Asperger

De problem som personer med Asperger har rör ofta relationer till andra människor. Socialt umgänge är för många en påfrestande ansträngning som kräver stor anpassning. Andra typiska drag är specialintressen, annorlunda språkhantering och svårigheter med snabba förändringar.
Många är ovanligt stresskänsliga, psykiskt sårbara och har en tendens att utveckla psykiatriska symptom. Det kan vara ångest, ångestattacker, tvångstankar/tvångshandlingar, depressioner eller fobier.
Men Asperger innebär inte bara problem. I rätt miljö kan många av de egenskaper som är vanliga hos personer med Asperger vara en tillgång. Till exempel stor uthållighet och ovanligt god koncentrationsförmåga.

Det kan dröja innan det märks att en person har Asperger och symtomen varierar från individ till individ. Typiska egenskaper hos personer med Asperger är:
• Svårigheter i kontakten med andra människor
• Specialintressen som kan uppta stor del av uppmärksamhet och tid
• Svårigheter att förstå och använda språket i kommunikationen med andra
• Bristande motorik
• Lätt att hamna i tvingande rutiner eller handlingar
• Säregna eller ovanliga sinnesintryck

Kriterier för aspergerdiagnos:

A. Nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt:
• Påtagligt bristande förmåga att använda varierade ickeverbala beteenden såsom ögonkontakt, ansiktsuttryck, kroppshållning och gester som ett led i den sociala interaktionen
• Oförmåga att etablera kamratrelationer som är adekvata för utvecklingsnivån
• Brist på spontan vilja att dela glädje, intressen eller aktiviteter med andra (visar inte, tar inte med sig eller uppmärksammar inte andra på sådant som är av intresse)
• Brist på social eller emotionell ömsesidighet

B. Begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter, vilket tar sig minst ett av följande uttryck:
• Omfattande fixering vid ett eller flera stereotypa eller begränsade intressen som är abnorma i intensitet eller fokusering
• Rigid fixering vid specifika, oändamålsenliga rutiner eller ritualer
• Stereotypa och upprepade motoriska manér (vifta eller vrida händerna eller fingrarna, komplicerade rörelser med hela kroppen)
• Enträgen fascination inför delar av saker

C. Störningen orsakar nedsättning av funktionsförmågan i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.

En förstående och accepterande omgivning är avgörande för att personer med Asperger ska må bra. Det finns tre nyckelord som det är bra för omgivningen att tänka på:

• Kunskap
Alla som berörs behöver kunskap om de vanligaste symtomen och vad som kan göra för att underlätta i skolan, på arbetet och i vardagslivet. Kunskap hjälper omgivningen att förstå hur Aspergerpersoner tänker och hur varje individs möjligheter, svårigheter och behov av stöd ser ut.

• Anpassning
Anpassa kravnivån för att undvika stress. Se till att personen får möjlighet att lyckas genom att ge mycket beröm och undvika kritik och tjat.

• Respekt
Visa individen respekt. Ingen är ett handikapp utan först och främst en individ med en egen unik personlighet.

Därutöver behöver du specifik kunskap om varje enskilt barn. Hur ser situationen ut för barnet?
Hur yttrar sig funktionsnedsättningen för det här barnet? Samla fakta från föräldrar och andra, som är väl bekanta med barnets vardag och närmiljö.
Ta reda på vilka som är barnets positiva sidor. Vilka styrkor och intressen finns att bygga vidare på? Du behöver även känna till vad som är barnets svårigheter. Detta för att undvika onödiga konflikter i arbetet. Barnets svårigheter får
ni arbeta långsiktigt med. Det pedagogiska underlaget i utredningen kring diagnosen kan här vara till god hjälp.

Pedagogik
Här måste du tydliggöra all information för att barnet ska ha en möjlighet att förstå och lyckas.
Tänk: Hur ska jag göra detta så att barnet förstår och lyckas?
Nyckelord är planera, visualisera, strukturera.
Planera så att du hela tiden ligger ett steg före.
Hur blir det om barnet gör så i stället?
Vad händer om det blir fel? Ju mer förberedd du är, desto tryggare är situationen för både dig och barnet.
Visualisera utifrån barnets förmåga att tolka och använd det som passar bäst in på barnet.
Barnet förstår bättre om det också får se den information eller instruktion, som du vill förmedla. Det kan vara antingen i bilder, foton, skrivet eller ritat. Många talade ord hjälper sällan att förtydliga, däremot ”talar” bilder eller text ett
tydligt språk för barnet.
så på ett varsamt sätt med barnet om vad det har svårt för och hur ni tillsammans kan arbeta med rna.
Resonera med föräldrarna om rutiner för läxläsning och vilket stöd de kan ge. ¨
Inför prov och redovisningar kan man underlätta för barnet genom att göra instuderingsfrågor på arbetsblad, dela upp i steg, ge anvisningar för strukturen, markera det viktiga och tillåta alternativ till skriftlig redovisning.
Det är också viktigt att barnet får tillräcklig tid på sig – varken för lite eller för mycket.

Pedagogiska hjälpmedel
Tänk på att använda läromedel som är åskådliga och tydliga och med enkel och ren layout.
Ge barnet en penna med tjockare skaft om det har nytta av det.
Bänk och stol kanske behöver anpassas för att barnet ska kunna sitta bättre.
Använd tids- och planerings-hjälpmedel, t.ex. timglas, timer och kalendrar/scheman. Ge barnet talböcker om det är hjälpt av det.
Många barn har också stor nytta av datorn både föratt skriva och för att lära.
Öva barnet i problemlösningsstrategier.
Lär barnet hur man kan lösa problem genom att tillämpa problemlösningsstrategier. Börja med att tillsammans med barnet komma fram till en bra beskrivning av problemet, diskutera vilka olika lös-ningar det finns och diskutera för- och nackdelarmed dessa.
Välj den lösning som verkar bäst, prova den och utvärdera sedan tillsammans med barnet hur det fungerade.
Om inte, prova ett annat alternativ.

Kamrater
Många barn med ADHD har svårt med kamrater, även om det inte gäller alla.
Barnet med ADHD kan också vara en stor påfrestning för de andra barnen i en grupp. Här är det viktigt att du som lärare är uppmärksam på hur du genom ditt eget sätt att vara mot barnet kan påverka inställningen. Om man har ett positivt klimat i gruppen och en god sammanhållning är det lättare att få acceptans för barnet med ADHD.
Fundera på hur du kan stärka sammanhållningen och vi-känslan i gruppen och motverka utstötningstendenser. Förklara för kamraterna varför barnet med ADHD behöver mer stöd och kanske särskilda förmåner, att det inte är orättvist.
Prova hur eleverna kan hjälpas åt i undervisningssituationen, kan de vara resurser för varandra?
Ge barnet med ADHD positiv status genom att lyfta fram och uppmuntra sådant han eller hon är bra på inför de andra barnen.




från början till slut. Här räcker det inte med det gemensamma schemat i skolan, utan det krävs ett mer detaljerat schema för barnet om vilka uppgifter som ska göras. Detta individuella schema gör att barnet kan orientera sig vad det gäller tid, rum och aktivitet och ger möjlighet för barnet att bli mer självständigt.
Se till att barnet har svar på samtliga nedanstående
frågor när det gäller dagens uppgifter.
Vad ska jag göra?
Var ska jag vara?
Hur ska jag göra?
Vem ska jag vara med?
När ska jag göra det?
Hur länge ska jag göra det?
Varför ska jag göra det?
Vad händer sedan?
Kom ihåg att det är extra viktigt med schema för fria aktiviteter, raster och fritid eftersom barn med Aspergers syndrom/högfungerande autism oftast har stora svårigheter i de situationerna.
Vid dessa tillfällen måste man behärska de sociala koderna kring kontakt, turtagning, lekar och kunna välja, planera och hitta på aktiviteter. Här behöver barnet struktur och hjälp av dig, så att det blir en meningsfull aktivitet.
Om det gäller gruppaktiviteter med flera barn inblandade, så tänk utifrån barnets förutsättningar. Är detta en lämplig lek för barnet? Att leka t.ex. kull
är såväl visuellt som en enkel regellek och går oftast bra.

Lagspel som fotboll å andra sidan, som medför mycket samspel och många regler, är en svårare aktivitet. Det krävs ett schema för raster och fritid med ett urval av aktiviteter, som är utformade från barnets intressen och nivå. Bolla, läsa, rita, ta en promenad, lyssna på musik är exempel på aktiviteter som de flesta uppskattar och klarar av.
Belöning kan behövas för att motivera barnet. Det ska vara något som barnet uppskattar t.ex. datorn, klistermärken, lyssna på favoritmusik, spela spel, m.m.
Viktigt är att barnet lyckas och att det går att använda lyckade mål för att ta sig an nästa.
Försök att förhandla med barnet eller ge förslag på lösningar.
Undvik att hamna i ”maktkamp” där du som pedagog bestämmer mer än vad som är nödvändigt. En del barn är känsliga för krav och detta kan låsa situationen
mellan er i onödan.

Gör ett åtgärdsprogram
Ett genomtänkt åtgärdsprogram är ett viktigt verktyg i det pedagogiska arbetet.
Gör barnet delaktigt i uppläggningen och se till att du har föräldrarnas stöd.
Gör en pedagogisk kartläggning och en beteendeanalys där du tittar noggrant på vad som utlöser problembeteenden och vilka konsekvenser de får.
Titta också på hur faktorer i omgivningen påverkar; barngruppen, arbetsformer, lokaler, bemötande och så vidare.
Diskutera med kollegor i arbetslaget och andra inblandade. Sätt därefter upp tydliga och realistiska mål som är mätbara och formulerade i beteendetermer. Ange både kortsiktiga mål och mål på längre sikt. Beskriv sedan hur målen ska uppnås genom att planera hur ni i arbetslaget ska arbeta med barnet, vilka anpassningar och stödinsatser som behöver komma till stånd och hur arbetsfördelning och ansvar ska se ut. Gör en planför utvärdering och uppföljning.

Samarbeta med föräldrarna
Föräldrarna är oumbärliga i det pedagogiska arbetet kring barn med ADHD.
Det är viktigt att respektera varandras olika kunskaper, uppgifter och relation till barnet. Utifrån en sådan ömsesidig respekt kan man hjälpas åt och använda varandras kunskaper och syn-punkter på bästa sätt. Se till att ni har ett bra rapporteringssystem i form av kontaktbok, e-post eller regelbunden telefonkontakt.
I vissa fall kan man också samarbeta kring belöningssystem genom ett särskilt dagligt rapporteringskort där barnets framsteg i skolan noteras och belönas hemma av föräldrarna.

Se till att du har stöd för egen del
Som pedagog ställer man lätt för höga krav på sig själv. Det är krävande att undervisa barn/elever med ADHD.
Tänk på att inte åsidosätta dina egna behov. Sätt upp enkla mål och en ambitionsnivå som du tror att du kan lyckas med. Begär inte för mycket av dig själv och var beredd på bakslag.
Ge inte upp, förändring tar tid. Våga tro på att du som pedagog är en viktig person för barnet och se till att du har stöd för egen del, av kollegor, skolledning och genom handledning och konsultation.