TV4-klipp
Det är tolv år sedan den brittiske läkaren och forskaren Andrew Wakefield fick sin forskning publicerad i den ansedda tidningen the Lancet. Det gällde att barn som ges trippelvaccin, mot mässling, påssjuka och röda hund, lättare får autism. Tolv barn påstods ha fått det som biverkning av vaccinet.
Föräldrar över hela västvärlden reagerade. I Sverige minskade antalet vaccinerade barn från 97 till 88 procent.
på en studie kunde Wakefield se en korrelation mellan trippelvaccination och autism20,21. Studien visade att tidigare friska barn hade utvecklat autism efter att ha blivit vaccinerade. Inom några dagar efter vaccinationen insjuknade enligt studien åtta av tolv barn i autism, från att ha varit helt friska. Krav på att trippelvaccinationer skulle upphöra kom snabbt.
Den mycket prestigefyllda medicintidskriften The Lancet har efter åratal av uppblossande bråk bestämt sig för att ta avstånd från artikeln. Publiceringen av forskningsrönen 1998 skapade inte bara en våldsam debatt bland forskare, utan också ett starkt motstånd mot barnvaccinationer i allmänhet och mot trippelvaccineringen i synnerhet.
I korthet gick resultaten ut på att det fanns ett samband mellan trippelvaccinet (mot mässlingen, påssjuka och röda hund) och autism. Dessutom slog artikeln också fast att ett samband med mag-tarmsjukdomen Chrons sjukdom inte kunde uteslutas.
Förra året förlorade Wakefield sin läkarlegitimation i Storbritannien på grund av studien. Den brittiska socialstyrelsen, GMC, kom fram till att han "grovt åsidosatt" sin yrkesetik. Wakefield beskrivs av GMC som "oärlig" och "oansvarig". Men GMC:s beslut grundade sig inte på att rapporten skulle varit oriktig eller vilseledande utan handlade framför allt om huruvida Wakefield varit rådgivare åt advokater som representerat personer som hävdar att de skadats av vaccinering.
Wakefield är nu är verksam i USA.
I en intervju med CNN förnekar Wakefield att han förfalskat sin forskning och hävdar att sanningen finns i den bok han själv skrivit om skandalen.
— Boken är inte en lögn, studien är inte en lögn.
Wakefield själv sade till BBC att han fortfarande står fast vid sina rön.
Min son Mark föddes 1956. Det var uppenbart från födseln att det var något allvarligt fel på det här spädbarnet, trots att hans utseende var fullständigt normalt. Jag hade tagit min doktorsexamen i experimentell psykologi tre år tidigare och hade aldrig stött på ordet ”autism”. Vår barnläkare med 35 års erfarenhet hade heller aldrig hört talas om autism. Autism var ytterst sällsynt då – nu är det ytterst vanligt förekommande.
Några så kallade experter kommer att säga till er att ökningen bara speglar ökad medvetenhet om autism. Det är rent nonsens. Vilken barnläkare, lärare eller skolledare som helst med 20 års eller längre erfarenhet kan bekräfta vad studierna visar: ökningen av autism är reell, och antalet fall är stort och växer.
Kort efter det att min lärobok om autism publicerades 1964, började andra föräldrar höra av sig. Många föräldrar berättade att deras barn var normala tills de fick ett trippelvaccin –
difteri-kikhosta-stelkramp. 1965 började jag systematiskt samla uppgifter om symptomen på autism och möjliga orsaker. För 33 år sedan, 1967, började jag att särskilt fråga föräldrarna om barnets reaktion på vaccineringen mot difteri-kikhosta-stelkramp. Många svarade att hälsoförsämringen var påtaglig.
Under de allra senaste åren har Autism Research Institute översköljts av en våg av vädjanden om hjälp från föräldrar världen över – varhelst WHO:s riktlinjer om vacciner följs. Majoriteten av de här föräldrarna säger att deras barn var normala tills de fick MPR-vaccinet – ett annat trippelvaccin.
Låt mig slå hål på flera myter som sprids av dem som förnekar kopplingen autism-vacciner.
1. Man hävdar att vacciner är ofarliga, men läkare indoktrineras till att misstro påståenden om skadeverkningar, och de utbildas inte i att känna igen negativa reaktioner, och det krävs inte att de rapporterar sådana. Mellan 90 % och 99 % av de olyckliga incidenterna som rapporteras till läkare rapporteras aldrig vidare av de här läkarna till det oerhört slappa, statliga incidentregistret Vaccine Adverse Event Reporting System – VAERS.
2. Man säger att den misstänkta kopplingen mellan MPR-vaccinering och autism har vederlagts av en studie utförd av Brent Taylor och hans kollegor i London, publicerad i fjol i The Lancet. Taylors studie har allvarliga brister på många sätt. Det har påpekats i ett antal insändare i The Lancet samt många ytterligare brev om saken som har publicerats på Internet. Studien utsattes för kraftig attack vid ett möte nyligen i British Statistical Society. Jag har forskat på heltid under hela mitt yrkesliv, i nästan 50 år, och jag bad med respekt dr Taylor om en kopia av hans data, så att jag skulle kunna göra en ny analys. Han förvägrade mig det här normala tillmötesgåendet akademiker emellan, och jag har därefter skrivit en anmodan till The Lancets redaktör att en oberoende kommitté ska ombedas granska dr Taylors statistiska metoder. Jag anmodade The Lancet att dra tillbaka hans uppsats, ifall han åter vägrade.
3. Man säger att autism har en stor genetisk komponent, och därför måste vacciner spela ytterst liten roll, om ens någon, i att orsaka autism. Min bok Infantile Autism, publicerad 1964, var det första systematiska försöket att tydligt visa på beläggen för att genetiska
faktorer kan bidra till att orsaka autism, så jag är sannerligen inte emot den tanken.
Gener kan dock långt ifrån svara för den enorma ökningen av fallen av autism. Den är mellan 250 % och 500 % i olika områden. Jag kan tillägga att vi nyss har granskat samtliga senare tids genetiska studier inför nästa utgåva av Autism Research Review International för vilken jag är redaktör. Resultaten är uppseendeväckande oöverensstämmande. Den bästa gissningen är att åtminstone 20 olika gener kan ha att göra med orsaken till autism, och att ingen skulle spela någon betydande roll. Genterapi ligger årtionden in i framtiden och kan kanske aldrig bli verklighet.
4. Man hävdar att autism inträffar naturligt vid cirka 18 månaders ålder då MPR-vaccinet brukar ges. Därför är sambandet en ren slump och inte orsaksmässig. Men att autism uppkommer vid 18 månader är en utveckling som skett på senare tid. Autism med början vid 18 månader steg mycket kraftigt i mitten av 1980-talet då MPR-vaccinet fick en bred användning. En slump? Knappast! (Se diagram nedan.)
Autism är inte den enda allvarliga kroniska sjukdom som har fått epidemiska proportioner samtidigt som antalet (mycket lönsamma) vacciner snabbt har ökat. Nu får barn 33 vacciner innan de börjar skolan – en enorm ökning. Vaccinerna innehåller inte bara levande virus, men även mycket stora mängder ytterst giftiga ämnen som kvicksilver, aluminium och formaldehyd. Kan det här vara orsaken till vågen av autism, ADHD, astma, ledgångsreumatism, Crohns sjukdom, lupus och andra kroniska sjukdomar?
Autism är en medfödd åkomma men visar sig ofta inte förrän barnet är lite äldre. Om man nu inte är en uppmärksam förälder och börjar fundera över varför man fått ett sådant snällt barn som helst vill sova och som inte påkallar uppmärksamhet ens när det är hungrigt. Man kan också märka en viss lindrig slapphet i muskulaturen och en sen motorisk utveckling. Det skiljer sig lite från fall till fall och är inte lätt att upptäcka.
Givetvis finns det alltid i fall med autism genetiska faktorer men mor och farföräldrar och föräldrar har ju genom åren utsatts för miljöpåverkan. De som vill hävda att vaccinet direkt skulle ge autism hänvisar till att vissa stammar och folkgrupper aldrig uppvisar symtom på autism. Men det är ju också grupper som utsätts för minimal miljöpåverkan. Amishfolket är en sådan grupp. De vaccinerar inte sina barn men trots att de lever i USA utsätts de för mindre miljöpåverkan då de lever i slutna samhällen på gammeldags sätt utan maskiner och gifter.
Men detta gäller endast vaccin utan tiomersal.
Lancet rapporterna visar inte helt fel eftersom tiomersal ingår i de utländska barnvaccinerna. Tidigare också i de svenska men det är numera förbjudet. Från Indien rapporteras av fyra indiska småflickor avlidit strax efter vaccination mot mässling. Tiomersal ger skador och den enda uppgift den egentligen har är som konserveringsmedel. Det för att man ska kunna lagra större mängder längre tid och inte behöva göra sig av med vaccin som blivit för gammalt. Vi ser nu hur fallen av sömnsjuka drabbat ett stort antal barn efter svinfluensavaccinet som innehöll tiomersal. Från det nya svininfluensavaccinet är det borttaget. Det visar på att myndigheterna gett ett visst erkännande att tiomersal ger oönskade bieffekter. Här i Sverige förekom dödsfall i samband med vaccineringen och små barn drabbades av kramper, en del unga människor av förlamningar. Men avstå inte från trippelvaccinet. Det ger ett livsviktigt skydd. Inte heller det nya influensavaccinet innehåller tiomersal och riskgrupperna borde därför låta vaccinera sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar