Mina egna ord: Asperger är ett annat sätt att tänka. Det är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det är INTE en sjukdom. Vad det beror på spekuleras och forskas det i. Ibland sägs det vara ärftligt men det har även dykt upp spekulationer runt tungmetaller (vilket visserligen kan överföras från föräldrar eller utsättas för under uppväxten). Många gånger har personer med Asperger högre IQ och lägre EQ.
Begreppet autismspektrumtillstånd är ett samlingsnamn för flera olika tillstånd med gemensamma begränsningar inom de tre områdena social interaktion, kommunikation och föreställningsförmåga.
Aspergers syndrom är en funktionsnedsättning. Tillståndet är inte automatiskt handikappande. Hur stora besvär man har beror på den totala livssituationen och omgivningens möjlighet till förståelse, anpassning och stöd. Aspergers syndrom tillhör gruppen Autismspektrumstörningar och liknar Autism. Den som har Aspergers syndrom har svårigheter vid socialt samspel. Aspergers syndrom är förmodligen medfött eller uppstår i början av livet som en följd av skador eller genetiska faktorer som gör att vissa delar i hjärnan fungerar på ett annorlunda sätt. Det kan dock dröja upp till fyraårsåldern eller ännu längre innan man märker av funktionshindret. Studier pekar på att minst fyra av 1 000 barn i grundskolan har Aspergers syndrom. Tillståndet är sannolikt vanligare hos pojkar än hos flickor. Personer med Aspergers syndrom har stora svårigheter att förstå avsikten bakom andra människors beteenden och de uppfattar ofta situationer på ett annorlunda sätt. Många framstår som oerhört envisa, med liten förmåga att anpassa sig till rutinförändringar. De har svårt att följa andra människors initiativ och kan visa ett uttalat motstånd mot förändringar. Gemensamt för människor med Aspergers syndrom är svårigheten att rikta uppmärksamheten mot andra människor, en förmåga som är viktig för att kunna delta i det sociala samspelet. Kraven på social anpassningsförmåga ökar med stigande ålder vilket medför att en del svårigheter blir mer iögonfallande då. Andra svårigheter minskar när man blir äldre. Att ha AS innebär inte bara problem. I en del avseenden kan personer med Asperger fungera bättre än vanliga människor. En del har en ovanlig tankeskärpa, klarsynthet och envishet och har därmed blivit mycket framgångsrika inom sina områden. De problem som personer med AS har rör ofta relationer till andra människor. Socialt umgänge är för många en belastning. Typiska drag är också specialintressen, annorlunda språkhantering och svårigheter med snabba förändringar. Andra människor blir ofta frustrerade över att någon med Aspergers förstått något de sagt som fakta fast det inte var meningen eller missat innebörden eftersom de tolkat det sagda bokstavligen. Ett annat krav för diagnosen Aspergers syndrom är att personen ska ha en begåvning inom den så kallade normalvariationen, vilket innebär att det inte får finnas någon generell utvecklingstörning. Personen ska inte heller ha någon generell försening av den tidiga allmänna språkutvecklingen.
Vilket stöd kan personer mer Asperger behöva?
* Med en person från habiliteringen kan man komma fram till vilken sorts hjälp eller stöd man själv behöver.
* Tydlig planering och god tid för förberedning.
* Göra saker på samma tid varje dag, kanske ett schema för dagen där det står precis vad man ska göra och var man ska vara.
* Anpassad skolgång: mindre klasser, längre tid för uppgifter
* Om man själv har frågor kan man ta kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin, bup. Om man är över 18 år och vill ha en utredning kan man kontakta en vuxenpsykiatrisk mottagning.
* Det kan vara bra att träffa och få stöd av en person som inte är familj eller tillhör ens skola eller jobb. Det kan till exempel vara en psykolog eller terapeut. Med den personen kan man prata om stress, ens relationer till andra, självförtroende och självkänsla. Tillsammans kan man komma på sätt att utveckla och få användning av det man är bra på. Det kan också vara att man får träna på vad man ska göra i situationer som är svåra för en.
Som pedagog kan du underlätta koncentrationen genom att:
* tillhandahålla anteckningar och illustrationer.
* använda nyckelord eller stolpar.
* strukturera instruktionerna noggrant och visuellt.
* vara tydlig och konsekvent.
* använda ett konkret språk. Undvik ironi och ordvitsar som förvirrar. Uttryck som ”ta dörren med dig när du går” kan tolkas bokstavligt.
