Jag är så glad att jag har barnasinnet kvar...
Tänk om fler vuxna var som Astrid Lindgren... Är det någon i dagens samhälle som kan jämföras med henne?
Livet blir så mycket roligare med skratt, bus och fantasi... Eller är det bara så att de vuxna bara kan ha kul när de druckit sig fulla? Då de slutar tänka på att renovera huset, vilken tjänstebil de ska ha eller vem som tjänar mest? Där sitter jag och har inget hus, har ingen tjänstebil och tjänar inte bra... Vad har jag egentligen gemensamt med dem?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar