En sak är att jag gör misstag och jag får stå för konsekvenserna... men jag tycker inte om att få skulden för saker som jag inte alls har med att göra...
När jag ber om förklaring när jag inte förstår så kan jag bemötas med motstånd. Vart tog viljan att kommunicera, vara nyfiken på andra människor och göra sig förstådd, accepterad och vänlig vägen?
Att mötas av ovilja och att inte vilja förklara sig tycker jag är både ohyfsat och känslokallt. Att inte vilja förklara sig när någon ber om det tycker jag inte är kärleksfullt, empatiskt, generöst eller omtänksamt utan tvärt om.
Hur vill DU vara? Vill du vara den snälla, omtänksamma eller den egocentriska och känslokalla som inte bryr sig om vad andra tycker eller tänker?
Vill du sprida oförstående, missuppfattningar och agg eller vill du hellre sprida glädje, vänskap och god kommunikation?
Vill du själv bli missförstånd? Spelar det ingen roll om andra inte förstår dig? vill du att andra ska förstå dig? Vill du vara tydlig så att andra förstår dig?
Ordspråk i all ära men ibland kan de även de tolkas olika. Dessutom kan de ibland vridas och bli riktigt roliga... ;-)