* uppmärksamma och stödja eleven i de regler som finns kring det sociala samspelet.
* träna på avläsning av kroppsspråk eller tolkning av ansiktsuttryck (icke-verbal kommunikation).
* stödja i att planera och organisera sin tillvaro.
* stödja eleven i den sociala interaktionen, att förstå och reagera på hur andra tänker och känner.
När det gäller studier så tipsas det här om olika gymnasium med extra stöd i Stockholmsområdet.
På Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm finns cirka 40 mentorer som hjälper studenter med Aspergers syndrom. Studenterna får bland annat stöd i sina sociala kontakter.
Antalet studenter med Aspergers syndrom har ökat stort samtidigt som det ställs krav på högskolor och universitet att studenter med funktionshinder ska få särskilt stöd. Resultatet från en ny avhandling i handikappvetenskap visar att det kan vara svårt att hjälpa studenter med Aspergers syndrom, eftersom de ofta vill klara sig själva och inte heller alltid vet vilket stöd de behöver.
Jag ville undersöka hur det pedagogiska stödet fungerade på högskolan. Jag ville se vilka strategier studenter med Asperger syndrom som fått pedagogiskt stöd använt sig av, för att få ett fungerande stöd. Det värsta var att jag hittade inga fungerande strategier, de flesta klarade nämligen inte sina studier. Utifrån studentintervjuer såg jag att dessa studenter även behöver stöd i vardagen. Studenterna berättade att det hade svårt med allt från att välja vilken mat de skulle laga till att tvätta och få ro att sova. Så jag skapade begreppet studievardag, eftersom det inte är möjligt att sära på studier och vardag, de påverkar varandra.
Vilka är de viktigaste resultaten?
- Att samordnare för studenter med funktionshinder behöver mer kunskap om personer med Asperger syndrom. De behöver samarbeta mer med bland annat LSS-handläggare för att kunna hjälpa studenter till en fungerande vardag. Det pedagogiska stödet är valfritt och studenter ska själva begära hjälp och definiera sina behov, något som de har svårt för eftersom de har kognitiva funktionsnedsättningar. Dessutom drar man sig för att be om hjälp eftersom man gärna vill klara sig själv och ofta vill dölja sitt handikapp.
Skolor i Kungälv och Göteborg:
Tobiasskolan i Kareby, Kungälv
Burgårdens gymnasium i Göteborg
Mimers Hus gymnasium i Kungälv
Forsbergs trafikskola erbjuder körskola för elever i behov av extra stöd
Projektet Vägar till arbete handlade om att stärka elever med olika hinder och svårigheter.
Pågick 2011-2013. Projektet ska öka teknikanvändningen i skolan och under praktikperioder. Genom teknikstöd ska elever olika hinder och svårigheter få hjälp att klara målen i skolan och finna vägar till arbete. Projektet ska ta reda på om ny teknik är bra stöd för unga som av olika anledningar har svårt att klara målen i skolan. Det genomförs på Mimers Hus Gymnasium i Kungälv och Anders Ljungstedts Gymnasium i Linköping. Projektet följer eleverna under gymnasietiden och erbjuder hjälp för ett kommande arbetsliv eller fortsatta studier. Skolorna har påbörjat samarbete med bland annat Arbetsförmedlingen och lokala arbetsgivare för att underlätta och finna vägar till arbete. Skolorna som medverkar i projektet ska fördjupa samverkansmodeller som påbörjades under en pilotstudie (”Olika unga – Lika förutsättningar?”)
Projektet drevs av Hjälpmedelsinstitutet i samarbete med Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, Synskadades Riksförbund, Riksförbundet Attention, Dyslexiförbundet FMLS, Autism- och Aspergerförbundet samt Riksförbundet för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning. Finansiering: Arvsfonden
Det finns många ungdomar som har extra svårt att hitta sysselsättning efter gymnasiet. Specialpedagog Ewa Wahlin, på Mimers Hus, arbetar med att visa vägen till arbete.
− Av kanske 200 tänkbara elever med behov av stöd har 57 tackat jag till att vara med i projektet ”Vägar till Arbete”, säger Ewa. Från början gick projektet ut på att hitta teknikstöd som underlättar för dessa elever. Men tekniken är inget självändamål. Det viktiga är om tekniken kan hjälpa till att sköta ett arbete.
NP-teamet i Kungälv
ASPERGERFORUM
UNG och ASPERGER
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar