Ibland undrar jag varifrån rykten och skitsnack kommer och varför det startas... Svartsjuka? Avundsjuka? Ligger det en gnutta sanning i alla rykten? Är det bara det överdrivna som är falskt men att ett sandkorn av hela grushögen är sant? Jag tror att det är lätt att det blir rykten i både bostadsområden och på jobb. Särskilt om man har insyn i hur den andra är och beter sig...
Jag tror att man är lite skonad mot det om man är uppvuxen som jag på landet. Alla kör sina egna race även om det finns folk som inte gillar varandra så kan man sköta sitt. Man har egna tomter och egen mark där man får göra vad man vill oavsett om det är skrotupplag eller en granne som går med pinsett och plockar maskrosor och tislar från gräsmattan. När det är kris tex snöstorm så ringer grannarna runt tillvarandra och erbjuder hjälp. Så är jag uppvuxen och även bott så när jag hade stuteri. Det var inte så ofta som jag träffade grannarna men när jag gjorde det så stod man och snackade ett tag... Är jag onormal om man hejjar på en granne om man bor i ett lägenhetsområde? Är jag onormal om man går över till grannen med en ask jordgubbar när jag varit och plockat på självplock? Är jag onormal som hellre träffar nya människor när jag är barnfri än drar med barnen till stan och dejtar? Är jag onormal som hellre bjuder hem någon och snackar än sitter på stan?
Jag VET att jag är udda och är STOLT för det. Min syn på tex alkohol följer inte "samhällets normala syn". Jag har varit bakfull EN enda gång i hela mitt liv(över 23 år var jag då). Jag har roligare nykter och det är nog få som kan skriva på det, känns som det iaf. För de flesta säger sig ha väldigt kul när de varit ute på krogen. Jag har aldrig varit road av att tävla om vem som däckar först. Men visst har jag varit med på krogen, men mer som krycka för de som druckit lite väl mycket (enligt mina mått) än att jag dricker själv. Jag behöver inte heller dricka eller knarka för att våga stå för det jag gör och behöver inte ha något att "skylla" på. Kanske är jag ett kontrollfreak som vill veta vad jag råkar ut för än att hamna på krogen, bli av med plånboken och inte ens veta vart kläderna tog vägen när jag nästa dag vaknar någon annanstanns än hemma... Näääääääe det roar mig inte alls. Tycker det är trevligare att spela sällskapsspel, lösa korsord eller blogga...
Ett rykte om att vara totalt sjuk i huvudet där man skriver schema då ens vänner får lov att ringa och komma upp och en massa manliga "bekanta" som åker sent på nätterna osv.
SvaraRaderaJag kan inte dementera att jag lämnat mitt arbetsschema till personer som jag vill ska veta hur jag jobbar eftersom jag inte har 8-16-jobb. Ex-svärmor och min stora son är några som fått det. Men ringa får de göra ändå men kanske inte får tag på mig då. De brukar dessutom hjälpa till att vara barnvakt så det är ju bra att de vet när det kan behövas... Är man totalt sjuk i huvudet om man inte vill bli väckt på kvällen när man ska upp klockan 5 nästan dag? Är man sjuk i huvudet om man vill vara pigg och utvilad när man komemr till sitt jobb?
Jag får besök av både män och kvinnor på eftermiddagar och kvällar. Är det fel???? Jag ser inget fel i det. Sen så händer det ju att jag hälsar på bekanta också och tex sover över. Och då välkomnar ju dem att sova över hos mig när de är på resande fot... Ser det som normalt att ställa upp för vänner, men det är säkert onormalt det med...
Jag hade hoppats på att reda ut lite rykten som sägs om mig idag.... När jag sprang på henne igår så sa hon att hon kommer hem någon gång efter fem och det tyckte jag lät bra eftersom jag själv inte skulle vara hemma förrän efter det. Ringde först 17:35 hem till henne utan svar för att sen ringa till hennes mobil... Hon hade inte kommit hem än...
SvaraRaderaTrist... Hade hoppats på att reda ut en del saker... Nu blir det försent... :-P