hålla masken?

När du inte mår bra, hur är du då på jobbet?
Blir arbetet eller kollegorna drabbade?
Önskar du att kollegorna frågar hur du mår?
Skulle du öppna dig för dem då?
Hur mycket ska man öppna sig på jobbet?
Hur mycket är det okej att jobbet drabbas?

Vissa skyller på att de har det tufft och ibland känns det som att det accepteras men när vissa är trötta eller inte mår så bra så accepteras det inte...

Jag tycker INTE att min egna ohälsa ska drabba mina kollegor, men än nödvändigt. Tex omplacering, sjukskrivning mm som påverkar hela arbetsplatsen. Men sen så får "hemmet" ta skiten... Jag har frågat några om de uppfattade mig på något annat sätt när jag var "dålig"... Jag hade konstant värk och var väldigt trött. Värktabletter hjälpte inte någon längre period och de enda som hjälpte några timmar kunde jag inte ta särskilt ofta pga biverkningar... *suck* De som jag pratade då uppfattade inte mig på något annat sätt... Det skulle vara kul att höra med någon annan... Hur var jag egentligen när jag hade problem med mina fötter?
Jag tror att jag klarar fysisk smärta bättre än psykisk. Det är väl inte vem som helst som sticker ut och rider i två timmar med en spricka i ett revben...? *fniss* Man jag ville inte vara utan ridturen... Men om jag visste hur ont jag skulle ha så långe...så vette sjutton om jag skulle hoppat upp på rodeohästen ;-)
Jag har haft några tuffa perioder i mitt liv. För det mesta har jag klarat mig ur dem utan proffisionell hjälp utan bara med hjälp av vänner... Har gått till spykolog men det enda som han sa var att jag inte behövde en psykolog utan en advokat, men hur lätt var det att få tag på i juli :-(
En annan "stor" sak för mig var att mista min mamma. Jag sörjer henne fortfarande även om det är över 7 år sedan.
Sedan psykopaten för över ett år sedan nu... Anledningen till jag har hemliga nummer... Ringde på ETT DYGN 150 gånger och skickade 50 sms. Det är härdigt! Det är FÖR MYCKET! Jobbet blev nog drabbat på mer än ett sätt då :-(
Visst har vårdnad/boendetvister och sånt varit jobbigt men så länge jag har stöd och hjälp så går det att ta sig ur...