Inga elever börjar på Gustav Adolfsskolan som oskrivna kort. Specialpedagog och andra lärare träffar alla elever innan de kommer. De vill ha reda på elevens kunskapsprofil och hur lärarna har jobbat med eleven. De pratar även med elever och föräldrar.
– Jag frågar eleverna hur de vill att det ska se ut på Gustav Adolfsskolan för att de ska känna sig trygga. Sen frågar jag lite hur det har sett ut och vad de har för erfarenheter. Det finns aldrig en tanke om att den eller den eleven inte skulle kunna gå här. Oavsett om en elev har en diagnos eller inte så måste vi jobba för att det ska bli så bra som möjligt. Det ska vara en skola för alla, säger Lena Södergren.
För att kunna ta emot en elev med en diagnos måste man ha ett generellt kunnande om hur svårigheterna kan se ut, men samtidigt vara öppen för att varje elev är en egen person och att människor alltid är något i samspel med andra människor, förklarar hon. Det som kan vara en svårighet när eleven gick på andra skolan kanske inte behöver vara något bekymmer på Gustav Adolfsskolan, eftersom det är en annan gruppkonstellation och andra vuxna. Det kan istället bli ett annat problem som skolan får jobba med.
Hur tänker man om man INTE vill ta del av historiken bakom en person och försöka prata grekiska med personen? Eller hur uppfattas det när olika personal i samma verksamhet bedömer en persons begåvningsnivå väldigt olika?
För personer med kognitiv funktionsnedsättning kan förväntningar och förberedelse vara ett måste. Att inte veta vad som ska hända kan skapa stress och oro. Det handlar om att undvika kaos. Kaos som vi andra kanske inte märker men som individen upplever som något oerhört stort!
Många föräldrar ser en diagnos som dyslexi eller adhd som nyckeln till att deras barn ska få hjälp i skolan. Diagnoser ger visserligen extra stödresurser, men de är inte alltid anpassade efter barnets specifika behov och kan till och med försvåra för barnet, visar Joakim Isakssons avhandling.
Tydliggörande pedagogik (inom TEACCH-programmet kallas det strukturerad undervisning) är hämtat från TEACCH-programmet men anpassat efter svenska förhållanden i samarbete med Riksföreningen Autism. För att hjälpa personer med autism måste man ha teoretisk kunskap om vad autism innebär. Utifrån formella och informella bedömningar kan man sedan göra ett individuellt anpassat pedagogiskt program. Formella bedömningar är olika standardiserade test som exempelvis PEP- och AAPEP-testen. Informella bedömningar är observationer i vardagen, i arbetet och i skolan, organiserade bedömningar av specifika färdigheter samt information och prioriteringar från föräldrar och personal. Det individuella undervisningsprogrammet ska bygga på personens färdigheter, intressen och anhörigas prioriteringar (specifika-, kortsiktiga- och långsiktiga mål). Ett pedagogiskt arbetssätt och bemötande är viktigt när det gäller både barn, ungdomar och vuxna med autism och ska omfatta alla de områden som är viktiga under hela livet; kommunikation, arbetsbeteenden liksom arbets-, sociala-, fritids- och vardagsfärdigheter (t ex. egen hygien och hushåll).
Varför tydliggörande pedagogik?
Personer med autism har ofta en stark visuell förmåga. Med visuellt stöd kan de bättre förstå sin omvärld. Detta gäller även de som talar. Visuellt stöd innebär inte att man ska sluta prata med personer med autism utan att man använder det som ett stöd för att de lättare ska förstå och därmed känna sig trygga och ha bättre förutsättningar att lära sig nya färdigheter.
Tydliggörandet skall svara på frågorna: VAR? VAD? NÄR? HUR LÄNGE? HUR MYCKET? VAD HÄNDER SEDAN? HUR?
Tydliggörande i rum/miljö - svarar på frågan VAR. Genom tydliga fysiska och visuella avgränsningar kan man ge personer med autism en tydlig bild av vad som förväntas i olika rum/miljöer. Exempel på detta är en tydlig plats för lunch, fritidsaktiviteter, undervisning, arbetsplats och självständigt arbete. Genom att använda t ex. möbler, skärmar, gardiner, och hörlurar kan man även minimera störande syn- och ljudintryck. Det viktiga är att individualisera rummet/miljön efter varje persons behov.
Tydliggörande i tid SCHEMA - svarar på frågorna VAD och NÄR. Schemat ska visa vilka aktiviteter som ska ske och i vilken ordning dessa kommer. Schemat ska anpassas efter personens förmåga att förstå information, från konkreta föremål till abstrakt skriven text.
Exempel på scheman är föremål, foto, tecknade bilder, bild + text, text, agenda. Schemats längd anpassas efter individens förmåga att förstå information. Exempel på det är information direkt i situationen, 2-4 sekvenser åt gången, halvdagsschema, heldagsschema osv
ARBETSORDNING - svarar på frågorna HUR LÄNGE, HUR MYCKET och VAD SOM HÄNDER SEDAN. Arbetsordningen ska visa hur länge en person arbetar med en uppgift/aktivitet och anpassas efter personens förmåga att förstå information. Från det mest konkreta som att materialet presenteras från vänster till höger till en skriven arbetsordning t ex i kombination med schemat. Exempel på arbetsordning är föremål, färgmatchning, symboler (bokstäver, siffror), ord, text. Sist i arbetsordningen finns information om vad som händer efter det att aktiviteten är färdig (t ex schemakort som tar personen tillbaka till schemat eller vid behov av mer konkret information exempelvis en frukt eller en bild på en rolig aktivitet).
VISUELL INSTRUKTION - svarar på frågan HUR. Genom visuell instruktion ska personen med autism få reda på hur han ska genomföra en uppgift/aktivitet. Instruktionen ska anpassas efter förmågan att förstå information. Från det mest konkreta som att materialet talar för sig själv, t.ex tre pusselbitar i tre pusselhål, till en skriven arbetsordning, t.ex ett recept. Exempel på andra visuella instruktioner är organisation i lådor, avgränsning av ytor, betoning av viktig information (färgkodning), bild-mallar, skrivna instruktioner. Viktiga principer vid ett pedagogiskt arbetssätt är: Individualisering; alla personer är unika och man måste anpassa tydliggörandet efter det. Samarbete mellan personal, vid t.ex skola och korttidshem liksom även samarbete mellan olika stadier i livet exempelvis förskola och skola. Livslångt perspektiv, dvs att det vi lär små barn skall vara användbara färdigheter i vuxenlivet. Som en röd tråd genom allt går samarbetet mellan föräldrar och personal.
Källa: Utbildningscenter Autism (www.autism.se/utbcenter)
I TEACCH-programmet arbetar personal med olika specifik yrkesutbildning, som generalister, med ett övergripande ansvar för samtliga insatser som personer med autism och deras familjer behöver.
Detta synsätt förutsätter en god såväl teoretisk som praktisk kunskap om autism av samtliga medarbetare.
Programmet handlar dels om att utveckla individens förmågor och färdigheter inom alla av vardagslivets områden och dels om att anpassa miljön så att den blir begriplig.
Det är viktigt att minnas att TEACCH är ett allsidigt program, där en del av programmet handlar om strukturerad undervisning, som bygger på visuell tydlighet.
Nyckelbegrepp inom TEACCH är:
Samarbete med föräldrar
Respekt för olikheter
Personlig utveckling, snarare än normalisering
Individualisering
Kompromiss
Accepterande
Syftet är:
”Att hjälpa den enskilda individen att fungera så självständigt som möjligt utifrån egna förutsättningar”.
för ett barn med autism kan det vara som att rycka undan rullstolrampen för ett rullstolsburet barn. Simon blev ledsen och orolig när det inte fanns någon som kunde förklara och förbereda honom inför nya saker. Till exempel blev det kaos en gång när barnen gick på rast och lärarna möblerade om i klassrummet utan att tala om det i förväg.
Jag såg info om "AKK i ett livsperspektiv" som är temat för 2011´s Västsvenska Kommunikationskarneval (25-25 maj)
Här finns att läsa om 2010´s tema om bilder som kommunikation:
http://www.isaac.no/wp-content/uploads/2010/05/karnevalen_2010.pdf
http://www.dart-gbg.org/ANPASSNINGAR/Blankare_komkarneval-10.pdf
http://www.dart-gbg.org/INFOSIDOR/KARNEVAL10.HTML
http://www.vartgoteborg.se/prod/sk/vargotnu.nsf/1/vard_o_omsorg,aldrig_for_tidigt_ge_barn_med_autism_hjalp_att_kommunicera
http://www.isaac-sverige.se/Referat_Kommunikationskarnevalen.html
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar