Fira jul och mina värderingar

Mina tankar till detta blogginlägg kom först av debattinlägget av gymnasieeleven Eva Eriksson om att fira julavslutningen i kyrkan... Jag känner igen mig i henne i flera fall: att firandet av skolavslutningar i kyrkan känns enormt förlegat, jag lyssnar till en utomstående präst som utan någon som helst koppling till skolan pratar om den gångna terminen och samtidigt diskret mellan raderna förmedlar kristna värderingar i ett jultal.. Vi sätter våra barn, kanske oförmögna att säga ifrån eller ta ställning till religion, i kyrkan under något så stort för dem som skolavslutning, tycker jag är direkt konstigt. Skolavslutningarna ägde rum på skolgården eller i skolans aula. Ja jag kommer ihåg hur trist det var att sitta i kyrkbänken när prästen predikade eller höll ett tal. Kanske sa rektorn några meningar om att önska oss en bra sommar. Jag tyckte faktiskt det var mysigare på skolgården, hur kallt och blåsigt det än var! Eller i klassrummet. Vem har egentligen emot att vara i skolan på SKOLavslutningen?

Däremot ÄLSKAR jag alla dessa underbara julsånger, oavsett om de är kristna (protestantiska) eller inte. När jag var liten gick jag i söndagsskolan och senare sjöng jag i kyrkans barnkör. Som tonåring var jag med i kyrkans ungdom. Jag gick på julotta med min mamma för att jag tyckte det var mysigt. Inte för att jag är så väldigt religiös men jag tycker att kyrkor är mäktiga och vackra. Ja inte bara de som tillhör Svenska Kyrkan utan även exempelvis moskéer och liknade. Jag är själv döpt, konfirmerad och jag även gifte mig i Svenska Kyrkan. Men det innebär inte att jag vill pracka på andra en religion! Min äldsta son är döpt men inte min yngsta. Min yngsta gick på kyrkans barntimmar när han var i 8-årsåldern men tyckte inte allt prat om Gud och Jesus var roligt (även om aktiviteterna var roliga som bakning, snickeri, måla/teckna osv).

Enligt skollagen ska undervisning vara icke konfessionell. Religiösa inslag som bön, välsignelse eller trosbekännelse får inte förekomma. Lagförslaget anser att "enstaka" konfessionella inslag ska vara tillåtna vid skolavslutningar. Deltagande ska vara frivilligt för eleverna.

Jullov är väl knappast något protestantiskt eller? Julen har jag fattat som är hedniskt firande av slakten, därav en massa skinka på julbordet. Och nu när det kommit fram att det räknats fel på Jesu födelse så borde väl hans födelse mer korrekt firas i mars? Ordet jul är väl fornnordiskt av att det dracks så mycket öl vid jul (dricka jul)? För flera tusen år tillbaka hade svenskarna en fest för att "fira" att det var som mörkast, och det är väl därför vi sätter ljus i fönsterna och ljusslingor lite var stans?

Jag firar inte särskilt protestantisk jul... För vad av detta är egentligen kristet påfund, vad är ens SVENSKT? Julbock, marsipan (gärna i grisformat med chokladdoppad ända), renar (varav en med röd mule), tomtenissar som trippar fram på tårna och vill ha gröt, pepparkakor och lussekatter. Julgran och dans runt granen. Granen har ljus och röda blanka kulor och glitter. Och kanske polkagriskäppar, kristyrfigurer och smällkarameller.... Glögg med russin och skållad mandel! Ja och en massa nötter som man knäcker själv, knäck och (is)choklad, och kanske en kryddad snaps precis som vid midsommar? Ja och Tomten och KALLE ANKA är ju ett måste för annars är det inte riktig jul... Ja och all annan underbar julmat som olika sorters sillar, gravad lax, Janssons frestelse, ris á la Malta eller risgrynsgröt osv. (Jag äter måttligt av julskinka, prinskorv och köttbullar).

Levande ljus, kanske en brasa, värme, glädje, gemenskap med släkten, barn, vuxna och äldre som umgås över generationer. Skratt, generositet, längtan, förväntningar, uppskattning, önskningar, vänlighet, trygghet, tradition, stabilitet... DET är jul för mig!

Sen lyssnade jag lite på fredskonserten i Oslo på SVT1. Jag vill ha en tolerant och accepterande värld där vi bryr oss om varandra och visar nyfikenhet, kärlek, empati och omtanke! Där alla har en känsla av samhörighet och sammanhang (KaSam) och känner att de har makt över sitt egna liv och känner delaktighet och medbestämmande.

Jag vill så gärna att mina barn och alla andra ska ha "kristna värderingar": lika värde... Att också djur och samspel med naturen också är viktigt, ja det är nog mer mot buddistisk värdering för INTE harmoniserar jag med vissa bitar i Bibeln som dessa:
2 mos kap 21 som beskriver hur du får äga en slav, hur slaven ska märkas, att du får slå din slav så länge han inte dör med flera saker.
5 mos kap 21 vers 18-23 beskriver hur man ska stena söner som beter sig vanartig och uppstudsig och vill icke lyssna till föräldrarnas ord.
5 mos kap 22 vers 13-21 beskriver hur man ska stena en flicka om man finner henne att inte vara oskuld.
3 mos kap 20 vers 18 säger att om en kvinna och en man ligger med varandra under hennes mens så ska båda utrotas.
5 mos kap 25 vers 11-12 säger att om två män bråkar och en kvinna hjälper sin man som blir slagen och i processen tar tag om den andra manens penis så ska hennes händer huggas av utan skonsamhet.

Nä jag tar nog tillbaka det där om kristna värderingar.. DET VILL JAG INTE HA!
Jag ser längre än vad religion, hudfärg eller namn säger om en person. En av mina bästa vänner är muslim. En annan är katolik. Hm... Jag ser dem inte som mindre värda utan att de som vänner är sååå mycket mer värda än vad deras religion säger om dem.