motsägelser

Jag jobbar hela tiden mot mig själv.

Det suger verkligen mycket energi av mig att grubbla. Nu är det sommaren som hänger i luften. Hur ska min son klara sig när jag jobbar kväll? Hur fixar han morgonen om jag sticker 05:00? Jag tycker visserligen att jag haft betydligt mer tid över till barnen NU när jag pluggar, men det hjälper inte när barnen kanske inte vill... När de väljer bort saker... Jag tänker på min tonårsson nu... Vem väljer inte att åka och kolla på en konsert än att gå på släktkalas när en kusin fyller år? Det jag inte förstår är att han själv inte vill fira sin födelsedag. VARFÖR INTE???? Hur mycket ska man som mamma "pusha på"? Eller ska jag låta honom "vara" och att han får ta konsekvenserna själv av sitt handlande? Jag tycker faktiskt synd om honom... Det är många som drar i honom. Samtidigt så vill han umgås med kompisarna och hålla på med sina intressen. Jag har nog aldrig "tvingat" honom till något. Det finns alltid val, men det känns som att han ofta inte tänker på att det också blir konsekvenser av sitt handlande.

Hur mycket ska jag styra upp som mamma? Jag känner mig totalt överkörd som mamma. Totalt maktlös och även om jag frågar får jag inte svar. Hur kan jag då själv styra upp något om jag inte får svar av NÅGON???? Jag frågar, frågar, frågar en annan, frågar igen, får inga svar som gör att jag kan planera något. Samtidigt så vet jag ju hur dålig min son är på att planera. Flera år har han fått en fickkalender i julklapp för att han ska skriva upp läxor, egna arbeten, aktiviteter osv i för att det itne ska krocka och ändå så blir blir det inte gjort. Han skriver inte i den och det krockar och han får itne gjort sina arbeten... Ju fler gånger det händer ju mer "ledsnar" jag på att inte få reda på något... Men jag har blivit överkärd så många gånger så visst känns det som jag inte orkar... Varför lägga en massa energi när det enda jag får är otack..?

Jag tycker att jag som mamma ska laga middag (ej bara en massa halvfabrikat) och kunna hjälpa till med läxor osv. Vadär viktigast i mitt liv? Att få ihop ekonomin och sälja bilen? Att finnas till hands för min son med läxor och träning? Att ha ett jobb som jag trivs med (underbara kollegor, en utmaning i arbetsuppgifter osv)? Att ha en vardag som går ihop? Jag ser inte distansen till jobbet som något problem men arbetstiderna. Att börja tidigt på dagpassen respektive sluta sent på kvällspassen både vardagar och helger gör att jag känner mig som en sämre mamma.

Jag trivs på jobbet men vill ha dagtid. Jag är nöjd med att ha bromsat sonens övervikt som började skena redan i förskolan men som ingen reagerade på. Jag drog igång det och har stoppat upp skenandet... Skolsköterskan tycker att jag ska hitta fler fysiska aktiviteter till min son, samtidigt så vill skolan att jag ska göra mer läxor med sonen, samtidigt funderar jag på att göra mig av med bilen eftersom den inte "mår bra" av att inte bli körd så mycket nu när jag pluggar, samtidigt som jag behöver den för att ta mig till jobbet då jag jobbar för att slippa gå upp 04:15. osv osv... Och vissa aktiviteter ligger så till att det behövs bil för att ta sig dit. *suck*

Sen ska man hinna med alla aktiviteter som "samhället" kräver så som skola mm. Samtidigt kräver skolan att man ska läsa läxor minst 4 eftermiddagar med barnen och allra helst även helger. Varför är då barnen skollediga på helgen om de ska ändå hålla på med skolarbete även på helgerna? Det var en hel del föräldrar som ifrågasatte detta av skolan. Hur effektiv är skolan egentligen när de inte kan lära barnen att läsa, skriva och räkna under skoltid?

Jag trivs väldigt bra med att lsäa läxor med sonen, MEN jag hinner inte med det VARJE DAG. Då säger fröken att då får han väl läsa medan jag gör maten, och JA det har han faktiskt fått göra MEN då är jag INTE 100% koncentrerad på honom vilket jag VILL vara... och som nästan krävs eftersom om han frågar något om texten har jag bara lyssnat med ett halvt öra. DÅ känner jag att jag inte är världens bästa förälder... Jag har gett förslaget att barnen ska få göra läxa på fritids MEN det ska de INTE göra fick jag allt höra av fröken. VARFÖR? Jo för då ska de koppla bort skolan! Hm... VARFÖR??? När fröken tycker att de ska sitta med läxor på HELGERNA!!! Hm...

Jag hoppas verkligen att min sons NP-utredning kan ge vissa svar och att det blir några bra lösningar och stöd för min son. Hans pappa har blivit väldigt glad och lättad för att fått sin diagnos så han vet "varför"...