Juryns motivering:”Annesofie och Jenny är hjältar för att de genom sin organisation Tilia stödjande, förebyggande och opinionsbildande oavlönat arbetar med ungdomars psykiska ohälsa.”
Tilia, en organisation som stödjande, förebyggande och opinionsbildande arbetar med ungdomars psykiska ohälsa. Till det lilla kontoret vänder sig den med flera diagnoser, den med trassliga familjeförhållanden och den som trots en lycklig yta ändå har ett oförklarligt mörker inom sig. Vissa får de besöka på psykiatriska avdelningar, vissa hör de bara av på sociala medier.
– Hos oss får man stöd under helgen, på kvällen, på sommaren – året runt, alla dagar. Vi erbjuder mejl- och telefonstöd och en chatt där vuxna som själva lidit av psykisk ohälsa finns tillgängliga. Vi följer med den som på egen hand inte vill besöka olika myndigheter och vi anordnar pysselkvällar och workshops.
De delar också erfarenheten av att ha mått dåligt och kämpat sig tillbaka från ätstörningar och dålig självkänsla. I dag är de överens om hur viktig en bestående kontakt är, att pekpinnar inte leder någon vart och att diskussionen ofta förs över huvudet på den som är ung.
– Vi arbetar på de ungas uppdrag, vi dikterar inte varför de mår dåligt och ansvaret att söka hjälp ligger inte enbart på dem. Att man inte ska slussas ut när man fyllt 18 är en annan drivkraft. De som vänder sig hit är i huvudsak mellan 12 och 30 år gamla.
"Varje advent har tidigare varit en skrämmande bekräftelse på att den ensamma högtiden närmar sig, men i år är jag övertygad om att det kommer att bli annorlunda – för i år planerar jag att fira advent och jul med Tilia."
Sitta med ångest över all tomhet den här tiden brukar innebära? Och att slippa den där klumpen i magen med tanke på all alkohol, hårda ord, kränkningar, tjafs och bråk...dom där andra aktiviteterna jag ändå har möjlighet till brukar föra med sig? Började typ gråta när jag insåg att jag kanske varken behöver vara ensam eller rädd.
Jag ser med stor glädje att psykisk ohälsa uppmärksammas i tidningar, på nätet, i tv och genom olika kampanjer. Skam och tabu kring ämnet lättar och fler vågar prata om sina erfarenheter och söka hjälp. Psykiskt sjuk. Läs orden igen. Vad får du för associationer? Stripigt hår, lång vit sjukhusskjorta, ett sargat ansikte med mörka ringar under ögonen? Någon som sitter hopkurad i ett hörn och pratar med en osynlig vän? Kanske får du bilden av en opålitlig, kanske till och med farlig person? Jag upplever att media oftast utmålar psykiskt sjuka som svaga offer, medan min erfarenhet säger mig att det ofta är precis tvärtom. Det pratas om psykisk ohälsa, men min psykiska ohälsa är väldigt fysisk. Konstant smärta i magen, ett kraftigt tryck över bröstet som gör det omöjligt att slappna av, spända muskler slukar min energi. Ett ständigt pipande ljud och brus i öronen håller mig vaken om nätterna. Konstant hjärtklappning. Min kropp var så utmattad, så slutkörd, så svag. Så många gånger var jag nära att ge upp. Det krävs en enorm styrka för att orka vara så svag. Psykisk ohälsa gör dig stark. Psykisk ohälsa diskuteras ofta utifrån ett individperspektiv, men var finns det strukturella perspektivet? Att över 500 000 svenskar måste äta antidepressiv medicin varje dag och att långt många fler mår dåligt tyder väl på att det är något fel på samhället? Kämpa på. Håll ut. Du gör en viktig inre resa!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar