Personen ska mötas på ett respektfullt sätt.
Personen väljer inte själv sin isolering och sina svårigheter - utan de uppstår genom bristande förmågor.
Autistiska personer behöver stark struktur i lugna miljöer.
De behöver tydliga instruktioner och måste få ta god tid på sig för att utföra olika uppgifter.
Vad ska jag göra? Var ska jag vara? Hur ska jag göra? Hur mycket ska jag göra? Vem ska jag vara med? Hur långe? När? Vad händer sen?
I en tillrättalagd miljö kan personen med autism också hitta en väg till ömsesidig kommunikation med andra.
Om dagen, för personen med autism, kan göras konkret och förutsägbar med visuell struktur så minskar risken för oro och beteendeproblem. Man behöver utgå från ett personligt dags- och veckoschema, som är synligt, överskådligt och på alla sätt tydligt och tillgängligt för den funktionshindade. Schemat ska ta till vara personens intressen och styrkor.
och sen över till Asperger... Första meningen känner jag jag igen från ett samtal som jag hade för ett tag sen...
Många vuxna personer med Aspergers syndrom är inte diagnostiserade - och vet då inte varför de har problem.
Personen måste mötas av måttliga, anpassade krav i miljöer som inte är stressande. Man behöver även lära sig be om hjälp på rimligt sätt.
Uppmuntras till att ställa frågor kring sådant hon/han ej begriper.
Personalen måste ta god tid på sig och förklara, vara tydlig och upprepa saker.
Instruktioner skall vara lättförståliga, de ges noggrannt och förklaras konkret.
Att lära sig socialt lämpligt beteende i olika situationer, att lära sig rutiner, regler och förhållningssätt.
