Kommunalarbetaren nr 7/2011

Detta nummer skrevs det mycket om barnomsorgens större barngrupper och färre personal, både fastanställda och vikarier samt om socialdemokraternas nya ledare Håkan Juholt.

Socialdemokraternas nya ledare Håkan Juholt gav löften om bättre villkor för offentligt anställda men också kamp mot barnfattigdom och ungdomsarbetslöshet. Är det bättre att skicka 6-7 procent av vårt sparöverskott mot omvärlden till lån utomlands istället för att använda pengarna hemma till järnvägar eller ge alla arbetslösa ett jobb? ”Alla ska kunna styra sina arbetstider. Alla ska kunna vara med och planera det arbete som ska utföras.”
I vilken verklighet har Håkan Juholt levt tidigare? Har han någonsin jobbat inom vård eller omsorg?

”Vi måste göra heltid till en rättighet, deltid till en möjlighet. Offentliga sektorn ska ha högre kvinnolöner. Barngrupperna i förskolan mindre. Det behövs fler händer i vården.” /Liv Beckström, chefredaktör
Men är det bara KVINNORNAS löner som ska höjas inom offentlig sektor??? Vad finns det för anledning att männen inte ska få samma höjning???? Sedan är det ju en fråga runt heltid när anställningen är inom vård och omsorg. Det mest naturliga för verksamheten är att ha mest personal när det behövs.

Bara 20% av S-styrda kommuner har skriftliga överenskommelser om rätt till heltid!!
Under ”Frågor & svar” var det en som tog upp sin anställning och chansen att få en heltids tjänst som sökts men där arbetsgivaren hänvisade till behörighet. Sedan anställer arbetsgivaren ändå en vikarie utan behörighet. Dessutom hade chefen underlåtit att lämna referenser.
Jag tycker det är jättebra med fast utbildad personal som jobbar heltid men så är ju verkligheten en annan i verksamheter inom skola och omsorg. Vissa delar på dagen behövs det mer personal och vissa tider på dygnet mindre. Att ha heltidsanställda som är där även när det inte behövs låter oekonomiskt för verksamheten. Det behövs alltid vikarier som täcker upp vid sjukdom och semestrar och deltidare som fyller upp när det är som mest att göra i verksamheten.

Det står om ungdomsarbetslöshet som ett problem men också också om en undersökning som gjorts där en 31-åring får komma tre gånger så oftare än en 46-åring på jobbintervjuer.
Detta förstår inte jag. Iaf inte om det handlar om kvinnor. Om jag ser helt krasst på verksamhetens lönsamhet så skulle en 46-åring förhoppningsvis inte vara mammaledig. Med män kan det vara annorlunda. Igår träffade jag en man som var 61 år och hade ett barn på 4 år. Samtidigt hade han ett barnbarn som var 21. Män är ju fertila längre. Men jag tror ändå att den gamla synen finns kvar om att kvinnor 25-35 år kommer skaffa barn så småningom, även om åldern har höjts. Om männen tänkt skaffa barn frågas nog inte på en intervju (eller?). Varför skulle inte 46-åringen anställas? Den har förhoppningsvis mycket erfarenhet och har troligen passerat småbarnstiden. Eller tror arbetsgivaren att den är utsliten? Hm...

Sen har vi det här med vad vi gjort tidigare i våra liv... Är det okej att allt fler kommuner kräver brottsregisterutdrag för att en arbetssökande ska få ett jobb? Det är säkert olika meningar om detta då det kan vara en viss säkerhet vid barnomsorg, äldreomsorg och funktionshinder. Det har ju hänt att personal i exempelvis hemtjänst har stulit från vårdtagare. Sedan finns det andra som hävdar att för att få kunna rehabiliteras när väl brott har sonats så är det bra att få en chans. Men är det inom vård och omsorg som det ska testas? Det står att det är 40% av de som tidigare dömts till kriminalvård inte kommer tillbaka. Samtidigt är det många som inte är dömda men begår brott.
Hm... Hur kan verksamheter skyddas mot stölder, utnyttjande och våld? Går det? Vem i hela Sverige kan säga att de ALDRIG gått mot röd gubbe, ALDRIG kört över hastighetsbegränsningen osv?

Chefredaktören skriver att småbarnsgrupper med över 20 barn är skrämmande vanligt. Och även barnpsykologen Jesper Juul (SVT) oroar sig för barns psykiska välmående efter en dag med buller, stök och skrik och att de då kan behöva flera timmar för att gå ner i varv. Vissa familjer kan ju anlita Rutavlönade barnflickor som hämtar tidigare men det är ju inte heller gratis.
Jag kan inte låta bli att fundera på om det ska bli en klassfråga om hur barnen mår.

Tycker du att det ska vara okej att sköterskor ska få amma på betald arbetstid? ”Föräldraskap måste kunna förenas med ett yrkesverksamt liv.” ”Ett annat skäl är att ensamstående både ska kunna amma och försörja sig.”
En sak är om de sitter på ett kontor... Men var gör de av barnet när de JOBBAR ute på fältet???? Ska de ha med barnet när de besöker gamla och sjuka?

78.000 jobb i barnomsorg och på fritidshem har försvunnit sedan 1990. Under 1990-1997 minskade personaltätheten i förskolan med 35%! Under 80-talet fanns det pengar och personalen utbildades och fick högre status med stora lokaler och inte jättemycket barn. Om det behövdes vikarier gick det att få. Men nu har bördan blivit tyngre och kvalitén sämre av stress och det har blivit mer barnpassning. Personalen har mindre tid för barnen då det förr fanns en föreståndare på varje förskola som skötte de administrativa sysslorna. ”Vi som arbetar på golvet är inte tillräckligt högljudda. Vi backar, vi finner oss och arbetar på” säger Eva Forss men berättar också att det går inte att berätta saker för föräldrarna då risken finns att det blir tack och adjö då man skulle ses som obekväm.
En undersköterska i Piteå berättat att hennes barnbarn på tre och fem år går i grupper med över 25 barn.
Jag undrar om något pratat om ”den lilla gruppens princip” med politiker och andra som styr barnomsorgen.
ju större en grupp är ju mer sjunker kvaliteten på relationerna medlemmarna emellan. Agerandet mellan 3-4 personer i en grupp präglas mer av känslor och hänsyn till varandra än i en grupp om 6-8. Detta gäller för vuxna människor i allmänhet.

En insändare (förälder och lärare) ifrågasätter chefsredaktörens ledare i förra numret för att barnen/eleverna skulle få äta gratis gröt som frukost i skolan. Insändarskribenten drog skolans roll till sin spets och tog även upp läxhjälp, cyklar och sovsalar på skolan. Annica Sjöqvist, arbetsplatsombud, frågar sig varför det inte finns något som heter avvikelserapport i skolans och förskolans värld som Lex Sarah eller Lex Maria som finns inom vården.
Jag har själv varit i en situation då det diskuterades lösning på en cykelutflykt med skolan... Skolan tar för givet att alla har cykel, alla kan cykla, alla har skridskor, alla har dator och internet (för att göra läxor), alla föräldrar har kunskap om hur fronter fungerar (för att få veckoinformation) osv. Nu vill jag jobba heltid... Det betyder lååånga dagar för min son på fritids och är kanske hemma efter 17 då jag ska fixa middag, tvätt och andra hushållsaktiviteter och helst SAMTIDIGT som jag stöttar min son med sina läxor. Sen är det mer eller mindre läggdags för min son. Varför kan han inte få göra sina läxor på fritids där han är fler vakna timmar på eftermiddagen än i hemmet? Jag skulle GÄRNA jobba bara halvtid tills barnen är tonåringar om jag bara hade råd. Men då är det ännu mindre pengar till cyklar och annat som skolan kräver att elever ska ha. Om jag jobbar kvar där jag har min tjänst nu så är det också kvällar, helger, nätter osv som jag måste fixa barnvakt. Visst drömmer jag om ett dagtidsjobb... Det kan jag inte förtränga men samtidigt så trivs jag så bra på mitt nuvarande arbete med både kollegor, boende och deras anhöriga. Det kostar att ha drömjobbet!!! Jag kan inte klandra någon annan än mig själv. De tär jag som valt att jobba i offentlig sektor då jag trivs utmärkt med att arbeta med människor istället för maskiner. Det kostar att ha drömjobbet... Men om skolan har aktiviteter som inte alla kan vara med på, är det då inte något fel? Vad händer om läroplanen inte följs då det är inlagt studiebesök som inte alla kan följa med på? Vad händer med ”gruppen” om vissa måste förklara sig om varför de inte kan åka med när det handlar om ett funktionshinder eller ekonomi? För jag väljer att skriva HINDER och inte funktionsnedsättning då skolan skapar hindret och inte funktionsnedsättningen.

Bengt Bergsmark skriver att höga löner och mindre inkomstskillnader minskar risken för svåra kriser. Vid en kris pressans lönerna, särskilt för låginkomsttagare vilket gör att de får ta lån istället för få lön. Lånen gör att finanssektorn och bankerna växer och konsumtionen ökar vilket är bra för företagens försäljning. Men sen kommer lånen ikapp låginkomsttagarna. De blir skuldsatta och tvingas köpa mindre och detta drabbar även samhällets ekonomi.

En insändare, som kallar sig för Inger L M i Boden, är en stolt undersköterska som arbetat som det i 40 år. ”Den stimulans det är att finnas till för en medmänniska som behöver min hjälp, går inte att jämföra med ”syrrornas” titel eller inte.”
En annan undersköterska som jobbar inom äldreomsorgen känner sig kräkt av sin lön. Hon menar att grundlönerna är låga och ni i april får de en löneförhöjning för kvälls-ob med 60 ÖRE/timme! Hon ifrågasätter också karensdagen vid exempelvis vinterkräksjuka. Att först torka andras spyor och sen få själva betala för konsekvenserna tycker hon är fel. ”Vi kan inte försörja oss på den tacksamhet vi får från anhöriga.”
I Ekerö så fick de ingen löneförhöjning alls utöver potten 480kr (individgarantin är på 100kr). Läget är likadant i många svenska kommuner. Men det skiljer otroligt mycket. I Sotenäs får de 69 öre utöver potten. I Tingsryd och Lessebo fick de 1050kr från första oktober i fjol och i Ludvika 1170 kr från första november. De flesta får nya lönen i april bland annat Väst.
Lägsta lön för en person över 19 år ska vara minst 16070kr.
Lägsta lön för den som har yrkesförberedande gymnasieutbildning ska vara lägst 16070kr.
Ulla-Britt Eriksson, filosofie dr i folkhälsovetenskap, skriver att kvinnor har varit mer sjukskrivna än män sedan 1980-talet. Hon menar att det till stor del beror på att kvinnor ofta har emotionella arbeten i möte med elever, patienter, kunder och klienter. När det är stora förändringar och neddragningar är det svårare att upprätta goda relationer. Dessutom arbetar kvinnor i större utsträckning i offentlig sektor där det är svårare med omplacering vilket försvårar en eventuell rehabilitering. Men det handlar också om orättvisa löner. Kvinnor finns ofta i en underordnad position och blir bestämda över och har mindre möjlighet att påverka sitt arbete.

Plusjobb, SNS eller Fas 3? När det är Fas 3 får arbetsgivaren pengar för att låta en långtidsarbetslös vara på arbetsplatsen. Den placerade ska inte utföra ordinarie arbetsuppgifter men som det ser ut så använder arbetsgivare detta istället för att anställa mer folk. När det är plusjobb är det avtalsenlig lön, heltid, pensionsrätt och fackliga rättigheter. SNS är att arbetslösa får försörjning av samhället och får utföra uppgifter som annars inte blir gjorda. Det talas om socialbidragsnormen och till och med under A-kassenivån. ”Välfärdsjobben” ska finnas i ”okvalificerade branscher” som personlig assistans.
Jag vet inte riktigt skillnaden på Fas 3 och SNS måste jag erkänna... Eller har det bara bytt ”namn”? Nu blir jag förbannad!!! Det finns ingen yrke som är så avancerat som att vara personlig assistent!!! Det handlar inte om utbildning, det handlar inte om uppfostran, det handlar inte om tydliga instruktioner utan PERSONKEMI!!! Av 40 sökande till en tjänst kanske bara två i huvudtaget är lämpliga!!! Visst är det ingen nackdel om personen är utbildad Aktiveringspedagog men det är ändå i slutändan personkemin som bestämmer om man är lämplig för just den tjänsten. Men hur menade de här??? Ska SNS-placerade jobba som personliga assistenter så tar de ju jobben från någon annan!!! Jag förstår faktiskt inte alls hur de får ihop att de ska ha uppgifter som inte annars görs... Dessutom - Vad är bäst - Sysselsättning eller anställning?

70% av de som går kvalificerad yrkesutbildning (KY) har jobb innan utbildningen är slut eller inom en månad efter examen. Lika många procent säger att de har fått mer kvalificerade arbetsuppgifter än före utbildningen.
Jag hade jobb INNAN jag började studera och är alltså bara tjänstledig. Så är det för flera i min klass. Jag tror att det är minst en tredjedel som är just tjänstlediga. Är det inte ett ganska skevt sätt att lura statistiken? Jag har hört flera som inte fått jobb inom yrket utan skolat om sig eller gått tillbaka till något annat som de tidigare gjort i livet.

En insändare frågar om det är diskriminering att det talas andra språk än svenska i fikarummet. Insändaren kände sig utfryst och tycker de tär oartigt att använda språk som inte alla förstår.Vad är egentligen diskriminering??? Varför skulle inte alla få prata det språk de vill? Ska döva som pratar teckenspråk förbjudas att använda det på sina arbetsplatser om inte alla kan det språket? Jag har haft riktigt goda vänner som kommer från Makedonien. De talade i huvudsak makedonska i hemmet men ibland svenska, särskilt med dottern som kanske var bättre på svenska än makedonska. Jag kände mig inte alls utanför när jag inte förstod, utan tvärt om, nyfiken. Jag frågade ibland vad vissa ord betydde och blev på så sätt mer berikad än begränsad. Jag skulle ge dig, du ensamma svenska fikarastare, att göra det samma. Sätt dig inte utanför och gör dig till ett offer utan gå med i gemenskapen och lär dig något nytt, oavsett om det är typiskt ”utländskt”.

I en artikel beskriver golfbanearbetaren Lars-Olof sitt arbete. Det är svårt att ta ledigt på sommaren då det är mest att göra då. Han kommenterar golfutövarna så här: ”De som föds rika är det inga problem med. Det är väl kanske de nyrika som ibland undrar vad vi ska ut på banan och göra.”
Hur vet han vilka som är födda rika jämfört eller nyrika???

Hjärnkoll har med stöd av regeringen, gjort undersökningar för att öka kunskapen om psykisk sjukdom och psykiska funktionshinder.
Är det verkligen hindrena som de som öka kunskapen om eller om psykiska funktionsnedsättningar?

Blir man lycklig av att åka buss? Så lyder en rubrik... Undersökningar har visat att ju mer nöjd man är med sitt resande, desto gladare är man som person. Att vara nöjd med vardagliga saker är viktigt för att exempelvis få hög lön.

I Överkalix och Pajala är medelåldern nästan 49 år. I Knivsta under 36 ½ år. Den stigande medelåldern beror delvis på att äldre lever längre men också att det föds färre barn jämfört med 40- och 60-talet. Däremot sjunker medelåldern i storstäderna eftersom fler unga söker sig dit.

En mätning av 220.000 personer i 17 länder har visat att det inte är säkert att päronformad fetma är mindre farlig än äppleformad. ”Det finns ingen sund fetma.”

Tränar du mycket men ändå inte går ner i vikt? Ät mer protein och fett och lägg in avslappningsövningar dagligen. Det ökar på de hormoner som försätter dig i bästa tillstånd för matsmältning, återuppbyggnad och sinnesnärvaro.

Visste du att arbetsgivaren är skyldig att ha en policy runt alkoholproblem men bara 70% har det? Ca 50% erbjuder hjälp.

Kommunals förste vice ordförande Tobias Baudin ska flytta till en nybyggd hyresrätt (femrummare) på 140 kvm i Stockholms innerstad. Kostnaden blir över 5.000.000 kr men troligen ännu dyrare då hissen behöver höjas.
Snacka om sur gräddfil!!!!