söndag 10 april 2016

Nyheter och forskning

Hur mycket tror du på forskning? Vad kan man forska om egentligen? Kan man genom forskning komma fram till vad känslor beror på? Är det inlärt eller medfött? Vad ska vi med kärlek till? Vad ÄR kärlek? Hur blir man om man isoleras och lever helt utan kärlek. Vad är viktigast när det gäller forskaretiken - att få svar eller att göra dt på ett humant sätt?


Vad säger forskninge om vår hjärna och vad spelar det för roll? Är hjärnan en maskin?
Hur vi ser på vår hjärna har enorm betydelse för samhället, våra lagar och vår självbild. Om hjärnan är en maskin styrd av gener, har då en våldtäktsman något personligt ansvar för sina handlingar, eller är han målstyrd? Ska ha straffas eller inte? Hur vi uppfattar att hans hjärna fungerar har en enorm betydelse för hur vi betraktar hans handlingar och de konsekvenser som bör följa.

Och hur ser vi som människan?
En av de klassiska grundbultarna i nationalekonomin är nämligen att människan i grunden är en egoistisk varelse som strävar efter sin egen lycka i första hand. Och när denne varelse, den rationella homo economicus, fritt får tillgodose sina egna behov spiller det goda över till samhället. Men om då människan inte är allt igenom egoistisk och inte handlar rationellt för att maximera sina egna vinster? Då har den vetenskapliga disciplinen nationalekonomi fel om människans grundläggande egenskaper. Och mycket talar för det. människor gärna är altruistiska - i alla fall en viss tid. Lusten att dela med sig sinar nämligen efter ett tag om inte friåkarna tillrättavisas eller straffas. För egoistiska friåkare finns det alltid. De som korrumperar, inte betalar skatt, eller stjäl. Ernst Fehr har också funderat över vad det är som får människor att bli egoister. Efter krig och naturkatastrofer sätts solidariteten på svåra prov. I samhällen där man tror att allt färre bidrar till det allmännas bästa - desto mer ovillig blir man själv att bidra, och riskera livet.

Olika smärttillstånd, depressioner och allmän uppgivenhet blir allt vanligare i vårt land. Att sakna en religiös eller politisk grund leder till ohälsa. Existentiell ohälsa. I förlängningen det göra att vi mår sämre psykiskt såväl som fysiskt. Grunder för existentiell hälsa är att man känner mening, hopp och samhörighet kombinerat med att man har någon övergripande tolkning av tillvaron. Den kan vara till exempel andlig, religiös eller politisk.

Men vad är hälsa och hur lever vi egentligen?
Att röra på sig har i alla tider varit nära sammankopplat med en god hälsa. Vi har blivit matade med vikten av motion sedan vi var små barn. Inte heller då vi bli äldre finns någon anledning att välja sofflocket framför promenaden. Och fort ska det gå. En hastighet över en meter per sekund skulle peka på en längre förväntad överlevnad än genomsnittet. För att förvänta sig en ovanligt lång överlevnad behövde man komma upp i 1,2 meter per sekund. För att detta ska kunna användas i sjukvården behövs endast en sträcka på fyra meter och ett stoppur.

Mer än två timmar framför datorn eller tv:n varje dag ökar risken dramatiskt att drabbas av hjärtinfarkt. Det visar en ny studie. Vi svenskar tillbringar i snitt tre timmar varje dag framför tv:n. Lägger man till timmarna framför datorn så blir det många timmar till.

Tidigare när man talat om hälsorisker med ett stillasittande liv har man oftast bara skilt på människor som tränar och inte tränar. Det forskarna nu börjat grubbla kring är ett helt annat sätt att se på orörlighet. De hävdar att det inte bara är bra och nyttigt att röra sig, utan bokstavligen farligt att sitta still. Även om du faktiskt tränar ett par gånger i veckan är det sammanhängande sittandet däremellan riskfyllt. Stora epidemiolgiska studier visar att ju fler timmar du uppger att du sitter per dag desto högre är din risk att dö i förtid. Avbryt sittandet minst en gång i timmen, res dig upp, hämta en kopp kaffe, gå och tala med en kollega i stället för att skicka e-mail. Då bryts den skadliga effekten av sittandet.

Vad du än dricker så häll inte i dig läsk!
Läsk kan öka risken att drabbas av cancer i bukspottkörteln. En amerikansk studie visar att risken för bukspottkörtelcancer fördubblades bland de som drack vanligt sötad läsk flera gånger i veckan, en av de cancerformer där prognosen för överlevnad är allra sämst. Varje år drabbas cirka 800 personer i Sverige av cancer i bukspottkörteln, och av dessa är det bara fem procent som lever fem år efter diagnosen. En svensk studie kom fram till samma resultat för några år sedan.

