Andrahandsval

Alla har vi olika val i livet. Det blir inte alltid som man tänkt sig. Det kan handla om relationer, jobb, ekonomi osv. Jag har drömmar. Hur kommer jag dit? Vilka vägar ska jag ta?

Jag är lite trött på att pendla och det finns flera lösningar. Ett är att skaffa ett jobb närmare hemmet. En annan lösning är att flytta närmare jobbet. En tredje att skaffa bil så det går fortare att pendla. Det finns fördelar och nackdelar med lösningarna.
Att skaffa ett jobb närmare är lättare sagt än gjort. Jag är ganska kräsen och jag vill inte jobba nätter och mer sällan än varannan helg. Jag vill ha underbara kollegor med ett samarbete där vi delar med oss av vår kunskap och erfarenheter. Jag vill också få tid med kollegor för skratt och gemenskap. Jag jämför ofta mitt nuvarande jobb med mitt förra. Något jag verkligen uppskattar är de gemensamma luncherna. Jag vill helst jobba 75-90% med en lön som jag kan leva på. Jag älskar mitt nuvarande jobb på alla sätt utan ett - läget.
Att flytta närmre är ett alternativ som jag funderat på i perioder. Det innebär att min (nu tonåriga) son får slitas upp ännu en gång. Jag vill inte flytta innan han gått ut grundskolan. Dessutom har vi mycket av vårt sociala nätverk här i Ytterby och Kungälv. Och min pojkvän vill ju bo här. Det finns flera platser i Mölndal som jag tycker är helt okej. Kikås tycker jag är fint - "lantligt" men ändå bara 5 minuter med bussen till centrum. Eklanda tycker jag är fint men kollektivtrafiken är inte det perfekta tycker jag. Bifrost är lite för mycket "lägehetsområde" även om det i markplan finns små trädgårdar. Toltorp är väl ganska okej men där tror jag husen är dyra. Ett fint område tycker jag är villaområdet Solängen. Där känner jag dessutom en familj som jag känner. Jag har sett små radhus i änden av Solängen mot Bifrost. Jag undrar om de är dyra... Kollade på Hemnet och hittade fyra treor som sålts sedan mars 2013. Priset har varierat mellan 1,66-1,81 miljoner med månadskostnad 3142-4220 kr men det är ju borta vid Jungfruplatsen och det är ju inte de jag spanat in... Visserligen har det sålts en på Idunagatan för 2,45 miljoner, en trea på 76 kvm... Hm... Sen finns det ju bostadsrätter med relativt lågt pris men hög månadsavgift som denna i Kållered. Och det finns en lägenhet tillsalu nu på Frejagatan... Ett område som har nära till allt är Krokslätt. Men vill jag bo där? Ytterby tycker jag har allt. Dagligvaruhandel, kollektivtrafik osv. Jag drömmer ju om hus... Ja iaf trädgård. Det är ett andrahandsval att bo i lägenhet med balkong men samtidigt vill jag ha nära till service. Svårt att hitta ett hyresrätthus... ;-) Vi har tittat på flera radhus men det är ofta så små gräsmattor att det inte ens skulle få plats med en studsmatta. Hur viktigt är det för mig med hus egentligen? Jag tror inte jag skulle klara av att köpa hus på egen hand. Om jag inte skulle vinna en massa pengar förstås.. ;-) Jag får nog stå ut i lägenhet tillsvidare iaf.
Att skaffa bil är en dyr historia om man inte måste. Visst saknar jag bil men mitt andrahandsval är faktiskt det jag har anpassat mig till nu: Åka kollektivt, cykla och låna/hyra bil. Jag saknar bil på sommaren när jag vill till havet. Egentligen önskar jag att kollektivtrafiken var mer anpassad efter sådana här aktiviteter. Alla vill inte bara till centrum. Visst går det en del bussar till Marstrand men jag och sonen har alltid haft otur när vi ska ta den. Antingen har den åkt förbi eller så har den varit mer än en halvtimme försenad. Ja då är det bättre med bil. Men det finns också så mycket positivt med att åka kollektivt. Det sociala, att slippa sitta och vara koncentrerad - ja jag kan ju till också med sova med gott samvete. Jag kan läsa eller lösa korsord, facebooka och svara på mail.

Andrahandsval kan också vara en känsla i ett förhållande. Jag har känt så flera gånger. "Ankan i Bollebygd" var nog den första som jag kände att jag hamnade bakom. Sen så blev jag ihop med min första pojkvän som jämförde mig med sin förra flickvän. Ja jag var dessutom nog inte den enda tjejen i hans liv. Tyvärr. Sen var det nog min tur att ta ett andrahandsval. Jag gillade en kille men blev ihop med hans kompis. Jag har också varit ihop med en annan som jämförde mig med andra och sa att han gärna skulle vilja ha en viss tjej... Hur kul är det att höra? Men jag har ju inte varit bättre. Nu känner jag själv att jag är ett andrahandsval. Han gillade två och blev ihop med mig. Kanske just för att jag tog steget. Om jag inte gjort det skulle vi nog inte blivit ihop. Att han skulle tagit steget ser jag som inte troligt. Jag känner mig också som andrahandsval när han prioriterar spel och bio högre än vår 5-årsdag. Ändå hoppas jag att han inte känner sig som ett andrahandsval. Jag frågade honom varför det tog slut med hans förra tjej - hon hittade en annan. Vilket är egentligen värst - att bli lämnad för att partnern hittat en ny eller att bli lämnad trots att partnern inte har någon ny? Att partnern hellre är ensam än med mig eller att min partner har blivit "stulen" av någon? Jag har i flera fall gått från förhållande till förhållande. Det är egentligen senaste tiden som jag faktiskt känt att jag är mer trygg i mig själv än att jag måste ha någon vid min sida hela tiden. Det är ju mitt val att valt en partner som inte är en sugpropp. Det är mitt val att välja en partner som inte har bråttom att flytta ihop (om ens någonsin).

Jag får stå ut med att vara ett andrahandsval. Jag får stå ut med att "bara" ha balkong och ingen trädgård. Jag får stå ut med att pendla om jag nu varken vill flytta eller får ett passande jobb på närmre håll. Jag får stå ut med att njuta av solen hemma istället för vid stranden eller öva mitt tålamod med att åka kollektivt. Jag har det trots allt ganska bra!