium, järn och kalium.

Föreläsning: Sexuell hälsa, kognitiva funktionsnedsättningar och bemötande den 25 september 2014

Sexuell hälsa, kognitiva funktionsnedsättningar och bemötande den 25 september 2014

Plats och tid: Ågrenska Akademin den 25 september kl 13.30-17.00

Pris: 550:- exkl. moms. I priset ingår smörgås och kaffe.

Varmt välkommen till en eftermiddag med föreläsning, praktiska exempel och diskussion kring att arbeta med sexuell hälsa och rättigheter hos vuxna med kognitiva funktionsnedsättningar. ”Sexualitet är en integrerad del av varje människas personlighet. Den är ett grundbehov och en aspekt av att vara mänsklig, som inte kan skiljas från andra livsaspekter” står det i Världshälsoorganisationens (WHO) definition av sexualitet.

Innehåll:
Sexualitet och sexuell hälsa är delar av livet som väcker många frågor och kräver ett respektfullt närmande.
- Hur kan vi arbeta professionellt med sexuell hälsa?
- Vad blir viktigt att tänka på när det kommer till sexualitet och kognitiva funktionsnedsättningar?
- Vilka normer råder och hur kan vi skapa en mer inkluderande omgivning?

Målgrupp:
Personal inom dagligverksamhet, boende, personlig assistans, habilitering och föräldrar med flera.

Föreläsare:
Åsa Nilsson, hälsopedagog med inriktning sexuell hälsa, arbetar på Pedagogiskt Centrum vid GR Utbildning. Åsa har erfarenhet av att arbeta med sex- och samlevnadsundervisning inom skola och boenden för personer med olika funktionsnedsättningar.

Bra beskrivning...

"Obs! Jag har Aspergers (kommunikations- och tolkningssvårigheter), säger jag något dumt så menar jag det inte, och har med all säkerhet inte ens fattat att jag sagt något olämpligt, PM:a gärna vid missförstånd!"

"Jag fick reda på att jag har Aspergers Syndrom, en högfungerande form av autism, för ett halvår sedan. Det gör att jag ibland är väldigt rak på sak, och förstår inte alltid om jag säger saker som gör folk upprörda. jag kan även ha en "ton" som verkar vara otrevlig eller dömande. Jag har absolut ingen avsikt alls att såra eller öppet kritisera folk, och om jag gör någon arg eller ledsen så är det inte med flit, och jag lovar att jag inte ens fattat själv att jag gjort något dumt. Om jag råkar säga något olämpligt, kontakta gärna mig och var rak och ärlig, så ska jag förklara mig själv och naturligtvis be om ursäkt! Jag kan ta kritik, och jag svarar på alla frågor oavsett vad det är."

Detta tycker jag är bra beskrivning på hur en person med Asperger oftast uppfattas...
Detta är väl lite liknande:

"vi måste tänka oss för, hur, vi uttrycker oss eller hur vi ska vara, i olika situationer, men också vad som eventullt finns dolt i det budskap som vi är motttagare av. Detta går inte med automatik för oss. Detta tar mycket kraft och energi, vilket gör att vi ofta blir väldigt lätt trötta...
... Vi uttrycker oss ofta mera rakt på sak. Vi kan därför upplevas ohyfsade, ilskna missnöjda eller ouppfostrade, utan att det är vår avsikt." "Det syns inte på mig att jag har AS. Men den som är riktig lyhörd och uppmärksam kan nog märka att jag inte når riktigt ända fram, när det gäller att umgås och kommunicera i vissa sammanhang.
Man kan nog säga att jag har AS på det lindriga och osynliga sättet, Vilket inte alltid är det lättaste sättet, eftersom kraven och förväntningarna på mig, utgår från vad som gäller för de flesta andra i vårt samhälle, där NT normen gäller.
Att vara verbalt slagkraftig är inte alltid en tillgång, om man blir bedömd och betraktad utifrån. För egen del så ger det mig möjligheter att påverka, bevaka och se till att jag får det som jag vill ha det (på mitt vis). Jag är en jävel på att "mullvada".

... Miljön och samnahanget som jag förväntas vara en del av, har därför en avgörande betydelse för vad jag orkar, hur jag fungerar och hur jag mår.
... Till min hjälp har jag min hund, han är ett socialt hjälpmedel. Han bygger upp ett kontaktnät och sociala möten i min vardag, ger struktur på min dag och ett perfekt sällskap som ger motion, livskraft, sammanhang och livskvalitet .
...I dag sätter jag mig själv först. Mår jag bra så orkar och klarar jag mer och då ökar viljan att utvecklas. Om andra tycker att mina beslut och val är underliga och konstiga, så får det numera stå för dem.
... För min del har det en stor betydelse att det är mitt eget val och beslut, Ibland går det åt skogen i alla fall, men då har det åtminstone varit mitt eget beslut och val att pröva eller göra en förändring. Ett sådant nederlag är lättare att hantera än ett misslyckande som är påtvingat.
... Mitt behov av ensamhet är mycket stort, en nödvändighet... ... jag känner mig aldrig ensam. Jag behöver min ensamhetstid för bearbeta och återhämta mig."
"Vissa i släkten tror kanske att jag överdriver och övertolkar, men faktum är att jag kan mycket om Asperger vid det här laget och jag kan definitivt min pappa efter 35 år! Så jag vågar lägga ihop 1 + 1 utan att vara psykolog, och stå för det! Jag har sedan länge tyckt att pappa har haft många av dragen, men det är dags att inse att han kvalificerar under benämningen aspergare. Här är varför:
1) Social kompetens: Det här med ögonkontakt och turtagning, är annorlunda. Han har ofta förberett vad han vill säga, många roliga historier och anekdoter. När han inte har mer att säga, tystnar han. Och han blir fort trött av att prata, och måste få gå undan en stund och vila.
2) Han har haft väldigt få vänner, förutom sina kollegor och släktingar. Han har en barndomsvän som han säger är hans bäste vän, men de hörs inte särskilt ofta.
3) Han har lätt för matte och logik, vilket är väldigt vanligt bland aspergare. Hela han är driven av logik - inga känsloargument eller känslostormar här inte!
4) ... Alla utgifter fick skrivas upp när man var liten. Gud nåde den som slarvade bort ett kvitto! Då kunde han bli tokig för att ha inte fick ihop hushållsbudgeteringen! ... Men vilka regler och rutiner han byggde upp för sig själv kring detta! Allt skulle göras på söndagen, i en viss ordning. T o m alla papperskorgar skulle han tömma, även om de nästan var helt tomma.... (Struktur, regler och rutiner är viktiga för många aspergare.)
5) Ett exempel på rutiner är att han länge hade sin egen nattningsrutin...
6) Han fungerar inte när det är oordning, men detta är lite paradoxalt för mig, eftersom M och maken båda har jättesvårt för att städa (men mår bättre när det är städat)...
7) Han föredrar att allt är och görs på hans eget sätt.
8) Som liten sprang han mest runt för sig själv, var lillgammal och kallades lille professorn - precis som M!
9) Ibland kan han ha svårt att sitta still med händerna..."

Kan autism botas?

Vissa former av autism, orsakade av genförändringar, kan behandlas. Ungefär 20 procent får i dag veta att de har genförändringar, men den andelen ökar hela tiden. Nästa år är det sannolikt 25 procent, tror Christopher Gillberg, som är professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Göteborgs universitet. Han och andra autismforskare har nyligen skrivit om detta i tidskriften Nature medicine och på fredag presenterar forskaren Thomas Bourgeron de nya rönen vid Gillbergcentrum i Göteborg.

Genförändringarna leder till att olika proteiner i hjärnan inte fungerar som de ska. Förenklat kan man säga att proteinernas felfunktion stör nervcellerna i hjärnan, hindrar signalerna i hjärnan från att gå fram ordentligt. Att reparera en genförändring är svårt. Därför inriktar sig forskarna på att hitta medel som rättar till det genförändringen ställer med, som proteinernas felfunktion.

Studier på möss har visat att autismsymtomen kan försvinna både hos unga och vuxna om den felaktiga proteinfunktionen behandlas. Forskarna har sett samma effekt hos människor. Christopher Gillberg själv kunde först knappt tro att det var sant.
– Att få se vuxna med autism, bli totalt förändrade i normaliserad riktning, med sina egna ögon! Det är helt unikt. Vi har inte vågat tänka det tidigare, men nu törs vi tro att vi kan bota vissa former av autism.

Boktips

Handbok för tankspridda : Tips, tricks och vittnesmål
Få det gjort! : svart bälte i vardagseffektivitet
Den översvämmade hjärnan : en bok om arbetsminne, IQ och den stigande informationsfloden
101 sätt att trimma hjärnan

Glöm inte minnet : du minns mera än du tror
Hjärnpiller : en resa i universums mest fantastiska organ
Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?
Livet är inte så tokigt om man beaktar alternativet

Tvångssyndrom : Orsaker och behandling i beteendeterapeutiskt perspektiv
Konstruktivt tänkande : "det förflutna kan analyseras, framtiden måste utformas"
Följ ditt hjärta : sju nycklar till självförverkligande

Det är bra att fråga... : om aspergers syndrom och högfunktionerande autism
Hästpojken : en fars kamp för att hjälpa sin son
Handbok för psykon : leva med ADHD och bipolär sjukdom
Prins Annorlunda
Mr Tourette och jag

Grabben i kuvösen bredvid
Ett CP-bra liv
Etiketter ska man sätta på julklappar : inte på människor

Spökflickan
Rävungen
Burpojken
Skymningsbarn
Vackra barn
Bara barnet
Andras Ungar
Den mekaniska katten
Solrosskogen
Tigerungen

Social fobi : att känna sig granskad och bortgjord
Befriad från ångest : så övervinner du oro och panikkänslor och tar makten över ditt liv
Känn ingen oro!
Det finns hopp!
Vunnet och försvunnet : om rytmen i livet
Angelägenheter : finn ditt autentiska jag

Ett annat liv : att våga vara medmänniska i kris och sorg
Gråta har sin tid : tankar om sorg
När sorgen värker
En liten bok om sorg & saknad

Landa mjukt! : lär dig hantera vardagens stress och se framåt med mental träning
Vägar till välmående : ta dig ur stress, nedstämdhet och depression
Konsten att hantera stress och möta förändringar
Hantera stress : öka ditt lugn och prestera mer
Hantera din stress : med kognitiv beteendeterapi
Väcka lust : att hantera stress
En stressig dag
Tid av kaos : om utbrändhet och vägen tillbaka
Effektiv stresshantering : på en timme
Vad vore livet utan stress? : om nödvändig och onödig stress och dess konsekvenser
Lär dig hantera stress
Sluta Stressa : En Bok Om Att Bryta Mönster Och Skaffa Nya Vanor
Slow : lev livet långsamt
Yttre tryck och inre vila
Smart och lat : stressdoktorns bästa råd till alla tokstressade
Körskola för livet

Att ta sig upp när man är nere : hjälp till självhjälp vid depressioner
Var är fjärilarna?
Ensamma hjärtan och hemlösa hundar
Drunkna inte i dina känslor : en överlevnadsbok för sensitivt begåvade
När det hettar till
Healingkoden : sex minuter för att läka orsaken till dina problem med hälsa
Är du lycklig nu? : 10 sätt att leva ett lyckligt liv
Gör en sak annorlunda : Tio enkla sätt att förändra ditt liv
Lycka : så blir du glad
Själförsvar : lycka och att lyckas

Det biologiska ledarskapet
Salutogent ledarskap : för hälsosam framgång
Skapa din framtid! - En handbok inom ledarskap och personlig utveckling
Egonaut: Ledarskap och kaos
Lycka på jobbet : en handbok i konsten att finna mening i arbetet
Kränkta människor samarbetar inte

Du leder
Självkänsla nu! : din personliga coach visar hur
Mera självkänsla!
Mia Törnbloms samlade tankar om självkänsla
Så dumt!
En härlig bok
Att växa genom möten
Att välja glädje : en bok om att få ett bättre liv

Det du önskar kan du få : ett experiment med tankens kraft
Snubbla på lyckan : varför din hjärna sätter krokben för dig
Lyckligare : den största belöningen i ditt liv

Konsten att vara snäll
Medmänniskor
Vägar till visdom

Bli stressfri : motion mot stress
30 minuters Yoga : för bättre balans och styrka i livet
5-minuters meditation : konsten att varva ned
Bli en vinnare med kognitiv coaching
Hälsa som yrke: alla trendyrken inom kost och träning : personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsulent -och mycket mer
Klara, färdiga, gå

Medicinsk Motbok : för myndigare medborgare
hälsobranschen - kvacksalveri och mördande reklam
Forskare klargör myter om maten
Kosttillskott för idrott
Huskurer
Ät lätt och rätt

Ät vad du är : handbok för nutidsmänniskan
Ät dig frisk - En steg-för-steg guide
Ät rätt, lev längre : en uppslagsbok
Ät bättre : råd och recept för runda barn
Bra mat för alla : mat vid diabetes och hjärtsjukdom
Matrevolutionen : ät dig frisk med riktig mat
Allt om Omega 3 : vitaminet från havet : hur du kan skydda hjärtat, lederna och huden, stimulera hjärnan och öka fettförbränningen

Ät dig ner i vikt : praktisk viktminskning för feta män och runda kvinnor
Sockerbomben : bli fri från ditt sockerberoende
LCHF for the next generation : vad de borde lärt dig i skolan om mat
Baka med LCHF : klassiska bakverk till fika och fest utan socker och gluten
Nytt liv med riktig mat : frisk med LCHF