Flanören. Att vara Flanör innebär att påverka genom att finnas med ute i verksamheten - med undantag för planerade klassrumsbesök. Det handlar om att påverka medarbetarna på ett informellt sätt. Detta kan ske i t.ex. personalrummet eller i rasthallen.
Såningskvinnan agerar strategiskt; det finns en klar avsikt med hennes agerande: en förändring/förbättring av verksamheten är målet. Hon vet emellertid inte på förhand vad som i slutänden blir resultatet av hennes agerande, men hennes agerande avser att leda till förbättring av verksamheten.
Problemlösaren reagerar på oförutsedda händelser; de kan vara av två slag: det kan vara problem som löses under dagen (t.ex. en lärare ber rektor att samtala med någon elev som enligt läraren misskött sig) eller sådana som kräver ett långsiktigt och tålmodigt arbete (t.ex. konflikter i personalgruppen).
Den pedagogiska administratören använder organisation och budget som pedagogiska verktyg.
Elevstödjaren deltar i arbetet med elever som hamnat i svårigheter och som har rätt till stöd. Hon följer arbetet på nära håll och kontinuerligt.
Demokraten samarbetar med medarbetarna när det gäller planering av kommande läsårs pedagogiska konferenser, vid budgetarbete och vid framtagande av lönekriterier osv.
Stöttan stödjer och handleder medarbetarna.
Följaren tar del av vad som är på gång i verksamheten, i arbetslagen och på enheten. Hon fångar upp idéer och lyfter fram dem i ljuset. Hon vet att alla ”goda” idéer inte behöver komma från henne, och hon är tillräckligt klok att inte stå i vägen för dessa idéer. Tvärtom, hon hjälper till att rasera hinder för utveckling av verksamheten.
Förebilden ser sig som förebild i sitt agerande inför medarbetarna. Förebildligheten gäller att i handling visa sitt förhållningssätt till andra människor, förebildligheten gäller när hon planerar och leder pedagogiska möten och samtal med medarbetarna.
Relationsbyggaren arbetar på att försöka skapa goda relationer till och mellan medarbetarna. Hon ser till att medarbetarna får gemensamma upplevelser genom att de t.ex. gör icke-vardagliga händelser tillsammans och genom att skolan bygger traditioner. Medarbetarsamtal lyfts fram som en viktig relationsskapare mellan medarbetare och skolledare.
Studierektorn planerar kompetensutvecklingsdagar för medarbetarna; hon ser till att det finns en röd tråd i den kompetensutveckling som planeras.
Läraren leder direkt medarbetarnas lärande; hon skriver frågeställningar att samtala om, hon föreläser.
Lärande ledare handlar om rektor som lärande person. Det rör sig om lärande i mötet med andra människor; det rör sig om rektorsutbildning, om nätverk, konferenser etc.