Men vågar man verkligen dricka kaffe efter att ha läst nedanstående? Visste du att det kaffe och te du dricker kan innehålla bly?
Upp till tio gånger för höga halter av bly har uppmätts i varmvattnet i kaffeautomater på Institutet för miljömedicin, IMM, vid Karolinska institutet i Stockholm. Mässingskomponenter i automaterna läcker bly.
Ibland är jag glad för att jag inte är kaffeberoende...

Men är det så farligt med bly då? Vad gör det för skada?
Bly är väldigt giftigt, speciellt för den unga hjärnan som är under utveckling och där hjärncellerna är särskilt känsliga. Vi har ju lagt ner ett oerhört stort arbete i Sverige för att försöka fasa ut bly och minska exponeringen i befolkningen, då vill vi absolut inte att det ska komma in i vårt kaffe och te. Flera undersökningar visar att det kan ge beteendestörningar och nedsatt intellektuell utveckling, sämre IQ. Även andra skador som försämrad hörsel och påverkan på blod och njurar kan bli följden. Det passerar relativt lätt över från mor till foster under graviditeten.

Istället för att gå snabbt och hämta sig en mugg med blyförgiftat kaffe för att ta sig en bensträckare kanske ett glas vin skulle vara bättre(?)
I en forskningsstudie i Linköping har frivilliga försökspersoner druckit vin varje dag under tre månader. En grupp kvinnor fick dricka ett glas vin per dag och männen drack två glas vin dagligen.En grupp fick bli nykterister. Vindrickarna visade sig nämligen ha hela 15 procent lägre nivåer av det skadliga kolesterolet i blodet än dom i den nyktra gruppen, utan att levern blev sämre. Andra livsstilsfaktorer, som att börja träna eller att banta, ger inte alls lika stor effekt.
Så istället för att ta en kopp kaffe - ta ett glas vin och sluta banta och träna utan ställ glasen en bit bort och gå dit och smutta någon gång i timmen så kommer du leva längre! Men tänk efter om du vill ha en långvarig relation!

Känner du ofta tar en öl eller två för mycket är det kanske läge att tänka om - spriten kan minska dina chanser både till ett hållbart äktenskap och till att bli gift alls. Om konsumtionen fortsätter eller växer till en problemnivå, kan det minska både sannolikheten för att gifta sig och för att det äktenskapet ska hålla.

Eller varför inte ta en bit choklad?
Att äta choklad regelbundet kan nämligen minska risken att drabbas av hjärnblödning. choklad är bra mot bland annat diabetes och att den kan motverka cancer och hjärtproblem. Choklad kan också sänka blodtrycket och kolesterol och minska åldersrelaterade problem som minnesförlust. Chokladen ska vara mörk med minst 70 procents kakaohalt. Men det räcker inte, den ska vara bitter också. Tilläggas bör att de hälsosamma substanser som finns i choklad, som flavanoiderna, vitaminer och mineraler, även finns i en hel del andra livsmedel. Hallon, blåbär, te, frukt och grönt är också rika på antioxidanter och annat nyttigt.

Eller varför inte ta en morot?
Forskning kring karotens effekter har gett nobelpriset i kemi vid två tillfällen, 1937 och 1938. Ämnet, som finns i frukt och grönt som pumpa, morötter och grönkål, tros skydda mot bland annat cancer och hjärt-kärlsjukdomar.
Vanligaste förekommande karotener är betakaroten i moroten, lykopen i tomaten och färgämnen i bland annat broccoli, paprika och spenat. I kroppen omvandlas karoten till A-vitamin och kallas därför provitamin, men går även under namnet retinol.


Annars är ju sex ett bra och trevligt motionssätt. Men se till att inte gråta, iaf om du är kvinna! Kvinnors tårar dämpar mäns sexlust!

Om du vill vara fertil ska du ha sex med flera olika. I alla fall om du är man.
Nu visar forskning att det dock finns vinster med polygami... Spermierna från de två rivaliserande hannarna kom från de polygama nästan i dubbelt så många fall. Dessutom kunde man se att den manliga avkomman från de polygama i sin tur sedan producerade mer spermier än avkomman från de monogama. Ju fler partners du har, desto fertilare blir din avkomma. Åtminstone om du är en manlig variant av en mus.

Mat och sex får våra kroppar att utsöndra dopamin, en signalsubstans som får oss att känna välbehag. Anledningen är uppenbar, mänsklighetens överlevnad hänger på det. Ingen av oss skulle sluta andas i brist på musik, men ny forskning visar att bra melodier har samma kemiska effekt i våra hjärnor. Vi vet alla hur det känns då håret reser sig på armarna till tonerna av riktigt bra musik. Vi får lyckokänslor och ny energi. Och man behöver inte ens vara nära en radio för att uppleva den behagliga känslan. Studien visade att det räcker med bara förväntningarna på njutbar musik för att hjärnan ska förhöja produktionen av detta tillfredställande ämne.

Genetikforskning är ibland också med utgångspunkt på oss människor...
Människan och vår nära släkting Neanderthalaren har haft sex och fått barn ihop.mellan 1-4 procent av vårt DNA kommer från Neanderthalarna. Man har hittat spår av Neanderthalare i såväl euoropeer och asiater, men inte i afrikaner. Forskarna hoppas att de ska vara nycklar till förklaringen varför vi hade genetiska fördelar gentemot Neanderthalarna - som fått oss att överleva och kolonisera världen, medan de dog ut. Bland annat har man sett att gener kopplade till Schizofreni och autism tillhör den här gruppen snabbt föränderliga gener.
Jag är kanske lite "skadad" men hade verkligen neadertalarna och homosapiens SEX? Sex ser jag som något lustfullt för nöjessskull och inte som förökning. Ordval... Jo visst... Jag ser inte heller som att hundar, katter eller hästar knullar eller har sex - de parar sig.
Vad är det egentligen för skillnad på "oss" och neadertalarna?
Det finns tre faktorer som gjort att vi erövrat världsherraväldet: social organisation, språket, och så vår förmåga att kasta långt.
Just kastarmen har varit evolutionärt viktig för att den tillåtit oss att jaga den enda stora födotillgången - megafauna som till exempel mammutar och jättesengångare.
Det verkar dessutom som att detta unika drag ur en evolutionär synpunkt är kopplat till vår språkutveckling. Den timing och motoriska koordination som krävs för båda färdigheter sitter i två unikt utvecklade delar av hjärnan - lillhjärnan och bakre hjässloben. Utvecklingen i dessa delar av hjärnan saknades hos neandertalarna, och tros nu kunna vara det som gjorde att vi Homo sapiens drog det längsta strået, trots att vi hade mindre hjärnor.


Men allt styrs inte av forskning... Samhället styrs av politiker och regler och lagar... Men också av en massa individer och grupptryck osv.
Något jag själv varit orolig för: TONÅRINGAR SOVER FÖR LITE.
"Förr" tyckte jag att tonåringar kunde sova hur mycket som helst, lätt 11-14 timmar. Är det annorlunda nu? har se svårt att somna?
De har väl visserligen rätti att det vänts på dygnet men även om skolan senareläggs, hjälper det? Kanske om de verkligen FÖRSTÅR vikten av sömn...
När jag ser barn långt under tonår som sitter uppe länge på kvällen och sen ska upp innan sju så börjar jag tänka... Vem sätter normen på sömn och vad som är bäst? Samhället? Föräldrarna? Ungdomarna (med vänner)?


Norska myndigheter söker falska identieteter. Därför ska alla (svenskar) som jobbar minst sex månader i Norge bli tvungna att SKIVAS i Norge.
För att få arbeta i Norge krävs ett norskt personnummer. Tidigare har det varit lätt att få tillfälliga norska personnummer, så kallade D-nummer. Men det har också fört med sig att ett stort antal falska identiteter förekommer i Norge. Bara det senaste halvåret har det norska skattedirektoratet upptäckt 500 falska identiteter och det är för att bromsa den utvecklingen som de nya rutinerna införs. Bland annat krävs det att man personligen infinner sig och legitimerar sig för att få sitt personnummer. Att bli folkbokförd i Norge innebär bland annat att man inte längre har rösträtt i svenska kommunal- och landstingsval och att man inte längre har rätt till svensk sjukvård och andra svenska sociala förmåner. Sommaren 2008 slog dessutom regeringsrätten fast att arbetsförmedlingen har rätt att anvisa arbetssökande jobb i Norge och att a-kassan har rätt att dra in ersättningen om man tackar nej till jobbet. Ett slags tvångsemigration, alltså.
För svenska kommuner nära norska gränsen kan detta betyda kraftig minskning i skatteintäkter!
I Eda pendlar mer än 600 personer över gränsen för att jobba i Norge och Det är ungefär 12 procent av den arbetsföra befolkningen. Skulle alla de bli skrivna i Norge i stället för i Eda. Skulle kommunen förlora miljontalskronor.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar