På sidan "Familjeliv" har en person jämfört LCHF med sektliv. Definitioner på sekt är:
"1.Frivillig organisation där medlemskapet förtjänas. (Man måste följa dieten för att vara med.)
2. Medlemskapet är exklusivt och kan fråntas de medlemmar som inte följer gruppnormerna. (Äter man inte enligt "dieten" så är man inte med i sekten.)
3.Medlemmarna ser sig som en elit som är i besittning av särskild kunskap. (tror ni vet allt om "dieten" och att den botar sjukdomar)
4.Sekten är vanligen i konflikt med sin omgivning. (många ifrågasätter "dieten" vilket skapar konflikter)
5.Inom sig är sekten vanligen egalitär, det vill säga alla troende är ett prästerskap.(man skulle kunna kalla doktor fett ett prästerskap)
6.Sekten är etisk och asketisk, alltså att man har vissa levnadsregler och offrar tid och pengar på sin grupp. (man lägger pengar på mat, fet mat, och lever efter de regler som finns för dieten)
7.Slutligen är sekten totalitär, det vill säga kräver totalt engagemang och försöker styra individens liv (ett liv i dieten styrs av just vad man får å inte får äta)
Kriterierna på sekten är alltså att man är med om man äter LCHF. Äter man inte LCHF så är man inte med i sekten. Medlemmarna tror att LCHF är nyttigt för hälsan. Andra ifrågasätter kostens nyttighet, vilket orsakar konflikter. Jämlikhet råder inom gruppen. Man lägger ner pengar på att köpa maten som man äter.
Sen att sekten är totalitär förstår jag inte. "Kräver totalt engagemang". Hur skulle vi kunna kräva något av LCHF-arna? Var och en äter väl som den vill?
Vad skiljer LCHF-ätare från de som äter andra kostmodeller, som tex Livsmedelsverkets tallriksmodell - i sekthänseende?
Jag funderar lite på vilka som INTE lägger några pengar alls på mat... Vilka är INTE intresserade av vad de stoppar i sig, och väljer vad man tycker är gott eller vad man inte tycker är gott...Är då alla som äter äpplen en slags sekt? Alla som äter kyckling, en sekt? Alla som äter keso, en sekt???
En av kommentar på Doktorns blogg:
"Viktväktarna stämmer än mer in på definitionen egentligen. Där måste man ju tex betala medlemsavgift och betala för material osv. Många hejarklackar till sporter stämmer definitivt in på det."
Jo det kan jag hålla med om. Jag upplever det varken som att någon belönar eller bestraffar mig i "sekten". Det är ingen kontroll om jag följer "reglerna" eller inte. Ingen bestraffar mig om jag syndar. Jag prenumererar inte på någon tidskrift eller registrerat att jag äter LCHF-kost. Jag är inte med i någon LCHF-klubb eller -organisation.
En av kommentar på familjelivsidan:
"barn och ungdomar i dag tycks ha obegränsad tillgång på pengar, som lärare ser jag dagligen ungar som ständigt har något i munnen och tuggar. Jag har aldrig sagt emot att socker är dåligt.. eller snabbmat.. och detta är vad vi äter i dag.
När jag var 10 hade jag aldrig hört talas om Mc Donalds, Pizzan hade precis kommit till min stad.. i min familj ÅT vi oss feta... på just det som idag kallas LCHF-kost till största delen... Idag äter man konstant, det är GIGANTISKA kakor och bullar, det är näst intill omöjligt att köpa en kanelbulle i vad jag anser vara är normal storlek"
Men LCHF:are äter verkligen varken vanlig McD-mat eftersom det är fullt av kolhydrater! Det skulle väl io så fall vara sallad med grillad kyckling, och det vet jag ingen "diet" som säger nej till... Pizza är OCKSÅ fullt av kolhydrater så den som skrivit detta är nog väldigt okunnig om vad LCHF egentligen är och vad man äter då. Jag äter LCHF-kost för jag mår bra av det, men äter inte BARA det. Jag tycke rom ägg, keso, kokos, avocado, räkor. Jag dricker inte kaffe och dricker inte grädde. Men jag har gärna smör när jag steker fisk, köttfärs osv. Jag äter gärna grönsaker (ja även röda som inte är så bra enligt LCHF) och mina favoritgrönsaker är morötter, vitkål, rädisor och paprika. Jag äter inte (eller rättare sagt sällan och lite) av majs, men detta innan jag ens kände till LCHF och det för att min mage inte klarar av det. Sedan 25-30-årsåldern så har jag inte varit särskilt förtjust i potatis. Är uppvuxen med egna potatisar, jordgubbar, äpple, plommon osv och har väl fått för mycket av "det goda". Visst hädner det att jag äter av det men då pajjar min mage så "synden straffar sig själv". Jag "syndar" nästan dagligen mot "reglerna" men ingen annan än min egna kropp straffar mig. Jag är nog inte "förtjänad" att vara med i LCHF-sekten för alla mina synder. Jag tror inte den botar något alls men jag har varit i kontakt med något liknade för ca 10 år sedan och det var väldigt bra för en diabeteiker att gå ner i vikt. Åt förrätt, varmrätt och efterrätt, dvs ingen svält. Om alla som tror på något och NÅGON ifrågasätter så är väl i så fall ALLA RELIGIONER sekter!!! För om något i världen skapar krig är det olika religioner! Nä, det är helt klart att jag inte är en sektmedlem för så engaerad är jag inte mer än att jag vill ha ägg hemma. Men visserligen så vill jag ha morötter, tomat, pasta, havregryn, vetemjöl och honung hemma med. ;-) Jag tror att de flesta som blir ifrågasatta blir trötta på detta oavsett om det beror på kost, religion, hur man tar hand om sina barn, hur man lever osv. Vem blir INTE arg om man får det uppslängt i ansiktet att man är mer eller mindre helt blåst och har fel????
Kaiza skriver:
"Jag förstår ilskan, särskild Dr Dahlqvist som faktiskt blev av med sin legitimation ett tag. Detta för att hon ville sina patienters bästa. Ni fick hon ju tillbaka den men det talades det tyst om från "etablissemangets" sida.
Annars upplever jag att alla som pysslar med LCHF eller annan form av lågkolhydratkost är balanserade, glada och välmående männsikor. De som är griniga är de som står utanför som står fast i gamla läror och inte fattat grejen."
Jag säger inte att kroppen inte kan påverkas negativt när ketonen ändras i kroppen... Som med det mesta när det handlar om att ändra vanor för kroppen så tar det ett tag att vänja sig. Men vissa blir bättre med tiden och viss sämre. Vissa "pulverdieter" ser jag som att de blir sämre. Det finns inte tillräckligt med energi i kosten. Eller om man slutar dricka kaffe eller röka/snusa så påverkas också kroppen, men i långa loppet kanske det är bättre att slippa "gifterna" även om det är "enklast" att fortsätta. Jag har opererat bort gallblåsan. Då tålde jag inte fet och salt mat. min kropp har ändrats. Det tog kasnke två år innan jag klarade av att äta fel och salt mat utan att må illa. Nu däremot mår jag sämre av att äta stärkelse, kolsyra osv. Jag struntar i det ibland när jag känner för det, precis som när jag fick gallstensanfall av att äta lakrits. Jag lärde mig hur mycket min kropp klarade av och om jag åt mer kunde jag likva väl frossa i mig mig ännu mer för jag skulle ändå inte få behålla det. Så känner jag inför socker, stärkelse och fibrer nu, men jag får ta konsekvenserna och ser till att göra det när jag inte ska jobba eller liknande. Så länge man tar konsekvenserna för sin egna kropp så tycker jag att man ska göra som man själv känner... Jag proppar inte i mig fett även om jag gärna äter ägg, kaviar, cheesecake osv. Jag är kanske mer en VLCD-människa rent innehållsmässigt? Naturdiet, Cambridge, Nutrilett, Modifast, Sophiakuren osv, även om jag INTE gillar shakers utan vill TUGGA och knapra på saker som vitkål och morötter. Jag tycker att vissa Herbalife-bars är goda tex. Men jag är lite emot att det höga proteininnehållet kan påverka njurarna vilket nog få vet...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar