Ibland tycker jag att jag har en toppenchef... Har redan fixat vikarie mina första 3 månader i skolan!!! Dessutom en vikarie som jag har hyfsat högt förtroende för! Jag är jätteglad för brukarens skull!!!Annars har jag funderat en del på arbetsvillkor...
Vissa har höga löner, kan gå när de blir färdiga med jobb, löneförmåner som tjänstebil, varor osv, belöningssystem osv. Vårt arbete tar aldrig slut... Det är när det är "lugnt" på jobbet som man kan hinna med sånt som kommit efter.
Vem är den bästa arbeteraren? Den som gör det som förväntas av en eller den som gör mer än så? Hur ses personer som INTE gör de uppgifter som egentligen ingår i arbetet? Som säger att de är inte helt hundra säkra på ett visst arbete och vill "slippa" det? Eller de som tagit på sig en uppgift men som inte utför den... Det försvaras med att "vem som helst" kan göra det, men det är ändå en som tagit på sig det... Så det är allas fel för att "någon" inte gjort det som "alla" kan göra... Att göra något halvdant tycker jag är bättre än inte göra något alls. Då har man iaf FÖRSÖKT!
Och det där med fritid... Jag vet flera som på sin fritid har gjort uppgifter som har med jobbet att göra. Jag har gjort det och flera andra. Bara en sån sak som att jag har min privata mail för att kommunicera med företag, lönekontor, chef, arbetskollegor osv... Det gör ju att om jag ser ett mail på min fritid så läser jag det ju DÅ... Ska det belönas eller bestraffas? En som tar ansvar och fixar saker till jobbet när man är på Ullared eller på IKEA, är det positivt eller negativt? Några som sitter på sin fritid och jobbar med att lägga schema för att få så bra schema som möjligt för att så många ska bli nöjda som möjligt osv... JAG vet vad jag tycker även om jag har blandade känslor för det.
Sedan funderar jag på vems ansvar det är att rätt person hamnar på rätt plats... Jag tycker att chefen har ett stort ansvar att kontroller att det är tillräckligt kompetent folk som anställs. Samtidigt så kan en som på pappret inte är kompetent vara det reeelt med erfarenhet och inställning... Det är en svår uppgift att bedöma... Och hur hanterar man situationen om det visar sig att ingen mår bra av den lösning som gjorts?
Jag har varit i situationen då jag inte klarade av mina ordinarie arbetstider med heltidsdagar. Lika många resor till jobbet men halva dagar. Det påverkade inte bara min ekonomi utan även arbetet på ett negativt sätt. Men sen när lösningen kom med omplacering/andra arbetsuppgifter så blev nog alla mer nöjda! Det kunde inte blivit bättre! Jag tror att med facit i hand så kunde det inte blivit bättre runt min halvtidssjukskrivning. Visserligen försökte jag få en heltidssjukskrivning men det var ju läkarna emot så ... ja det var ju bara att bita i det sura äpplet...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar